Hur börja skilja sig med småbarn?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Väldigt jobbigt att möta honom med äldsta som frågar och säger olika påståenden. Vi tittade på huset som ska fixas.

Äldre och mycket fix som behövs. Men det är ju tillfälligt ...

Trots att jag önskat det här så önskar jag ju inte processen och alla tårar. Och all hjärtesorg

Sonen precis. "Det känns som det inte är sant... Som att det är en dröm ... Jag vill inte flytta dit"
Det är en sorg och du får lov att sörja ❤️ Men relationen i sig innebär ju också otroligt mycket sorg för dig, och en sorg utan slut, en sorg som skaver och tär och bryter ner dig och barnen. Uppbrottet blir en sorg ni kan läka ifrån.

Jag tycker det är ett jättebra tips att ta stöd av någon samtalskontakt för din egen skull och även för barnen.
 
Kom ihåg att det är okej att barnen ser att du också är ledsen. Jag sa något i stil med att jag och pappa (vi var överens om separationen då) inte mår bra av att bo ihop, och är så mycket ledsna då. Och att jag var ledsen över att det hade blivit så men nu skulle vi må bättre sen.
 
Vi har träffats idag, och har pratat. Lugnt och bra. Jag kommer att bo i huset, han som vanligt i källaren och jag med barnen på övervåningen tills huset är klart. Sen flyttar jag till huset.

Han säger att det är som ett sår,som varat mellan oss, och att det kanske är bra att bo isär ett tag, och hoppas att jag kommer att hitta saknad och kärlek till honom igen .

Äldsta är orolig.. kommer jag sluta älska honom också?
 
Vi har träffats idag, och har pratat. Lugnt och bra. Jag kommer att bo i huset, han som vanligt i källaren och jag med barnen på övervåningen tills huset är klart. Sen flyttar jag till huset.

Han säger att det är som ett sår,som varat mellan oss, och att det kanske är bra att bo isär ett tag, och hoppas att jag kommer att hitta saknad och kärlek till honom igen .

Äldsta är orolig.. kommer jag sluta älska honom också?
Se till att umgås så mycket du bara kan med dina barn, du är en fantastisk mamma som ser till deras bästa genom hela processen. Det viktiga är att prata med dom hela tiden, inte med din exman som just nu hoppas på att kunna ändra på ditt beslut till förmån för honom. Han får brottas med sina känslor på egen hand från och med nu.
 
Se till att umgås så mycket du bara kan med dina barn, du är en fantastisk mamma som ser till deras bästa genom hela processen. Det viktiga är att prata med dom hela tiden, inte med din exman som just nu hoppas på att kunna ändra på ditt beslut till förmån för honom. Han får brottas med sina känslor på egen hand från och med nu.
Verkligen! Det är så, men nu när barnen vet är det hela tiden "öppet" med sanningen liksom. Sen jobb osv.

Jag har kvar en väska i bilen med barnkläder och det nödvändigaste till mig.
 
Jag kommer att bo i huset, han som vanligt i källaren och jag med barnen på övervåningen tills huset är klart. Sen flyttar jag till huset.
Tycker du ska ge dig själv en stor kram. Du har all anledning att vara riktigt stolt över att du agerar! Det är inte småpotatis de förändringar du gör nu! Blir bara lite fundersam kring det citerade ovan. Känns det säkert? Med tanke på hur han har betett sig, de saker han sagt och de råd du fått av kvinnojouren. Hoppas du inte känner dig kritiserad eller ifrågasatt av mig här, är bara väl medveten om hur dessa mönster ser ut och vilka faser som brukar vara farligast. Prioritera din säkerhet och vidta hellre några åtgärder för många!
 
Vi har varit tillsammans i 20 år. Svårt att förklara tror jag så att det låter vettigt förstår jag eftersom ni läst det totalt värsta. Men nu när vi varit borta och han lugnat sig så ja.

Så länge man inte pratar om "triggerpunkter"

Vilket är det som jag anpassat mig sönder från under åren
 
Vi har varit tillsammans i 20 år. Svårt att förklara tror jag så att det låter vettigt förstår jag eftersom ni läst det totalt värsta. Men nu när vi varit borta och han lugnat sig så ja.

Så länge man inte pratar om "triggerpunkter"

Vilket är det som jag anpassat mig sönder från under åren
Jag förstår helt hur du menar. Och jag förstår att han är mycket mer än sina värsta sidor, annars skulle du ju aldrig valt att leva med honom ❤️

Jag hoppas bara att det finns en gräns för hur dåliga hans värsta sidor kan bli, ni har ju aldrig varit i den här situationen innan under era 20 år ihop.

Men jag hör dig och litar på att du är rädd om dig!
 
Vi har träffats idag, och har pratat. Lugnt och bra. Jag kommer att bo i huset, han som vanligt i källaren och jag med barnen på övervåningen tills huset är klart. Sen flyttar jag till huset.

Han säger att det är som ett sår,som varat mellan oss, och att det kanske är bra att bo isär ett tag, och hoppas att jag kommer att hitta saknad och kärlek till honom igen .

Äldsta är orolig.. kommer jag sluta älska honom också?
Min fetning. På den frågan kan du bara säga nej. Nej du kommer aldrig sluta älska dina barn. Kärleken till ens barn är sådan att det inte går (eller liknande) att sluta älska sina barn.

Jag fick en liknande fråga av ett av mina barn. Kommer du sluta älska oss nu när xx ska flytta hit? Då får man förklara tusen gånger om att hjärtat är stort och kan aldrig bli fullt, ju mer kärlek det finns där desto större blir hjärtat.
 
Jag var äldre än vad dina barn är när mina föräldrar skilde sig (100% rätt beslut) men en sak som jag varit besviken på senare i livet var att jag aldrig fick prata med någon. Båda mina föräldrar gick i terapi och pratade men ingen hade någonsin en tanke på att jag kunde behövt en barnpsykolog eller liknande, vilket i efterhand är lätt att se att jag absolut hade behövt. Så det kan vara bra att ha i åtanke senare när allt lagt sig lite.
Kan bara hålla med om det. Jag var 12-13 isch när mina föräldrar skilde sig och det var 100% rätt beslut här med men bland annat det som hände där har gjort att jag haft stora problem med anknytning som vuxen. När jag väl förstod varför jag hade de problemen gick de att lösa men hade så önskat att någon utomstående pratat med mig om vad som hände då så hade jag sluppit att bearbeta det som vuxen långt efteråt.
 
Tack för omtanken ❤️

Mår fortfarande "torktumlad" och det skär i hjärtat att se äldsta tänka så, och se sorgsen ut till och från.

Men var och målade i vännens hus idag, och det var verkligen terapeutiskt! Det är mycket jobb kvar. Men också mycket gjort nu.
Jag visade äldsta, han såg ju huset häromdagen och blev väldigt modfälld då. Men han blev på bättre humör nu, när han inte såg några gamla 60 tals tapeter...

Så. Det är blandad kompott..
 
Min fetning. På den frågan kan du bara säga nej. Nej du kommer aldrig sluta älska dina barn. Kärleken till ens barn är sådan att det inte går (eller liknande) att sluta älska sina barn.

Jag fick en liknande fråga av ett av mina barn. Kommer du sluta älska oss nu när xx ska flytta hit? Då får man förklara tusen gånger om att hjärtat är stort och kan aldrig bli fullt, ju mer kärlek det finns där desto större blir hjärtat.
Ja precis! Jag sa det ❤️ kommer ju alltid att vara deras mamma, så länge jag lever. Även om han blir vuxen.
 
Tack för omtanken ❤️

Mår fortfarande "torktumlad" och det skär i hjärtat att se äldsta tänka så, och se sorgsen ut till och från.

Men var och målade i vännens hus idag, och det var verkligen terapeutiskt! Det är mycket jobb kvar. Men också mycket gjort nu.
Jag visade äldsta, han såg ju huset häromdagen och blev väldigt modfälld då. Men han blev på bättre humör nu, när han inte såg några gamla 60 tals tapeter...

Så. Det är blandad kompott..
OM han vill så kanske det finns något han kan hjälpa till med i huset? Jag hade i den åldern (även nu) älskat det, att få hjälpa till att skapa något bra ur något dåligt, få se hur saker blir bättre och få möjlighet att umgås och prata med en person som står mig nära under tiden.
 
OM han vill så kanske det finns något han kan hjälpa till med i huset? Jag hade i den åldern (även nu) älskat det, att få hjälpa till att skapa något bra ur något dåligt, få se hur saker blir bättre och få möjlighet att umgås och prata med en person som står mig nära under tiden.


Absolut, finns stora möjligheter till det. Även om vi nu "bara" ska bo där i några månader.


Funderar på om jag ska adressändra under tiden.

Han griper efter halmstrån och tänker att det här är för oss. Att vi tidigare (med mitt liv med hästar) sågs mer sällan och då var allt bra. Att vi kanske levt för nära inpå varandra med barnen

Det är väll delvis sant.

Men han inser inte sitt missbruk och vad tidigare händelser gör för skada som inte läker
 
Absolut, finns stora möjligheter till det. Även om vi nu "bara" ska bo där i några månader.


Funderar på om jag ska adressändra under tiden.

Han griper efter halmstrån och tänker att det här är för oss. Att vi tidigare (med mitt liv med hästar) sågs mer sällan och då var allt bra. Att vi kanske levt för nära inpå varandra med barnen

Det är väll delvis sant.

Men han inser inte sitt missbruk och vad tidigare händelser gör för skada som inte läker
Om du vet hur lång tid du ska bo där så kan du ordna tillfällig eftersändning, så får du posten ändå och kan ändra till kommande bostadsadress lagom tills den tillfälliga eftersändningen tar slut. Kostar en slant, men praktiskt om man inte vill adressändra (som väl också kostar en slant?).


Här står det mer om det: https://www.adressandring.se/vara-tjanster/tillfallig-eftersandning
(och kan tillägga att det går utmärkt att förnya eftersändningen där vid 6 månader om det behövs)
 
Om du vet hur lång tid du ska bo där så kan du ordna tillfällig eftersändning, så får du posten ändå och kan ändra till kommande bostadsadress lagom tills den tillfälliga eftersändningen tar slut. Kostar en slant, men praktiskt om man inte vill adressändra (som väl också kostar en slant?).


Här står det mer om det: https://www.adressandring.se/vara-tjanster/tillfallig-eftersandning
(och kan tillägga att det går utmärkt att förnya eftersändningen där vid 6 månader om det behövs)
Är dyrare med eftersändning...
 
Absolut, finns stora möjligheter till det. Även om vi nu "bara" ska bo där i några månader.


Funderar på om jag ska adressändra under tiden.

Han griper efter halmstrån och tänker att det här är för oss. Att vi tidigare (med mitt liv med hästar) sågs mer sällan och då var allt bra. Att vi kanske levt för nära inpå varandra med barnen

Det är väll delvis sant.

Men han inser inte sitt missbruk och vad tidigare händelser gör för skada som inte läker

Åtminstone ska du eftersända din post så att du kan vara säker på att få din post. Du får också en anledning mindre till att ha kontakt med honom.

Låter som många män som inte tagit sin kvinnliga partner på allvar när hon försökt ta upp att saker skaver i relationen. Som hoppats att han kunnat prata bort det eftersom han själv tycker att hans tillvaro är bekväm och vill behålla den. Och som desperat försöker hitta ett sätt att få partnern tillbaka och lägger skulden utanför sig själv för att slippa förändras.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
Svar
5
· Visningar
350
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
21 802
Senast: Whoever
·
Kropp & Själ Jag har köpt hus och flyttar in om några veckor och det har varit långdraget med massor av strul och oro. Jag kollade på huset 20 mars...
6 7 8
Svar
141
· Visningar
9 861
Senast: Inte_Ung
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
4 783

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Avels fråga

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp