Att freda sig ute i offentlig miljö är en helt annan sak än att välja att göra det i någons hem, där man inte vet vilka regler som redan gäller för hund (eller barn, okej.) och där ansvarig vuxen med största sannolikhet finns i närheten så att man kan be om hjälp - eller för all del gå ut om man vill.
För mig är det stor skillnad på kass uppfostran och dåliga vanor, och respektlöst hundbeteende. Vill folk ha hundar tiggande vid bordet, rotande i soporna och tuggande på skorna stör det inte mig (så länge det inte är mina skor).
Men jag vill inte ha någon som juckar mot mitt ben, kör nosen i röven på mig, snor min mat eller hoppar på mig. Jag fredar mig. Precis som min kloka tik hade gjort, må hon vila i frid.