Hur börja skilja sig med småbarn?

[Framtiden]

Vi pratade för någon vecka sen om vad han sa på långfredagen. Jag sa att jag kommer ihåg allting.

"Jag älskar mina barn, men hade jag vetat att det gör skulle hända så hade jag inte velat ha barn. Jag vill ha dom tillsammans med dig"

Så vad som händer runt omkring, det är hans okunskap. Precis som mycket annat. Han Förstår inte vad hans handlingar går för konsekvenser. Men han är deras pappa, och han värnar om dom som han kan. Så jag är inte rädd för deras säkerhet, annat än att jag vet att jag, som nu... Kommer att få förklara en del sagda ord och andra ting i framtiden också.

Men jag tänker att det är för sonens bästa att slippa fritids. Jag vet bara inte hur Jag ska överleva att inte ha dom hos mig.... Eller hur jag ska tänka kring det. Det blir "hattigt" för yngsta att vara hos pappa (hemma) under dagen och sova i något helt nytt ställe på natten... Fan också

 

[Saija]

Nu förstår jag överhuvudtaget inte alls varför det är han som ska bo kvar i huset, har han råd med det?
Sen så tycker jag du tänker bakvänt, att det blir hattigt för yngsta att sova på ett nytt ställe på natten? Naturligtvis ska barnen bo med dig dina veckor, även om de är hos pappan istället för förskola/fritids. Och nej ni ska INTE bo hos pappan allihop. För att det ska bli tryggt för barnen måste de ju få klara besked om att ni vuxna inte längre ska bo ihop. Ett nytt ställe blir det ju bara första dagen, sen är det ju ERT (ditt och barnens) ställe fram till ni väljer att bo någon annanstans. Kanske köpa ut pappan, eller hitta något helt annat.

 

[tanten]

Nu förstår jag överhuvudtaget inte alls varför det är han som ska bo kvar i huset, har han råd med det?

En väldigt viktig fråga att ställa honom.
Har han verkligen råd??

Och nej han är säkerligen inte nån risk för barnens säkerhet.
Men kan han engagera sig i sina barn? Kan har vara närvarande, engagerad och omhändertagande? DET har han väl inte visat några talanger för tidigare?

 

[Fibusen]

Nu förstår jag överhuvudtaget inte alls varför det är han som ska bo kvar i huset, har han råd med det?
Sen så tycker jag du tänker bakvänt, att det blir hattigt för yngsta att sova på ett nytt ställe på natten? Naturligtvis ska barnen bo med dig dina veckor, även om de är hos pappan istället för förskola/fritids. Och nej ni ska INTE bo hos pappan allihop. För att det ska bli tryggt för barnen måste de ju få klara besked om att ni vuxna inte längre ska bo ihop. Ett nytt ställe blir det ju bara första dagen, sen är det ju ERT (ditt och barnens) ställe fram till ni väljer att bo någon annanstans. Kanske köpa ut pappan, eller hitta något helt annat.

Håller helt med, blir bara ännu mer rörigt för barnen om det ska bli några ändringar med att du plötsligt bor i huset igen osv. Det är bara att säga att ”ni får vara hos pappa den perioden istället för fritids”

Min son var hos mig på påsklovet eftersom jag hade mycket ledigt just den veckan (jobbar och studerar, och vi hade heller varken skola eller uppgifter att göra då), han blev lämnad av pappan på morgonen och upphämtad på eftermiddagen, gick hur bra som helst. Och han är ett ganska oroligt och övertänkande barn som tycker förändringar är lite obekvämt, men vi la bara fram det så att han fick välja om han ville vara på fritids på skolan eller om han ville ha ”fritids” hemma hos mig. Nu är min kanske lite äldre, men ändå.

Att det plötsligt ska bo hos pappa på mammavecka PLUS att du också plötsligt ska bo där (som jag tolkar det så lät det som en fundering) blir ju väldigt väldigt rörigt för dom. Det är mammavecka, då sover dom hos mamma. Vill dom sen ha fritids hos pappa så får dom det, men då lämnar och hämtar du efter dina arbetstider, precis som du skulle ha gjort en vanlig fritidsdag.

 

[Framtiden]

Jag hade tänkt att vi skulle ha börjat 2-2-3, därav att jag tänkte hattigt.... Att det blir stor förändring att flytta in och sen varranan vecka. Men det kanske går... Eller att man för dialog (i den bästa av världar)

 

[monster1]

Hur har ni gjort upp det med kostnader för huset när du inte bor där längre medan han bor kvar? Kommer ni dela på amorteringar och räntor fram till bodelning och så tar han alla kostnader för förbrukning (VA, el, bredband, sophämtning etc)?

 

[MidnightSoul]

Angående huset. Jag rekommenderar en bodelning innan skilsmässan, gärna så snart som möjligt.
Då blir den som tar över huset betalningsskyldig för huset på det snabbaste och enklaste sättet. Väntar ni på skilsmässan och det blir en tvist säg att han vill köpa men inte har råd att köpa ut dig så kan du bli fast att betala för huset fram tills dess att en dom vinner laga kraft.

 

[tanten]

Angående huset. Jag rekommenderar en bodelning innan skilsmässan, gärna så snart som möjligt.
Då blir den som tar över huset betalningsskyldig för huset på det snabbaste och enklaste sättet. Väntar ni på skilsmässan och det blir en tvist säg att han vill köpa men inte har råd att köpa ut dig så kan du bli fast att betala för huset fram tills dess att en dom vinner laga kraft.

Hur har ni gjort upp det med kostnader för huset när du inte bor där längre medan han bor kvar? Kommer ni dela på amorteringar och räntor fram till bodelning och så tar han alla kostnader för förbrukning (VA, el, bredband, sophämtning etc)?

Kloka frågeställningar!

 

[RedQueen]

"Jag älskar mina barn, men hade jag vetat att det gör skulle hända så hade jag inte velat ha barn. Jag vill ha dom tillsammans med dig"

Nu kommer det här låta oerhört hårt men det där är ytterligare ett sätt att försöka manipulera dig till att komma tillbaka, han spelar ut era barn för att du ska få dåligt samvete. För ni har dom fortfarande tillsammans, bara inte i ett förhållande med varandra.

För övrigt finns det aldrig en garanti att ett förhållande håller livet ut oavsett om man skaffar barn ihop eller inte även om vissa verkar tro det fortfarande. Hade han verkligen, verkligen inte velat ha barn hade han sett till att det inte kunnat hända.

 

[QueenLilith]

Nu kommer det här låta oerhört hårt men det där är ytterligare ett sätt att försöka manipulera dig till att komma tillbaka, han spelar ut era barn för att du ska få dåligt samvete. För ni har dom fortfarande tillsammans, bara inte i ett förhållande med varandra.

För övrigt finns det aldrig en garanti att ett förhållande håller livet ut oavsett om man skaffar barn ihop eller inte även om vissa verkar tro det fortfarande. Hade han verkligen, verkligen inte velat ha barn hade han sett till att det inte kunnat hända.

Håller med det du skriver här. Typiskt manipulations taktik från hans sida! Jävla ass.

 

[Skjøldur]

Men vilket snömos!
Jaha 0m han skaffar en annan "första bästa tjej" - det är väl inte TS problem?
Varför ska hon "orka vara morsa" åt honom?

Jag har sällan blivit så missförstådd som då jag skrev det där! Jag ville bara säga att man ska inte döma ut någon som hopplös, helt otänkbart är det ju inte att han tar ansvar och så sakterlig börjar mogna när han blir ensam. Men jag säger att det tar tid, kanske fem år... och att starta ett nytt förhållande med första bästa eller kanske sämsta... är en tröst och ett sätt att fly. Dom har barn ihop och den /de tjej han bjuder hem blir en del av deras liv och hon är med och fostrar dom, därför berör det framtid som mamma.

 

[em-pirre]

Jag har sällan blivit så missförstådd som då jag skrev det där! Jag ville bara säga att man ska inte döma ut någon som hopplös, helt otänkbart är det ju inte att han tar ansvar och så sakterlig börjar mogna när han blir ensam. Men jag säger att det tar tid, kanske fem år... och att starta ett nytt förhållande med första bästa eller kanske sämsta... är en tröst och ett sätt att fly. Dom har barn ihop och den /de tjej han bjuder hem blir en del av deras liv och hon är med och fostrar dom, därför berör det framtid som mamma.

Men.. Varför är just detta viktigt att lyfta fram? Jag tycker det låter helt vansinnigt. Och nej, jag missförstod dig inte.

 

[Fruentimber]

Jag har sällan blivit så missförstådd som då jag skrev det där! Jag ville bara säga att man ska inte döma ut någon som hopplös, helt otänkbart är det ju inte att han tar ansvar och så sakterlig börjar mogna när han blir ensam. Men jag säger att det tar tid, kanske fem år... och att starta ett nytt förhållande med första bästa eller kanske sämsta... är en tröst och ett sätt att fly. Dom har barn ihop och den /de tjej han bjuder hem blir en del av deras liv och hon är med och fostrar dom, därför berör det framtid som mamma.

Men vem säger att TS ska in i nått nytt förhållande med "första bästa"?! Dina så kallade råd är rent av skadliga, läs av rummet för fan.

 

[Shaggy]

Men vem säger att TS ska in i nått nytt förhållande med "första bästa"?! Dina så kallade råd är rent av skadliga, läs av rummet för fan.

Jag tror att tanken är att TS ska tänka på att karln kanske ger sig in i förhållande med första bästa och att denna skulle vara dålig för TS barn. Suckar djup @Skjøldur kör med samma usla relationsråd som vanligt. Kan h*n aldrig fatta att en skilsmässa inte är det värsta som kan hända i ett förhållande?

 

[RedQueen]

Jag har sällan blivit så missförstådd som då jag skrev det där! Jag ville bara säga att man ska inte döma ut någon som hopplös, helt otänkbart är det ju inte att han tar ansvar och så sakterlig börjar mogna när han blir ensam. Men jag säger att det tar tid, kanske fem år... och att starta ett nytt förhållande med första bästa eller kanske sämsta... är en tröst och ett sätt att fly. Dom har barn ihop och den /de tjej han bjuder hem blir en del av deras liv och hon är med och fostrar dom, därför berör det framtid som mamma.

Ingen missförstod dig.

Oavsett om han tar första bästa tjej och startar ett förhållande med denne eller inte så är det hans och den potentiella partnerns ensak. TS vill ut ifrån förhållandet och vill inte vara med honom för känslorna för honom är slut, punkt. Det sista hon behöver just nu är någon som envist maler "men tänk på baaaaaarnen", vilket är precis det hon gör, bara inte ur den synvinkel som du har. Hon har inte visat annat än hänsyn och kärlek till deras barn, vilket är något annat än vad deras pappa gjort.

Och alla familjekonstellationer av annan typ än "kärnfamiljen" är inte av ondo. Alla bonusmammor/bonuspappor är inte elaka som i sagorna. Många bonusföräldrar har faktiskt en positiv inverkan på barnen och engagerar sig i deras liv.

 

[Görel]

Jag har sällan blivit så missförstådd som då jag skrev det där! Jag ville bara säga att man ska inte döma ut någon som hopplös, helt otänkbart är det ju inte att han tar ansvar och så sakterlig börjar mogna när han blir ensam. Men jag säger att det tar tid, kanske fem år... och att starta ett nytt förhållande med första bästa eller kanske sämsta... är en tröst och ett sätt att fly. Dom har barn ihop och den /de tjej han bjuder hem blir en del av deras liv och hon är med och fostrar dom, därför berör det framtid som mamma.

Det är nog du som missförstått våra invändningar. På vilket sätt skulle ditt inlägg hjälpa ts? Ska hon låta bli att lämna relationen för att förhindra att han skulle träffa någon ny som kan bli en del av barnens liv?

 

[Valerianovna]

Ingen missförstod dig.

Oavsett om han tar första bästa tjej och startar ett förhållande med denne eller inte så är det hans och den potentiella partnerns ensak. TS vill ut ifrån förhållandet och vill inte vara med honom för känslorna för honom är slut, punkt. Det sista hon behöver just nu är någon som envist maler "men tänk på baaaaaarnen", vilket är precis det hon gör, bara inte ur den synvinkel som du har. Hon har inte visat annat än hänsyn och kärlek till deras barn, vilket är något annat än vad deras pappa gjort.

Och alla familjekonstellationer av annan typ än "kärnfamiljen" är inte av ondo. Alla bonusmammor/bonuspappor är inte elaka som i sagorna. Många bonusföräldrar har faktiskt en positiv inverkan på barnen och engagerar sig i deras liv.

Jag som vuxit upp med en helt fantastisk bonusförälder kan bara instämma!

 

[Pratsch]

Jag som vuxit upp med en helt fantastisk bonusförälder kan bara instämma!

Jag instämmer jag också även fast jag har vuxit upp med två olika bonus-mammor, båda en katastrof. Trotts det är jag glad att mina föräldrar skilde sig. Man ska inte stanna i en relation som man mår dåligt i, speciellt inte där det förekommer olika typer av övergrepp och manipulation.

 

[Trasten]

Man kan ju fundera på vad man hade önskat att ens barn gjorde om det i framtiden hamnar i ett förhållande det inte trivs i? Vill man att det också ska offra sig för drömmen om kärnfamiljen?

 

[Nytant]

Jag har sällan blivit så missförstådd som då jag skrev det där! Jag ville bara säga att man ska inte döma ut någon som hopplös, helt otänkbart är det ju inte att han tar ansvar och så sakterlig börjar mogna när han blir ensam. Men jag säger att det tar tid, kanske fem år... och att starta ett nytt förhållande med första bästa eller kanske sämsta... är en tröst och ett sätt att fly. Dom har barn ihop och den /de tjej han bjuder hem blir en del av deras liv och hon är med och fostrar dom, därför berör det framtid som mamma.

Tråkigt att du kände dig så missförstådd, det är aldrig kul. Men vad är slutsatsen du menar att TS ska dra av dessa hypotetiska scenarier? TS har ju rätt konkreta fakta att förhålla sig till och det är det vi försöker stötta TS i och det jag menar att tråden bör handla om.