Hur bra koll bör man ha på sin egna hund om man är instruktör?

[Christensen1]

Dom flesta hundägare är säkert medvetna om att deras hund kan bita under "rätt" förutsättningar
Att kalla hundar som biter människor och vill ha ihjäl andra hundar borde rimligtvis inte kallas för "sunt"

Du utgår från hur DU ser det. Inte hur hunden upplever det. För att framgångsrikt träna en hund som har problem behöver du utgå från hundens sätt att se det.
JAg skulle dessutom inte kalla det osunt i alla lägen när en hund biter. Det går inte att generalisera beteenden på det sätt du gör.

 

[linnsan]

Hästar Är inte i närheten av andra människor på samma sätt som hundar

En häst som angriper människor brukar tas bort.

Har du inte 100 koll på en aggressiv hund, då tycker jag den blir omplaceras till någon som har det.
Det är inte meningen att andra hundar ska behöva sätta livet till. För att en idiot inte har koll på sin hund

Fast även om hästar inte är i närheten av människor på samma sätt så är de fortfarande i närheten av människor, varje dag och många på tävlingar.

Lär man sig inte i ridskolan att man inte ska skrämma en häst för då kan de sparkas? Att vissa hästar vill vara ifred i boxen? Varför ska en hund acceptera en massa saker som man inte ens förväntar sig av ett djur på 600 kg som kan döda dig med EN spark?
Varför denna intolerans mot att hundar är just djur?

Hundar som angriper människor brukar nog också tas bort. Det måste vara ganska ovanligt. Däremot så kan flera bita ifrån eller liknande.

Fast i vilken situation måste andra hundar sätta livet till?

Sen hatar jag benämningen aggressiv hund.. En hund är inte aggressiv. Den kan ha aggressiva beteenden, mer eller mindre, men ingen hund går runt och är arg konstant. Isåfall är det nog bäst, för hundens skull,, att ta bort den.
Sen verkar du tro att aggressioner alltid är något dåligt. Tvärtom är det önskvärt i många raser att hunden ska kunna bli arg. Dock är det då viktigt att hunden kan sortera och har bra nerver.

 

[linnsan]

JAg ser inte att det beror på hur man menar. Jag tycker inte alls att vägen till målet är mer viktig än målet. Har du en hund som du beskriver är vägen till målet nödvändig och målet det viktiga.

Så med andra ord har du inga problem med att ela hunden så den är livrädd för att bita för att någon har som mål att hunden ska gilla att bli kramad av barn? Om bara målet är det viktiga?

Man får ju tänka realistiskt och etiskt på både träning och mål anser jag. Vissa hundar mår bättre av att man tar undan dom för att dom helt enkelt har svårt för folk. Eller andra hundar.

 

[Christensen1]

Så med andra ord har du inga problem med att ela hunden så den är livrädd för att bita för att någon har som mål att hunden ska gilla att bli kramad av barn? Om bara målet är det viktiga?

Man får ju tänka realistiskt och etiskt på både träning och mål anser jag. Vissa hundar mår bättre av att man tar undan dom för att dom helt enkelt har svårt för folk. Eller andra hundar.

Jag föredrar att hålla mig inom vad lagen föreskriver. Inte heller har jag märkt att rädda eller aggressiva hundar blir mindre av den varan om man tillför smärta. Kanske har du någon annan erfarenhet angående detta?
Med en problematisk hund lär inte heller målet bli att nå det ouppnåeliga. Naturligtvis går det bra att dra sådana exempel. Men till vilken nytta mer än poängtera sin åsikt till ytterlighet?

 

[linnsan]

Jag föredrar att hålla mig inom vad lagen föreskriver. Inte heller har jag märkt att rädda eller aggressiva hundar blir mindre av den varan om man tillför smärta. Kanske har du någon annan erfarenhet angående detta?
Med en problematisk hund lär inte heller målet bli att nå det ouppnåeliga. Naturligtvis går det bra att dra sådana exempel. Men till vilken nytta mer än poängtera sin åsikt till ytterlighet?

För att vissa människor har just den åsikten. Att hundar ska vara snälla gosedjur och att målet är det viktiga. Tycker man hör det lite då och då, även i denna tråden, att hundar ska tåla lååååångt mer än vad man kräver av andra och bits dom så är det hunden det är fel på. Och det ska därmed tränas bort ist för att bara acceptera hunden som djur.

Det är det jag menar med att målet inte är det viktigaste. För alla har inte realistiska mål.

 

[Christensen1]

För att vissa människor har just den åsikten. Att hundar ska vara snälla gosedjur och att målet är det viktiga. Tycker man hör det lite då och då, även i denna tråden, att hundar ska tåla lååååångt mer än vad man kräver av andra och bits dom så är det hunden det är fel på. Och det ska därmed tränas bort ist för att bara acceptera hunden som djur.

Det är det jag menar med att målet inte är det viktigaste. För alla har inte realistiska mål.

Då tror jag du bör vara mer tydlig med vad du menar, för så tolkade jag inte alls ditt inlägg.

 

[linnsan]

Då tror jag du bör vara mer tydlig med vad du menar, för så tolkade jag inte alls ditt inlägg.

Fast med folk där det är självklart att målen är realistiska och träningen etisk så behöver man ju inte nämna det.. Men det är ju sällan så. Jättemånga tror ju fortfarande att en hund blir vad man gör den till.

 

[Christensen1]

Fast med folk där det är självklart att målen är realistiska och träningen etisk så behöver man ju inte nämna det.. Men det är ju sällan så. Jättemånga tror ju fortfarande att en hund blir vad man gör den till.

Ja många tror att man kan förändra en hund helt. Det går med gedigen träning och en kunnig ägare att förändra mycket hos en hund. Men det kräver också mycket av ägaren.
Naturligtvis beroende på vad hunden har problem med och hur hunden är egenskapsmässigt för övrigt.
En hund är inte bara EN egenskap utan man behöver ta hänsyn till helheten.

 

[linnsan]

Ja många tror att man kan förändra en hund helt. Det går med gedigen träning och en kunnig ägare att förändra mycket hos en hund. Men det kräver också mycket av ägaren.
Naturligtvis beroende på vad hunden har problem med och hur hunden är egenskapsmässigt för övrigt.
En hund är inte bara EN egenskap utan man behöver ta hänsyn till helheten.

Absolut är det så. Men om någon har en amstaffhane som inte gillar hanhundar och har som mål att hunden ska kunna umgås med dom problemfritt så känns det inte så realistiskt.

Sen kan man absolut ändra mycket genom träning. Har ju mitt egna problembarn här hemma som är helt annorlunda idag mot när han var yngre. Dock vet jag att det finns där, och med lätthet skulle kunna plockas fram igen med felaktig hantering. Så han tolererar absolut inte allt, handlar snarare om att hantera rätt.

 

[Monstermom]

@purity_666 givetvis får du tycka precis vad som helst, men jag tycker det är svårt att förstå riktigt så jag undrar om du vill försöka förklara lite mer...

Tänker du dig allmänlydnad som något med specifika moment (tex koppelgående, gäster vid dörren, hundmöte, osv), och dessa moment har ett idealutförande som strävas mot? Som tex tävlingslydnad, ställande ska hunden kunna och det ska utföras så nära en tiopoängare som möjligt, apport ska hunden kunna och det ska utföras så nära en tiopoängare som möjligt, osv, samma tänk fast överfört till allmänlydnad?

Jag ser ju verkligen inte allmänlydnad som mätbart på det sättet (vi kan nog vara fler än en här som upplevt att två personer båda önskar att deras hund skulle uppföra sig som den andres i koppel, tex...), det verkar helt omöjligt för mig att vara intresserad av att träna och föregå med gott exempel på resultat i något som varken har moment eller gemensamma mål... Är det våra bilder av vad allmänlydnad egentligen är som skiljer sig åt?

 

[purity_666]

@purity_666 givetvis får du tycka precis vad som helst, men jag tycker det är svårt att förstå riktigt så jag undrar om du vill försöka förklara lite mer...

