Sv: Hundvalp i julklapp till mina föräldrar - Ras?
Mamma katt var också så =) Jag hade hört lite med henne om hon tänkte/ville ha ny katt efter den som dog, och hon tyckte att ja, jo det ville hon nog, och förvånade mig med att då vilja ha en siames. Hon har INGEN erfarenhet av raskatter.
Hon fick sin siames. Uppfödaren har fortfarande inte träffat min mamma. Däremot träffat mig, och det slutade med att förutom mammas siames följde det med en Alexsiames hem
Jag letade hund åt pappa här för några år sen. Hans gamla hade fått tas bort, detta tog pappa VÄLDIGT hårt. Han ville ha en ny hund, han 'behövde' en ny hund, men var ju oförmögen att så snart efter den gamla börja leta.
Så jag letade åt honom, ringde uppfödare, talade om i första meningen att det var till pappa jag letade hund och berättade om pappa osv. Nu skulle iofs jag inte köpa den ÅT honom, utan bara hitta tikvalp som lät bra åt honom och tycka 'här, jag har pratat med dem, ring det här numret och prata med Anna, hon har en valp som passar'. Men utefter det soms as och bemötandet etc då så hade jag med något undantag INTE haft minsta lilla problem att köpa en valp åt pappa och ge honom i present (inte julklapp dock, det var sommar). Bara de hade fått träffa mig etc.
Dock underlättas ju det hela av att pappa hade över 30 års erfarenhet av den aktuella rasen (riesen, bara renras som letades). Faktum är att den det blev, hennes uppfödare brukar ringa MIG och skvallra lite och så, maila mig deras nyhetsbrev etc. Dvs jag blev halv valpköpare utan att eg vara inblandad mer än att ha tagit första kontakterna, sen var jag med när pappa hämtade valpen med iofs. Och jag gick MH med henne, så jag är ju inblandad i hunden upp över öronen, men ändå..
Ska jag vara helt ärlig var det svårare att hitta någon som tyckte det var okej att hunden inte skulle ställas än att hitta någon som reagerade på att det var jag och inte pappa som ringde.
Hade jag råkat ha 12 000 kr över hade jag LÄTT köpt valp åt pappa och gett i lite för tidig födelsedagspresent, utan tvekan.
Så en julklappshund behöver inte alls vara fel. Men det KAN blir hur fel som helst. Generellt sett är jag emot djur som present, men under rätt omständigheter så ser jag inga probs med det.
Ang jul stökig helg så ska man inte generalisera. Här förflyter julen som vilken annan dag som helst, förutom att det står en ljusklädd gran i vardagsrummet, och äts lite mer och mer specifik mat än en vanlig dag. Men det är också allt.
Vi köpte katt till mamma på detta viset också, fast födelsedagspresent. Jag blev lynchad inne på 'katt-forumet' när jag nämde dettaMen mamma blev superglad och katten är väl omhändertagen.
![]()
Men hund kan jag tänka mig blir svårare - men jag har sett folk göra såhär så nån säljer ju tydligen...
Mamma katt var också så =) Jag hade hört lite med henne om hon tänkte/ville ha ny katt efter den som dog, och hon tyckte att ja, jo det ville hon nog, och förvånade mig med att då vilja ha en siames. Hon har INGEN erfarenhet av raskatter.
Hon fick sin siames. Uppfödaren har fortfarande inte träffat min mamma. Däremot träffat mig, och det slutade med att förutom mammas siames följde det med en Alexsiames hem
Jag letade hund åt pappa här för några år sen. Hans gamla hade fått tas bort, detta tog pappa VÄLDIGT hårt. Han ville ha en ny hund, han 'behövde' en ny hund, men var ju oförmögen att så snart efter den gamla börja leta.
Så jag letade åt honom, ringde uppfödare, talade om i första meningen att det var till pappa jag letade hund och berättade om pappa osv. Nu skulle iofs jag inte köpa den ÅT honom, utan bara hitta tikvalp som lät bra åt honom och tycka 'här, jag har pratat med dem, ring det här numret och prata med Anna, hon har en valp som passar'. Men utefter det soms as och bemötandet etc då så hade jag med något undantag INTE haft minsta lilla problem att köpa en valp åt pappa och ge honom i present (inte julklapp dock, det var sommar). Bara de hade fått träffa mig etc.
Dock underlättas ju det hela av att pappa hade över 30 års erfarenhet av den aktuella rasen (riesen, bara renras som letades). Faktum är att den det blev, hennes uppfödare brukar ringa MIG och skvallra lite och så, maila mig deras nyhetsbrev etc. Dvs jag blev halv valpköpare utan att eg vara inblandad mer än att ha tagit första kontakterna, sen var jag med när pappa hämtade valpen med iofs. Och jag gick MH med henne, så jag är ju inblandad i hunden upp över öronen, men ändå..
Ska jag vara helt ärlig var det svårare att hitta någon som tyckte det var okej att hunden inte skulle ställas än att hitta någon som reagerade på att det var jag och inte pappa som ringde.
Hade jag råkat ha 12 000 kr över hade jag LÄTT köpt valp åt pappa och gett i lite för tidig födelsedagspresent, utan tvekan.
Så en julklappshund behöver inte alls vara fel. Men det KAN blir hur fel som helst. Generellt sett är jag emot djur som present, men under rätt omständigheter så ser jag inga probs med det.
Ang jul stökig helg så ska man inte generalisera. Här förflyter julen som vilken annan dag som helst, förutom att det står en ljusklädd gran i vardagsrummet, och äts lite mer och mer specifik mat än en vanlig dag. Men det är också allt.