Hjälp oss att välja ras

[dpmatte]

Det skulle kanske vara värt att göra en lista på troliga raser och sen åka till en stor hundutställning och gå runt och träffa både valpar och vuxna hundar i raserna. Då ser man hur de beter sig ute bland okända hundar och människor.

Du kan även gå in på respektive rasers rasklubbsidor och läsa om dem. T ex vilka sjukdomar förekommer och vad ska man tänka på att föräldrarna ska ha genomgått för typ av tester. Vissa ska höftledsröntgas, andra ska patellakontrolleras och kanske ögonlysas eller andra alternativ man bör ha koll på.

 

[Amanda_F]

Kan helt klart vara något!

Mamma har en Welsh och jag ägnar mig en hel del åt pälsvård när jag har honom. Superglad och gullig men lite för energisk, har aldrig träffat en hund med sån energi. Han har blivit mycket bättre sen han fyllde tre men det är MYCKET hund! Med mycket päls!

 

[isafore]

Våra golden har varit lite för slöa för min smak, den senaste har även haft mycket hälsoproblem.

Pudeln är min mors hund och det är den hemskaste hunden jag träffat, troligtvis beror det på dålig uppfostran och sedan så har mamman och kullsyskon samma problem, är säkert en jättetrevlig ras men jag har så dålig erfarenhet av dom.

Har tittat på dalmatiner, hur är temperamentet? Har hört att det kan vara svårt att hitta dalmatiner med gott lynne?

Jag har dalmatiner. Att dom har dålig mentalitet är en sanning med modifikation. Aveln hade en dipp, men den är verkligen bättre nu. Alla dalmatiner jag känner har kanonbra lynne. Inga rädslor eller tecken på aggressivitet. Alla jag känner älskar allt och alla.

Dom är ganska larviga, barnsliga, omogna långt upp i åldern. Inne ligger dom helst i soffan eller i sängen, gärna i knä på en människa. Ute är dom outtröttliga. Är ofta lätta att ha lösa pga låg jaktinstinkt medans koppelgående är något man bör vara konsekvent med från dag ett. Lättlärda och arbetsvilliga allroundhundar med stor aptit!

Tror absolut att dalmatiner kan passa. Av de som tidigare nämnts även finsk lapphund eller någon spaniel. Jaktlabbe kräver mer i mina ögon, ocj Heelern är ju en liten hund.

 

[touche]

Finsk lapphund ? Jag älskar dem! Det jag vet om dom så borde de passa era kriterier. Plus att de är SJUKT söta !

Håller med! Har en pälsboll själv, hon är världens trevligaste! Pälsen är lättskött, bara att karda någon gång i veckan. Hon följer med på allt, men klarar sig ensam också om det behövs. En del anser att de skäller mycket, men min pärla gör det endast vid lek med andra hundar. Har nog mycket med uppfostran att göra... Finsk lapphund sägs ha en av och på-knapp, d.v.s. de stressar ner bra inomhus och kan ta det lugnt, men också ha full rulle utomhus vilket stämmer in perfekt på vår vovva. Väldigt familjekär, vilket jag bara tycker är mysigt. Jag är så himla nöjd med vårt val, kunde verkligen inte ha blivit bättre!

 

[MattiZ]

Jag personligen älskar ju rasen Lapsk vallhund. Lagom stor, lagom lång päls, lite mer aktiv än finsk lapphund men ändå inte som en BC eller Kelpie exempelvis. Sedan om man gillar de lite egna så är Canaan dog utmärkt är jätte nöjd med min kille jag köpte i Juni förra året och ja de är verkligen speciella! Finns inte en människa som träffat honom som frågat hur gammal han är och blivit förvånad över svaret de fått Han är väldigt lugn i många situationer där en valp/unghund vanligtvis skulle blivit väldigt flamsig och uppspelt eller annat. Vilket jag älskar, blir 1år gammal nu i Mars och allt har gått toppen bra ^^

 

[Malibu_Stacy]

Det skulle kanske vara värt att göra en lista på troliga raser och sen åka till en stor hundutställning och gå runt och träffa både valpar och vuxna hundar i raserna. Då ser man hur de beter sig ute bland okända hundar och människor.

