Hur bra koll bör man ha på sin egna hund om man är instruktör?

För att dom man lär ut det till tycker det är viktigt?
Kursen handlar ju inte om en själv utan man lär väl folk sånt de vill ha hjälp med, hoppas jag..
Det vet man ju inte innan kursen startar. Vad deltagarna tycker är viktigt menar jag. När jag valt kurser har en kursplan gått att se, lite vad som ingår. Står inte koppelträning med där får man anta att de som tycker koppelträning är jätteviktigt går en annan kurs alternativt frågar om extra hjälp med det.
 
Det vet man ju inte innan kursen startar. Vad deltagarna tycker är viktigt menar jag. När jag valt kurser har en kursplan gått att se, lite vad som ingår. Står inte koppelträning med där får man anta att de som tycker koppelträning är jätteviktigt går en annan kurs alternativt frågar om extra hjälp med det.

Absolut kan man läsa kursplanen. Men den behöver ju inte ha något att göra med instruktörens egna preferenser på egna hundar utan kan vara så enkelt att kursen är byggd på vad folk brukar vilja ha hjälp eller problem med.
 
Absolut kan man läsa kursplanen. Men den behöver ju inte ha något att göra med instruktörens egna preferenser på egna hundar utan kan vara så enkelt att kursen är byggd på vad folk brukar vilja ha hjälp eller problem med.
Vi får vara ense om att vi tycker olika helt enkelt.

Skulle jag gå på öppen träning i vardagslydnad/allmänlydnad t.ex och två instruktörer kom gående med sina hundar, återigen scenariot vuxna hundar som de haft sen valp, skulle intrycket göra skillnad. Person A kommer med sin hund i kopplet och hunden gick "normalt", dvs inte fotgående utan avslappnat i kopplet, nosade lite, men aldrig spänning i kopplet. Person B kommer med sin hund i kopplet och den hänger och drar i kopplet.
Jag skulle gå till person A´s grupp för att det ger ett mer förtroendegivande intryck i mina ögon.
 
Finns inget som heter oprovocerat bett. Alla biter ju för att försvara sig eller något värdefullt. Om vi nu tänker aggression och inte lek, kamp eller liknande.
Jo, självklart.
Vad jag menar är om hunden blir provocerade utan synbar anledning. Där det inte finns ett riktigt hot.

Tycker du det är Okey att tränare har hundar som biter människor och andra hundar?
 
Vi får vara ense om att vi tycker olika helt enkelt.

Skulle jag gå på öppen träning i vardagslydnad/allmänlydnad t.ex och två instruktörer kom gående med sina hundar, återigen scenariot vuxna hundar som de haft sen valp, skulle intrycket göra skillnad. Person A kommer med sin hund i kopplet och hunden gick "normalt", dvs inte fotgående utan avslappnat i kopplet, nosade lite, men aldrig spänning i kopplet. Person B kommer med sin hund i kopplet och den hänger och drar i kopplet.
Jag skulle gå till person A´s grupp för att det ger ett mer förtroendegivande intryck i mina ögon.

Hur skulle du veta att de har haft dem sen valp? :confused:
Tycker du att det är en märklig reaktion att en hund som i övrigt är väluppfostrad, skulle dra i kopplet om den närmar en grupp med säg 10 andra hundar? Att aldrig ha "spänning i kopplet" i en sådan situation är rejält orimligt hur uppfostrad hunden än är.

Jag tycker ärligt talat att det är ett jättemärkligt (och väldigt tråkigt) sätt att döma ut instruktörer på.
 
Hur skulle du veta att de har haft dem sen valp? :confused:
Tycker du att det är en märklig reaktion att en hund som i övrigt är väluppfostrad, skulle dra i kopplet om den närmar en grupp med säg 10 andra hundar? Att aldrig ha "spänning i kopplet" i en sådan situation är rejält orimligt hur uppfostrad hunden än är.

Jag tycker ärligt talat att det är ett jättemärkligt (och väldigt tråkigt) sätt att döma ut instruktörer på.
Nej det vet jag inte såklart, men jag förtydligade det så båda har samma förutsättningar att träna sin hund från valp till vuxen ålder. Inga specialomständigheter alltså.

Då måste jag gjort något enormt otroligt med min hund för till slut drog han inte som en dåre mot andra hundar när vi var iväg på öppen träning, eller när vi gick runt på utställningsområde eller liknande. Och nej, jag är verkligen inte begåvad i hundträning. En instruktörs hund lär vara väldigt van vid såna scenarion också då den antagligen utsätts för det rätt ofta. I den kursen där instruktören hade sina flattar med så gick dom lösa när dom kom till träningsgruppen. Inte aktivt fotgående med fullt fokus på matte, men gick som om hon haft dom i koppel.
 
Jo, självklart.
Vad jag menar är om hunden blir provocerade utan synbar anledning. Där det inte finns ett riktigt hot.

Tycker du det är Okey att tränare har hundar som biter människor och andra hundar?

Känner till flertalet raser som absolut skulle bita i vissa situationer. Och vissa raser som hatar andra hundar. Jag skulle säga att det som är intressant för mig med en person med dessa hundar är i vilka situationer personen sätter hundarna i, inte vad dom är kapabla till.

Om personen har en hanhundsaggressiv hund men tycker att det är en bra idé att släppa ihop hunden med främmande hanar, nej, denna känns totalt inkompetent.
Men om personen har en hanhundsaggressiv hund som bråkat med hushållets hund vid något tillfälle där det blivit bitskador så nä, det hade jag inte dömt ut. Inte heller om det kommer framspringandes en lös provocerande hund och det blir bråk.

Att bitas är ju hur man än ser på det ganska normalt. Det viktiga är väl hur personen hanterar hunden beroende på hur illa den biter och i vilka situationer.
 
Vi får vara ense om att vi tycker olika helt enkelt.

Skulle jag gå på öppen träning i vardagslydnad/allmänlydnad t.ex och två instruktörer kom gående med sina hundar, återigen scenariot vuxna hundar som de haft sen valp, skulle intrycket göra skillnad. Person A kommer med sin hund i kopplet och hunden gick "normalt", dvs inte fotgående utan avslappnat i kopplet, nosade lite, men aldrig spänning i kopplet. Person B kommer med sin hund i kopplet och den hänger och drar i kopplet.
Jag skulle gå till person A´s grupp för att det ger ett mer förtroendegivande intryck i mina ögon.

Men om person B kommer med sin hund lös och förklarar att det är för att hunden drar i kopplet?

Och hur vet du hur länge personen haft hunden eller hur gammal den är? Eller vilka problem de haft? Eller kanske personen VILL att hunden ska dra mot planen för att denna vill behålla en hög förväntan, kanske pga att hunden är svårmotiverad, eller kanske för att personen bara vill och trivs så. Den kanske aldrig drar annars eller sällan går i koppel.
 
Men om person B kommer med sin hund lös och förklarar att det är för att hunden drar i kopplet?

Och hur vet du hur länge personen haft hunden eller hur gammal den är? Eller vilka problem de haft? Eller kanske personen VILL att hunden ska dra mot planen för att denna vill behålla en hög förväntan, kanske pga att hunden är svårmotiverad, eller kanske för att personen bara vill och trivs så. Den kanske aldrig drar annars eller sällan går i koppel.
Ni missförstår mig, förtydligandet var för att båda personerna haft samma chans att träna sin hund. Jag vet ju inte det såklart vid åsyn. Det var en parantes.

Ja, jag skulle välja person A för att den skulle få mig mer motiverad helt enkelt. Är det enda jag vet om personen att deras hund hänger och drar i kopplet så går jag till någon annan.

Men vi tycker olika och det är helt okej. Jag tycker en instruktör ska kunna föregå med gott exempel inom dess gren helt enkelt.
 
Då måste jag gjort något enormt otroligt med min hund för till slut drog han inte som en dåre mot andra hundar när vi var iväg på öppen träning, eller när vi gick runt på utställningsområde eller liknande. Och nej, jag är verkligen inte begåvad i hundträning. En instruktörs hund lär vara väldigt van vid såna scenarion också då den antagligen utsätts för det rätt ofta. I den kursen där instruktören hade sina flattar med så gick dom lösa när dom kom till träningsgruppen. Inte aktivt fotgående med fullt fokus på matte, men gick som om hon haft dom i koppel.

Eller så är hundar olika och en del är enkla att träna koppelgående och en del är nästintill omöjliga. En del är enkla att ha lösa och en del är omöjliga...

Jag tror att det här synsättet, att folk och hundar måste passa in i vissa kriterier för att anses bra är lite farligt.

Läste för inte så längesen om en kvinna som haft flertalet hundar, varit instruktör och sen fick en hund som var helt omöjlig att få till att sluta dra. Hon provade allt möjligt och det enda som funkade var att ha ett konstant hot på hunden genom att peta på den med foten om den gick förbi, då hunden hatade fötter av någon anledning. Detta var ju inget roligt sätt alls. Om jag inte minns helt fel så kände hon sig väldigt värdelös som tränare och ägare under den perioden och slutade tom som hundtränare.

Men hundar är olika, och man ska inte vara så lätt på att döma andra.
 
Ni missförstår mig, förtydligandet var för att båda personerna haft samma chans att träna sin hund. Jag vet ju inte det såklart vid åsyn. Det var en parantes.

Ja, jag skulle välja person A för att den skulle få mig mer motiverad helt enkelt. Är det enda jag vet om personen att deras hund hänger och drar i kopplet så går jag till någon annan.

Men vi tycker olika och det är helt okej. Jag tycker en instruktör ska kunna föregå med gott exempel inom dess gren helt enkelt.

Fast om man har en person i kursen som vill lära sina hundar att inte vara i möblerna, måste ens egna hundar sluta vara i möblerna då?

Om någon vill att deras hund ska sluta hoppa, måste tränarens hund sluta hoppa då?
 
Fast om man har en person i kursen som vill lära sina hundar att inte vara i möblerna, måste ens egna hundar sluta vara i möblerna då?

Om någon vill att deras hund ska sluta hoppa, måste tränarens hund sluta hoppa då?
Det är ju skillnad då det är extra. Har man en kurs som inriktar sig på att få hunden att inte hoppa så bör väl tränaren vara såpass intresserad av ämnet så att den jobbat med sin hund. Kanske då låta hunden hoppa ibland och ibland inte i alla fall.

Kan vi inte bara inse att vi tycker olika. Varför ska jag behöva motivera min åsikt? Det är min åsikt och du har din åsikt. Du behöver inte motivera den. Frågan var vad ni tycker. Du tycker som du tycker, jag tycker som jag tycker. Det räcker väl så?
 
Det är ju skillnad då det är extra. Har man en kurs som inriktar sig på att få hunden att inte hoppa så bör väl tränaren vara såpass intresserad av ämnet så att den jobbat med sin hund. Kanske då låta hunden hoppa ibland och ibland inte i alla fall.

Kan vi inte bara inse att vi tycker olika. Varför ska jag behöva motivera min åsikt? Det är min åsikt och du har din åsikt. Du behöver inte motivera den. Frågan var vad ni tycker. Du tycker som du tycker, jag tycker som jag tycker. Det räcker väl så?

Jag tycker faktiskt inte det är skillnad eller extra.. Vardag är ju just vardag och folk på en kurs har olika problem de vill ha hjälp med. Man kan ju som tränare fortfarande vara intresserad av att hjälpa andra och ha kunskapen även om man personligen inte tycker något är viktigt :)
 
Jag tycker faktiskt inte det är skillnad eller extra.. Vardag är ju just vardag och folk på en kurs har olika problem de vill ha hjälp med. Man kan ju som tränare fortfarande vara intresserad av att hjälpa andra och ha kunskapen även om man personligen inte tycker något är viktigt :)
Ja och det är din åsikt. Vi tycker olika helt enkelt.
 
Nej det vet jag inte såklart, men jag förtydligade det så båda har samma förutsättningar att träna sin hund från valp till vuxen ålder. Inga specialomständigheter alltså.

Då måste jag gjort något enormt otroligt med min hund för till slut drog han inte som en dåre mot andra hundar när vi var iväg på öppen träning, eller när vi gick runt på utställningsområde eller liknande. Och nej, jag är verkligen inte begåvad i hundträning. En instruktörs hund lär vara väldigt van vid såna scenarion också då den antagligen utsätts för det rätt ofta. I den kursen där instruktören hade sina flattar med så gick dom lösa när dom kom till träningsgruppen. Inte aktivt fotgående med fullt fokus på matte, men gick som om hon haft dom i koppel.

Men du har ju ingen aning om deras historia med sina hundar. Dina påhittade förutsättningar är helt orealistiska i situationen. Och det är en himla skillnad på att "dra som en dåre" och "spänning i kopplet". Det spelar ju förstås ingen roll för mig eftersom jag, om jag inte redan känner ekipaget, återigen inte har en aning om vad de har i bagaget. Alltså blir det omöjligt för mig att bedöma dem efter hur de äntrar appellplanen. Men att kopplet inte ens skulle sträckas är en utopi.

Flera av oss som håller på med kurserna kan ha våra hundar lösa på plan. De som inte kan det, har sina anledningar. Att en flatte är lös är inte något jag höjer ögonbrynet åt. Det är ju en flatte? En följsam och samarbetsvillig ras. Det säger ju egentligen inte så mycket, liksom min corgi inte säger mycket om det heller.

Min erfarenhet av hundar och hundträning gör att dina förväntningar blir helt orimliga. Du har självklart rätt till din åsikt, men jag tror att du dömer ut väldigt många superduktiga instruktörer för att deras hundar skulle dra i kopplet. Och det är nog tråkigt för båda parter.

Att du lyckats med din egen hund säger ingenting om andras förutsättningar eller möjligheter.
 
Hehe.

När folk ser mig med Floyd tror de nog att jag är grym på att träna hund. En valp som redan är så väluppfostrad! Går fint fot, bra stadga, tyst och lugn.