Tänker du dig allmänlydnad som något med specifika moment (tex koppelgående, gäster vid dörren, hundmöte, osv), och dessa moment har ett idealutförande som strävas mot? Som tex tävlingslydnad, ställande ska hunden kunna och det ska utföras så nära en tiopoängare som möjligt, apport ska hunden kunna och det ska utföras så nära en tiopoängare som möjligt, osv, samma tänk fast överfört till allmänlydnad?

Jag ser ju verkligen inte allmänlydnad som mätbart på det sättet (vi kan nog vara fler än en här som upplevt att två personer båda önskar att deras hund skulle uppföra sig som den andres i koppel, tex...), det verkar helt omöjligt för mig att vara intresserad av att träna och föregå med gott exempel på resultat i något som varken har moment eller gemensamma mål... Är det våra bilder av vad allmänlydnad egentligen är som skiljer sig åt?

Jag tänker mig ett scenario där personen har en kurs där koppelgående är en punkt. Ofta kan man ju läsa vad som kommer ingå i en kurs. Sen kommer det såklart ändras utifrån behov och intresse, men ofta har ju en kurs en beskrivning.
Ingår då koppelgående anser jag alltså att instruktören bör ha intresse av att själv ha en hund som inte hänger i kopplet.

Nej jag tänker mig inte en poängskala, tänker inte någon idealidé, men målet med just koppeldragandet bör ju vara en hund som inte hänger i kopplet. Var/hur den går i övrigt spelar ingen roll. Som jag skrev förut, en glad hund som studsar lite skulle jag inte reagera på, ett ekipage där instruktören får luta sig bakåt för att hunden drar hade jag tyckt gett ett tråkigt intryck.

När jag tänker allmänlydnad tänker jag en grund i vardagen. Där finns, i min värld, kanske snarare en minsta nivå än en idealnivå. Koppelpromenader bör kunna utföras så att hundägaren kan gå upprätt och avslappnat, sen får ägaren sätta extrakrav utefter det.En del tycker hunden får skutta och vara glad, nosa fritt och andra vill ha hunden vid sidan. Det är individuellt, men grunden bör finnas med i tanken med kursen. Hundmöten bör målet vara att inte slänga sig i kopplet och vråla, men sen får ägaren sätta sina mål över det. Då tycker jag att instruktören bör kunna leva upp till grundmålet, om det inte finns speciella omständigheter. Instruktörens hund bör vara såpass tränad så den inte slänger sig i kopplet och vrålar vid hundmöten, men behöver inte gå felfritt bredvid.

Hoppas jag förtydligat lite mer då.

 

[Och_Aye]

Jag tänker mig ett scenario där personen har en kurs där koppelgående är en punkt. Ofta kan man ju läsa vad som kommer ingå i en kurs. Sen kommer det såklart ändras utifrån behov och intresse, men ofta har ju en kurs en beskrivning.
Ingår då koppelgående anser jag alltså att instruktören bör ha intresse av att själv ha en hund som inte hänger i kopplet.

Men det känns inte riktigt rimligt?
Då ska vi instruktörer alltså tycka att gå i kopplet är kul, sitta kvar, ligga kvar, gå ut först över vägen (har jag vart med om), inte hoppa, ligga passivt osv osv (om man tar en mainstream-kurs typ).

Nu håller jag inte vardagslydnad längre just för att jag inte har intresset för det, men när jag gjorde så tyckte jag att elevens önskemål var viktigast: vad kan jag hjälpa dem med. Att jag själv har hundar som gärna sitter på egna stolar när det är middag betyder ju inte att jag inte vet hur man kan lära den att vara på golvet? (Eller att mina hundar inte köper att vara på golvet när jag ber dem, det gör de alltid)

Snackar vi vardagen hade jag siktat en mig på en kurs där instruktören har god kommunikation med sin hund.

(Sen förstår jag lite hur du menar. Skulle jag vilja gå kurs i t ex vardagslydnad så hade jag inte brytt mig så mycket om t ex koppelgående. Men om kommunikationen, att hunden verkar hyfsat chill och att den kan växla mellan aktivitet och passivitet t ex. Det tycker jag är viktigt, så visst: jag bryr mig lite om hur instruktörens hund är. Men jag tycker att det syns fort om hunden drar för att den är dåligt tränad, eller om den drar för att ägaren skiter i vilket och kanske mest har den lös ändå, tex)

 

[Fisherling]

För mig är det stor skillnad på om en instruktör inte har intresse att få sin hund att gå fint i koppel jämfört med om instruktören inte kan få sin hund att gå fint i koppel.

 

[Monstermom]

Jag tänker mig ett scenario där personen har en kurs där koppelgående är en punkt. Ofta kan man ju läsa vad som kommer ingå i en kurs. Sen kommer det såklart ändras utifrån behov och intresse, men ofta har ju en kurs en beskrivning.
Ingår då koppelgående anser jag alltså att instruktören bör ha intresse av att själv ha en hund som inte hänger i kopplet.

Nej jag tänker mig inte en poängskala, tänker inte någon idealidé, men målet med just koppeldragandet bör ju vara en hund som inte hänger i kopplet. Var/hur den går i övrigt spelar ingen roll. Som jag skrev förut, en glad hund som studsar lite skulle jag inte reagera på, ett ekipage där instruktören får luta sig bakåt för att hunden drar hade jag tyckt gett ett tråkigt intryck.

När jag tänker allmänlydnad tänker jag en grund i vardagen. Där finns, i min värld, kanske snarare en minsta nivå än en idealnivå. Koppelpromenader bör kunna utföras så att hundägaren kan gå upprätt och avslappnat, sen får ägaren sätta extrakrav utefter det.En del tycker hunden får skutta och vara glad, nosa fritt och andra vill ha hunden vid sidan. Det är individuellt, men grunden bör finnas med i tanken med kursen. Hundmöten bör målet vara att inte slänga sig i kopplet och vråla, men sen får ägaren sätta sina mål över det. Då tycker jag att instruktören bör kunna leva upp till grundmålet, om det inte finns speciella omständigheter. Instruktörens hund bör vara såpass tränad så den inte slänger sig i kopplet och vrålar vid hundmöten, men behöver inte gå felfritt bredvid.

Hoppas jag förtydligat lite mer då.

Nja, jag förstår nog inte riktigt ändå... Som sagt, folk som går allmänlydnad vill så otroligt olika saker (som kanske kan sammanfattas i - ungefär! - "jag vill att hunden ska förstå mig"), för mig ser det ut som att du har väldigt bestämd uppfattning om vad som hör till och hur ett bra resultat ser ut. Och det är inte min upplevelse alls...

elevens önskemål var viktigast: vad kan jag hjälpa dem med

Bingo-bängo.

 

[Sleepy]

Hur bra koll bör man ha på sin egna hund om man är instruktör?

Kanske frågan istället borde vara: "Hur utvärderar man om en instruktör är bra?"

@purity_666

 

[purity_666]

Nja, jag förstår nog inte riktigt ändå... Som sagt, folk som går allmänlydnad vill så otroligt olika saker (som kanske kan sammanfattas i - ungefär! - "jag vill att hunden ska förstå mig"), för mig ser det ut som att du har väldigt bestämd uppfattning om vad som hör till och hur ett bra resultat ser ut. Och det är inte min upplevelse alls...

Ofta, på de kurser jag sett, står en uttrycklig beskrivning av vad man kommer träna på. Sen i vissa kurser står det mer att man kommer träna på kontakt, samspel osv, ja då är bara instruktörens kontakt med sin hund det viktiga. Marknadsför man sig öppet med att träna just koppelgående bör de egna hundarna fungera i koppel. Marknadsför man sig öppet med att lära ut klickerträning bör den egna hunden vara inklickad. Marknadsför man sig med att lära ut hundmöten bör den egna hunden kunna hantera hundmöten utan att vråla och kasta sig i kopplet.

Är det elever som extra ber om att lära sin hund backa, ja då kvittar det om instruktörens hund kan backa. Det är inget man marknadsför sig med att lära ut.

Så menar jag.

 

[Monstermom]

Ofta, på de kurser jag sett, står en uttrycklig beskrivning av vad man kommer träna på. Sen i vissa kurser står det mer att man kommer träna på kontakt, samspel osv, ja då är bara instruktörens kontakt med sin hund det viktiga. Marknadsför man sig öppet med att träna just koppelgående bör de egna hundarna fungera i koppel. Marknadsför man sig öppet med att lära ut klickerträning bör den egna hunden vara inklickad. Marknadsför man sig med att lära ut hundmöten bör den egna hunden kunna hantera hundmöten utan att vråla och kasta sig i kopplet.

Är det elever som extra ber om att lära sin hund backa, ja då kvittar det om instruktörens hund kan backa. Det är inget man marknadsför sig med att lära ut.

Så menar jag.

Fast alltså... Jag vill inte bara kunna lära ut hur man får sin hund att gå i koppel som min hund gör... Jag vill höra hur kursarnas målbild ser ut, och hjälpa dem hitta verktyg för att komma dit. Min hund är inte någon annans facit.

Men jag tror vi har nått agree to disagree-stadiet.

 

[Christensen1]

Ofta, på de kurser jag sett, står en uttrycklig beskrivning av vad man kommer träna på. Sen i vissa kurser står det mer att man kommer träna på kontakt, samspel osv, ja då är bara instruktörens kontakt med sin hund det viktiga. Marknadsför man sig öppet med att träna just koppelgående bör de egna hundarna fungera i koppel. Marknadsför man sig öppet med att lära ut klickerträning bör den egna hunden vara inklickad. Marknadsför man sig med att lära ut hundmöten bör den egna hunden kunna hantera hundmöten utan att vråla och kasta sig i kopplet.

Är det elever som extra ber om att lära sin hund backa, ja då kvittar det om instruktörens hund kan backa. Det är inget man marknadsför sig med att lära ut.

Så menar jag.

Hur kontaktbenägen en hund är beror inte enbart på ägaren utan också på hundens ras, hur individen fungerar, mentala egenskaper utöver rasbundna dito mm.
Instruktören kan tidigare ha haft en ras som är samarbetsvillig men numer ha en självständig ras.
Däremot önskar jag att instruktörer har kunskap om olika hundtyper och hur de fungerar, inlärning samt att instruktören kan värdera sin egen kunskap gentemot det ekipage den har framför sig och ge vettiga tips samt skicka ekipaget till annan instruktör om så krävs.

 

[Smulan75]

jag hade nog sett det som en klar fördel och förtroendeingivande om en hundinstruktör hade bra grunddiciplin på hundar den haft en längre tid under sin utbildning.

om jag kan jämföra med ridning en ridinstruktör kan vara en god pedagog och ha förståelse och möjligheter att hjälpa en "elev" att nå målet utan att själv vara jättebra på att själv praktisera det

Samtidigt finns det ridinstruktörer som har "tungridna" hästar som enligt dem är färdigutbildade vilket gör att man själv börjar tveka över de metoder och hur de sätter sina mål för en hästs utbildning - är det så färdigresultatet ska bli så är det inte säkert att man vill nå dig med sin egen häst. Samma sak med hund - en hundinstruktör som har en hund som inte är så följsam och lyhörd som du vill ha den - man kan ifrågasätta om instruktörens metoder leder till att man får en hund som är liknande instruktörens. Vilket kanske inte är det mål man själv är ute efter.

 

[Christensen1]

jag hade nog sett det som en klar fördel och förtroendeingivande om en hundinstruktör hade bra grunddiciplin på hundar den haft en längre tid under sin utbildning.

om jag kan jämföra med ridning en ridinstruktör kan vara en god pedagog och ha förståelse och möjligheter att hjälpa en "elev" att nå målet utan att själv vara jättebra på att själv praktisera det

Samtidigt finns det ridinstruktörer som har "tungridna" hästar som enligt dem är färdigutbildade vilket gör att man själv börjar tveka över de metoder och hur de sätter sina mål för en hästs utbildning - är det så färdigresultatet ska bli så är det inte säkert att man vill nå dig med sin egen häst. Samma sak med hund - en hundinstruktör som har en hund som inte är så följsam och lyhörd som du vill ha den - man kan ifrågasätta om instruktörens metoder leder till att man får en hund som är liknande instruktörens. Vilket kanske inte är det mål man själv är ute efter.

Man kan resonera som du- om man bortser från olika hundtyper och olika hästtyper.
Men resultatet av jämförelsen blir inte särskilt rättvisande.