Du kan även gå in på respektive rasers rasklubbsidor och läsa om dem. T ex vilka sjukdomar förekommer och vad ska man tänka på att föräldrarna ska ha genomgått för typ av tester. Vissa ska höftledsröntgas, andra ska patellakontrolleras och kanske ögonlysas eller andra alternativ man bör ha koll på.

Om TS bor i Stockholm finns ju Stockholm Easter Dog Show i Kista i påsk. Kommer nog vara många anmälda hundar då man kan tävla om vinnartitel. Åk dit en dag och kika på de hundraser ni är intresserade av! (Alla raser går inte varje dag så kolla upp det på hemsidan).

 

[Belethien]

Nu är jag partisk såklart men titta på sheltien. De är aktiva, lättlärda, låg jaktinstinkt, superbra stallhundar (jobbar i stall och har mina med). Storleken är smidig (mellan 33-40 cm är ganska standard) och pälsen lättskött, ingen stor skillnad mellan hanar och tikar i temperament. Friskare än genomsnittshunden. Det är en ganska bra sällskapshund som är lättmotiverad att träna. En del sällskapshundar kan vara svåra att motivera.

Annars håller jag med om en lappsk vallhund. Finns ju även t. ex. Welsh springer spaniel. Jag skulle även kika på pudeln igen då de är jättetrevliga, låt inte tidigare erfarenheter påverka!

 

[Fibusen]

Och jag slår som vanligt ett slag för staffordshire bullterrier!

Jäkligt trevlig hund,med en stor portion humor,gudomligt snäll och kärvänlig, är supernöjd oavsett man ligger på soffan en hel dag,eller är ute och vandrar i skogen en heldag,bara den får vara med. Snäll mot folk och andra djur,trygg,stabil,och alldeles underbar!

Lagom storlek,tar inte så mycket plats i vare sig bilen,soffan eller huset,men endå en rejäl hund som orkar hänga med på allt.

 

[Springsteen]

Det finns absolut en del mentala problem i rasen, som det tyvärr gärna blir med raser som ska ha en viss reservation (vissa väljer att tolka det som att det är helt OK att avla på djur med rädslor istället ), men det finns jättetrevliga dalmatiner också! Jag vet att några här har rasen men jag kommer tyvärr inte ihåg någon annan än @Barret så jag plingar på henne.

Jag gillar (sunda) dalmatiner, de är roliga, aktiva och samtidigt glada för att gona sig i soffan. Men de kräver helt klart att man vill vara aktiv med sin hund!

Tack för svar! Men då skriver jag upp dalmatiner på listan. Får bara se till att koll upp allt ordentligt först bara (såklart!).

 

[Springsteen]

Curly Coated retriever (om du inte ogillar retrievers överlag). Stor, glad, tålig, familjekär och tålig.

Ska kika mer på den!

 

[Springsteen]

Jag håller med föregående talare att jakthundar inte skall köpas om du inte skall jaga. De är avlade för att jaga och de egenskaper som gillas i det syftet brukar vara de egenskaper som ställer till det för dem när de endast skall vara sällskaps hundar. Om du ska ha en hund som du skall kunna ha med i stallet och när du rider så får det vara en hund som inte är för självständig och går ut och letar efter vilt utan en hund som vill vara där du är och är glad och nöjd med det. Någon spetsras har också nämnts men där får man vara observant för min erfarenhet av dessa är att de är ganska så skälliga vilket också kan bli jobbigt beroende på hur du bor etc.

När du kommit fram till ett antal raser som du är intresserad av så kan ett tips kan vara att gå in på Svelands hemsida och kolla hur mycket kandidaterna kostar i försäkring, du vill ju inte köpa en hundras med många sjukdomar i bagaget.

Ja men precis, det är därför jag inte vill ha en jakthund. Sambon funderar på att ta jaktlicens, men det är inget som kommer ske i den närmsta framtiden utan vi vill ha en sällskapshund som kan vara med i stall, på vandring och ut i skogen, så vi vill gärna ha den lös och att den inte redan är programmerad för att gå och leta upp något att jaga!

Jag ska garanterat kolla upp sjukdomar etc. mina föräldrars nuvarande Golden har varit så drabbad av både det ena och det andra. Mentala problem, allergier osv.

 

[Springsteen]

Mamma har en Welsh och jag ägnar mig en hel del åt pälsvård när jag har honom. Superglad och gullig men lite för energisk, har aldrig träffat en hund med sån energi. Han har blivit mycket bättre sen han fyllde tre men det är MYCKET hund! Med mycket päls!

Mycket hund är helt okej, mycket pälsvård - utöver daglig borstning, vill jag helst undvika. Jag har nog att borsta mest hela tiden på jobbet och på ponnyn. Att trimma är det värsta som finns, är säkert extra negativ efter att spenderat en hel vinter med att klippa hästar.

Jag har dalmatiner. Att dom har dålig mentalitet är en sanning med modifikation. Aveln hade en dipp, men den är verkligen bättre nu. Alla dalmatiner jag känner har kanonbra lynne. Inga rädslor eller tecken på aggressivitet. Alla jag känner älskar allt och alla.

Dom är ganska larviga, barnsliga, omogna långt upp i åldern. Inne ligger dom helst i soffan eller i sängen, gärna i knä på en människa. Ute är dom outtröttliga. Är ofta lätta att ha lösa pga låg jaktinstinkt medans koppelgående är något man bör vara konsekvent med från dag ett. Lättlärda och arbetsvilliga allroundhundar med stor aptit!

Tror absolut att dalmatiner kan passa. Av de som tidigare nämnts även finsk lapphund eller någon spaniel. Jaktlabbe kräver mer i mina ögon, ocj Heelern är ju en liten hund.

Det låter ju jättebra! Jag har alltid gillat utseendet på dalmatiner, även beskrivningen av de sunda individerna men alltid funderat på mentaliteten. Tack för svaret.

Om TS bor i Stockholm finns ju Stockholm Easter Dog Show i Kista i påsk. Kommer nog vara många anmälda hundar då man kan tävla om vinnartitel. Åk dit en dag och kika på de hundraser ni är intresserade av! (Alla raser går inte varje dag så kolla upp det på hemsidan).

Jag bor i Stockholm! Är ledig på lördagen, så jag ska helt klart försöka ta mig dit.

Nu är jag partisk såklart men titta på sheltien. De är aktiva, lättlärda, låg jaktinstinkt, superbra stallhundar (jobbar i stall och har mina med). Storleken är smidig (mellan 33-40 cm är ganska standard) och pälsen lättskött, ingen stor skillnad mellan hanar och tikar i temperament. Friskare än genomsnittshunden. Det är en ganska bra sällskapshund som är lättmotiverad att träna. En del sällskapshundar kan vara svåra att motivera.

Annars håller jag med om en lappsk vallhund. Finns ju även t. ex. Welsh springer spaniel. Jag skulle även kika på pudeln igen då de är jättetrevliga, låt inte tidigare erfarenheter påverka!

Har tittat på sheltien och den är helt klart en kandidat även om jag tycker att den är lite väl liten.

Pudel är ett absolut tvärnej på. Jag hatar att trimma pälsen på dom och dom ser så fruktansvärt ovårdade ut när pälsen växer ut lite och jag har inte ork att klippa och trimma hela tiden.

Och jag slår som vanligt ett slag för staffordshire bullterrier!

Jäkligt trevlig hund,med en stor portion humor,gudomligt snäll och kärvänlig, är supernöjd oavsett man ligger på soffan en hel dag,eller är ute och vandrar i skogen en heldag,bara den får vara med. Snäll mot folk och andra djur,trygg,stabil,och alldeles underbar!

Lagom storlek,tar inte så mycket plats i vare sig bilen,soffan eller huset,men endå en rejäl hund som orkar hänga med på allt.

Tyvärr så är den utesluten på grund av olika anledningar vilket är trist!

 

[Barret]

Våra golden har varit lite för slöa för min smak, den senaste har även haft mycket hälsoproblem.

Pudeln är min mors hund och det är den hemskaste hunden jag träffat, troligtvis beror det på dålig uppfostran och sedan så har mamman och kullsyskon samma problem, är säkert en jättetrevlig ras men jag har så dålig erfarenhet av dom.

Har tittat på dalmatiner, hur är temperamentet? Har hört att det kan vara svårt att hitta dalmatiner med gott lynne?

När @Monstermom plingar svarar Barret.
Jag har två stycken dalmatiner, och tillgång till minst nio andra då uppfödaren bor bara en mil bort med sina åtta plus att det finns syskon lite varstans i trakten. Temperamentet på dem alla är toppen. Sociala, framåt, orädda och extremt keliga. Eftersom jag även ställer ut min stora så har jag fått chans att se, och kela med en mängd andra också. Inte en enda av dem har jag känt mig orolig runt. Allihopa, från flera olika kennlar, har varit toppen i lynnet. Det man dock får tänka på är att dalmatiner i grunden är en vakthund, och en som föddes upp för att ha relativt stor självständighet och integritet. Samtidigt kan de vara rätt mjuka så man måste hitta en balans mellan att vara bestämd och samtidigt diplomatisk. Åtminstone mina dalmatiner kräver ett visst mått av övertalning ibland, de gör det jag ber dem om, när jag ber på rätt sätt (9 av 10 gånger innefattar rätt sätt godis... Dalmatiner gör det mesta för en godbit). Det fanns en period (i samma veva som Disneys 101 Dalmatiner var på modet) som rasen blev rätt populär och som en följd avlades det hejvilt. Jag tror att en stor del till att rykten om att de skulle ha dåligt kynne/temperament kan skyllas på den tiden. Tack och lov får man väl säga, så sjönk deras popularitet efter ett tag och den dåliga aveln började fasas ut. Idag skulle jag nog vilja säga att de dåliga exemplaren är i klar minoritet.

En dalmatiner ska i grunden vara aktiv och signalkänslig men samtidigt nyfiken, vaken och social... Eftersom de från början var tvungna att kunna interagera med både människor och en mängd andra djur. De ska inte vara aggressiva eller nervösa, något som jag upplever att de flesta dalmatiner jag träffat inte heller är. Jag är ärligt talat tio gånger mer nervös när jag ser någon komma med en klase powder puffs än ett gäng dalmatiner. Tilläggas bör att min mamma, som annars är relativt hundrädd, inte var det minsta ens nervös när jag och mina hundars uppfödare invaderade hennes hus med fem dalmatiner i december. Hon sa att hon aldrig känt sig så trygg. Det syntes, menade hon, på dem att de var så lugna och vänliga (detta trots att två av dem var ohängda 10-månaders valpar...).

Det torde inte vara alltför svårt att hitta en bra dallis, om man kontrollerar att den kommer från en seriös uppfödare. Jag kan tipsa om ett gäng via PM om du är intresserad av att lära dig mer om rasen av några som verkligen vet vad de snackar om. Tänk bara på att de fäller året om och helst vill sova så nära dig det bara går. Så ett lager klädrollers och en stor säng är att rekommendera

TILLÄGG: Detta Barr kommer f ö vara på Kistamässan med sin stora prickikorv (plus sex stycken av uppfödarens hundar... Och uppfödaren själv) nu i april. Du är mer än välkommen att titta förbi och hälsa på oss

 

[Monstermom]

När @Monstermom plingar svarar Barret.

-- Gammalt Bukeordspråk.

(Hoppas TS kan komma och hälsa på era prickigkorvar! )

 

[Springsteen]

När @Monstermom plingar svarar Barret.
Jag har två stycken dalmatiner, och tillgång till minst nio andra då uppfödaren bor bara en mil bort med sina åtta plus att det finns syskon lite varstans i trakten. Temperamentet på dem alla är toppen. Sociala, framåt, orädda och extremt keliga. Eftersom jag även ställer ut min stora så har jag fått chans att se, och kela med en mängd andra också. Inte en enda av dem har jag känt mig orolig runt. Allihopa, från flera olika kennlar, har varit toppen i lynnet. Det man dock får tänka på är att dalmatiner i grunden är en vakthund, och en som föddes upp för att ha relativt stor självständighet och integritet. Samtidigt kan de vara rätt mjuka så man måste hitta en balans mellan att vara bestämd och samtidigt diplomatisk. Åtminstone mina dalmatiner kräver ett visst mått av övertalning ibland, de gör det jag ber dem om, när jag ber på rätt sätt (9 av 10 gånger innefattar rätt sätt godis... Dalmatiner gör det mesta för en godbit). Det fanns en period (i samma veva som Disneys 101 Dalmatiner var på modet) som rasen blev rätt populär och som en följd avlades det hejvilt. Jag tror att en stor del till att rykten om att de skulle ha dåligt kynne/temperament kan skyllas på den tiden. Tack och lov får man väl säga, så sjönk deras popularitet efter ett tag och den dåliga aveln började fasas ut. Idag skulle jag nog vilja säga att de dåliga exemplaren är i klar minoritet.

En dalmatiner ska i grunden vara aktiv och signalkänslig men samtidigt nyfiken, vaken och social... Eftersom de från början var tvungna att kunna interagera med både människor och en mängd andra djur. De ska inte vara aggressiva eller nervösa, något som jag upplever att de flesta dalmatiner jag träffat inte heller är. Jag är ärligt talat tio gånger mer nervös när jag ser någon komma med en klase powder puffs än ett gäng dalmatiner. Tilläggas bör att min mamma, som annars är relativt hundrädd, inte var det minsta ens nervös när jag och mina hundars uppfödare invaderade hennes hus med fem dalmatiner i december. Hon sa att hon aldrig känt sig så trygg. Det syntes, menade hon, på dem att de var så lugna och vänliga (detta trots att två av dem var ohängda 10-månaders valpar...).

Det torde inte vara alltför svårt att hitta en bra dallis, om man kontrollerar att den kommer från en seriös uppfödare. Jag kan tipsa om ett gäng via PM om du är intresserad av att lära dig mer om rasen av några som verkligen vet vad de snackar om. Tänk bara på att de fäller året om och helst vill sova så nära dig det bara går. Så ett lager klädrollers och en stor säng är att rekommendera

TILLÄGG: Detta Barr kommer f ö vara på Kistamässan med sin stora prickikorv (plus sex stycken av uppfödarens hundar... Och uppfödaren själv) nu i april. Du är mer än välkommen att titta förbi och hälsa på oss

Tack för ett så utförligt svar! Låter som en väldigt passande hundras. Lagom storlek med!

Åh då hoppas jag verkligen på att kunna komma till kistamässan, det vore hemskt roligt att träffa dig och hundarna!

Att de fäller året om... det har jag vuxit upp med för det tycktes våra golden göra med. Vi har en 200x200 säng. Sambon kan väl sova på golvet om det är så.

 

[isafore]

Tack för ett så utförligt svar! Låter som en väldigt passande hundras. Lagom storlek med!

Åh då hoppas jag verkligen på att kunna komma till kistamässan, det vore hemskt roligt att träffa dig och hundarna!

Att de fäller året om... det har jag vuxit upp med för det tycktes våra golden göra med. Vi har en 200x200 säng. Sambon kan väl sova på golvet om det är så.

200-säng är ju lyx! Vi är två människor, en dalmatiner och en BC i en 140-säng

 

[Kibani]

Håller med om att nån av lapphundarna kan passa er perfekt

 

[Skogstokig]

Ni ska ju självklart ha sheltie! Enda nackdelen är att de är beroendeframkallande och det därför är svårt att nöja sig med bara en, men vad gör det

 

[Emuliiaa]

När @Monstermom plingar svarar Barret.
Jag har två stycken dalmatiner, och tillgång till minst nio andra då uppfödaren bor bara en mil bort med sina åtta plus att det finns syskon lite varstans i trakten. Temperamentet på dem alla är toppen. Sociala, framåt, orädda och extremt keliga. Eftersom jag även ställer ut min stora så har jag fått chans att se, och kela med en mängd andra också. Inte en enda av dem har jag känt mig orolig runt. Allihopa, från flera olika kennlar, har varit toppen i lynnet. Det man dock får tänka på är att dalmatiner i grunden är en vakthund, och en som föddes upp för att ha relativt stor självständighet och integritet. Samtidigt kan de vara rätt mjuka så man måste hitta en balans mellan att vara bestämd och samtidigt diplomatisk. Åtminstone mina dalmatiner kräver ett visst mått av övertalning ibland, de gör det jag ber dem om, när jag ber på rätt sätt (9 av 10 gånger innefattar rätt sätt godis... Dalmatiner gör det mesta för en godbit). Det fanns en period (i samma veva som Disneys 101 Dalmatiner var på modet) som rasen blev rätt populär och som en följd avlades det hejvilt. Jag tror att en stor del till att rykten om att de skulle ha dåligt kynne/temperament kan skyllas på den tiden. Tack och lov får man väl säga, så sjönk deras popularitet efter ett tag och den dåliga aveln började fasas ut. Idag skulle jag nog vilja säga att de dåliga exemplaren är i klar minoritet.

En dalmatiner ska i grunden vara aktiv och signalkänslig men samtidigt nyfiken, vaken och social... Eftersom de från början var tvungna att kunna interagera med både människor och en mängd andra djur. De ska inte vara aggressiva eller nervösa, något som jag upplever att de flesta dalmatiner jag träffat inte heller är. Jag är ärligt talat tio gånger mer nervös när jag ser någon komma med en klase powder puffs än ett gäng dalmatiner. Tilläggas bör att min mamma, som annars är relativt hundrädd, inte var det minsta ens nervös när jag och mina hundars uppfödare invaderade hennes hus med fem dalmatiner i december. Hon sa att hon aldrig känt sig så trygg. Det syntes, menade hon, på dem att de var så lugna och vänliga (detta trots att två av dem var ohängda 10-månaders valpar...).

Det torde inte vara alltför svårt att hitta en bra dallis, om man kontrollerar att den kommer från en seriös uppfödare. Jag kan tipsa om ett gäng via PM om du är intresserad av att lära dig mer om rasen av några som verkligen vet vad de snackar om. Tänk bara på att de fäller året om och helst vill sova så nära dig det bara går. Så ett lager klädrollers och en stor säng är att rekommendera

TILLÄGG: Detta Barr kommer f ö vara på Kistamässan med sin stora prickikorv (plus sex stycken av uppfödarens hundar... Och uppfödaren själv) nu i april. Du är mer än välkommen att titta förbi och hälsa på oss

Kul med ett så utförligt svar! Jag har själv alltid varit förälskad i dalmatiner och vill att nästa hund (har en rottis nu) ska bli en sådan men sambon är osäker pga av allt prat om dålig mentalitet. Har skickat din text till honom!

 

[Charlottee]

Jag och sambon har bestämt oss för att köpa valp i år. Men det är väl ungefär så långt vi kommit i vad vi kunnat bestämma.

Vi har ytterst svårt att bestämma oss för vilken ras vi vill ha. Sambon är inte kräsen alls, utan det är väl jag som inte kan bestämma mig.

Storleksmässigt vill jag hellre ha en mellanstor till stor hund, men en liten hund skulle kunna fungera det med.
Jag vet att jag inte vill ha en pudel eller en golden då jag växt upp med raserna och jag inte trivs med dom.
Pälsen får vara kort, lång etc. bara jag inte behöver trimma alá pudel eller rycka hår.

Hunden kommer att kunna vara med mig på jobbet och där röra sig under hela tiden jag är där (4-9 timmar per dag, annars är jag hemma och har möjlighet att motionera/aktivera den mer osv.). Morgon och kväll erbjuds det långpromenader och så hjärngympa såklart! Jag är intresserad av att gå lydnadskurser, men inte att tävla. Jag och sambon gillar att vandra och vi vill gärna ha med hunden i framtiden. Så en sällskapshund av någon sort? Men vilken?

Vad kul att ni ska skaffa valp i år!! Det blir antagligen så för mig också!

Jag har redan bestämt mig för en schäfer, rasen har alltid legat mig varmt om hjärtat, och så vill jag ju syssla med bruks m.m
Har via kontakter pratat med två bra uppfödare, så bollen är i rullning.

Min moster har och har alltid haft en prick (dalmatin) och min erfarenhet av dom prickarna är envisa men lättlärda när dom är motiverade, lagom aktiva, viss skärpa men allmänt goa!
Endast en av dom alla var lite harig... men så var det också en omplacering.

Vi får ju ses på valplek sedan