När folk ser mig med Otis tänker de nog att jag inte tränat alls :angel: han flänger i kopplet, skäller omotiverat och har sällan mer än två tassar i marken samtidigt.

Jag har lagt betydligt fler timmar på Otis :D

Det är sjukt stor skillnad, beroende på vilken hund man har. Jag vill träna för en tränare som kan få mig och min hund att ta oss framåt. Vissa är bättre på att lära ut saker än vad de är på att utföra dem själva och det är helt okej för mig.
Är det en tävlingskurs vill jag dock att tränaren ska ha tävlat själv, är det en jaktkurs vill jag att tränaren ska jaga själv med sin hund.
 
Jag bryr mig väldigt lite om hur hunden uppför sig precis det ögonblick jag ser en eventuell tränare och hens hund, jag tittar mer på hur relationen mellan hund och förare ser ut, jag drar åt mig öronen mer för en tränare där hunden går slickad mot föraren och ser ut att förvänta sig att få stryk än den tränare som har en hund som är glad och studsig och föraren har en bra kontakt med hunden.

Ang hundar som biter andra, vi hade en sån situation i skogen idag, vi släppte två hundar som inte kände varandra, den andra fick upp ett djur och drev det i pass så att det blev skjutet, våran kom från andra hållet och sökte upp skytten vid skottet. Den andra hundens förare ropade på radion att vi skulle passa eftersom hans hund kunde försvara ett djur som den ansåg som sitt. Men hundarna hälsade på varandra 50 m från djuret, den andra hunden vände tillbaka till sin förare och våran gick tillbaka till husse och så fortsatte alla på sina fronter. Men i det läget hade de lika gärna kunna rykt ihop över det fällda djuret och det hade inte varit någon konstigt. Senare så hade maken kopplat upp våran och lagt honom i bilen pga skada på en klo. Den andra drev åter igen fram ett djur som blev skjutet, skytten ropade på radion och ville ha hjälp för hen var lite osäker på hunden, jag var närmare en hundföraren och gick dit, frågade på radion hur föraren brukar göra och kunde sen gå fram till hunden som vaktade "sitt" djur, dra hunden bakåt som hundföraren hade sagt att hen brukar göra och koppla upp hunden. Hunden morrade visserligen men eftersom hundföraren hade sagt att han låter mycket med gör inget så var jag inte särskilit orolig, och eftersom jag känner rasen så vet jag att morren låter väldigt olika, beroende på om det är: "jag tycker att du är tråkig som inte låter mig göra som jag vill" till "rör mig och du dör". Det här var mer, "men kom igen, lite kan jag väl få smaka?" Men hade hunden i det läget bitit mig så hade jag bara mig själv att skylla, då hade jag läst hunde helt fel. ;) Nu kunde vi istället gosa lite. :D
 
Känner till flertalet raser som absolut skulle bita i vissa situationer. Och vissa raser som hatar andra hundar. Jag skulle säga att det som är intressant för mig med en person med dessa hundar är i vilka situationer personen sätter hundarna i, inte vad dom är kapabla till.

Om personen har en hanhundsaggressiv hund men tycker att det är en bra idé att släppa ihop hunden med främmande hanar, nej, denna känns totalt inkompetent.
Men om personen har en hanhundsaggressiv hund som bråkat med hushållets hund vid något tillfälle där det blivit bitskador så nä, det hade jag inte dömt ut. Inte heller om det kommer framspringandes en lös provocerande hund och det blir bråk.

Att bitas är ju hur man än ser på det ganska normalt. Det viktiga är väl hur personen hanterar hunden beroende på hur illa den biter och i vilka situationer.
Jag tycker aggressivt beteende hos hund bortförklara och nästan "accepteras" lite för ofta i vårt samhälle idag
Kanske är det därför hundatackerna verkar ha ökat.
"Buster är bara hundagressiv och bet därför ihjäl den lilla pudeln som smet och kom fram för att hälsa"
"Buster har en del rädslor vi jobbar ned att få bort, han blev rädd för mannen i svart regn kappa därför bet han honom"
Etc etc
Som jag ser det är det inte Okey, vi kommer inte att se någon förbättring heller. Dom som främst blir lidande är andra hundar och deras ägare.
 

Liknande trådar

Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 666
Senast: Ragdoll
·
Hundträning Byn som jag bor i anordnar hundpromenader ett par gånger i veckan. Jättebra träning tänkte jag. Själv har jag inget behov av social...
Svar
8
· Visningar
1 986
Senast: Sesca
·
Hundträning Något luddig trådstart kanske men jag har ett problem med att min ena hund har gjort utfall mot barn i koppel. Med utfall menar jag att...
2
Svar
38
· Visningar
5 041
Senast: Liran
·
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
1 440
Senast: Trassel12
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp