Hemmafruar utan barn?

[mandalaki]

Exakt!
Men trots att alla städar så blir det ändå skillnad för att man råkar kalla sig hemmafru. Kanske är bättre att säga frivilligt arbetslös istället då det verkar vara ordvalet folk hakar upp sig på.

Men alltså ... du förstår inte att hemmafru inte är synonymt med att städa? Att i begreppet hemmafru ingår att en part sköter hemmet medan den andre jobbar? Jag är skitdålig på att städa. Men det är inte det som gör att jag inte definieras som hemmafru.

 

[Hyacinth]

Va? Men baka? Hur kan bakning vara roligare än att jobba? Förutsatt då att man har ett jobb man någorlunda trivs med? Låter som överklassen i England på 1800-talet och de verkade ju sannerligen inte ha det så kul precis.

Ingen aning, men hon gör goda CUP CAKES (jag gör muffins möjligen).

 

[Ramona]

Va? Men baka? Hur kan bakning vara roligare än att jobba? Förutsatt då att man har ett jobb man någorlunda trivs med? Låter som överklassen i England på 1800-talet och de verkade ju sannerligen inte ha det så kul precis.

Whatever rocks your boat?
Jag hade älskat att slippa jobba. Då kan jag göra allt det där jag vill göra som jag inte hinner med när jag också jobbar heltid. Ha ett par fina tävlingshästar istället för mina promenadisar, spela mer golf, resa mer, jaga mer, träna mer, skaffa en hund av lite aktivare ras. Man har ju begränsat med tid och energi, hade jag sluppit jobbade hade jag haft tiden att göra roligare saker än att tjäna pengar.

 

[hastflicka]

Alltså var hans jobb, utveckling och försörjning viktigare än ditt.

Inte alls viktigare an min utveckling som gick sa mycket battre nar jag kunde plugga vad jag kande for i stallet for att jobba 8+ timmar om dagen. Och aven om jag gillade mitt jobb sa hade vi inte kunnat forsorja oss pa det och hade Maken slutat sitt job hade det inneburit stora forandringar for oss alla som ingen, inklusive barnen, hade matt bra av.
For oss som bodde utomlands pa grund av Maken's job var alternativen helt klart inte att han slutade jobba. Dessutom jobbade jag ju fran och till (nar han inte reste sa mycket och nar barnen var mindre) pa Amerikanska (och ett tag pa en Brittisk) skola tills det blev for lite "familjetid" ... vilket helt och hallet var mitt eget val och vad jag madde bast av.

Och da diskussionen tar upp pensioner kanske jag ocksa skulle namna att jag fick pension (som med-resande) i alla ar Maken var anstalld utomlands.

Och for att lagga till; Jag ar supervardelos pa att stada och skulle inte kunna tanka mig ett jobb dar mycket stadande ingar ... sa vi hjalptes alltid at med stadning och gor sa fortfarande. Forutom att Maken nog ar battre pa att stada an vad jag ar

 

[Riru]

Men alltså ... du förstår inte att hemmafru inte är synonymt med att städa? Att i begreppet hemmafru ingår att en part sköter hemmet medan den andre jobbar? Jag är skitdålig på att städa. Men det är inte det som gör att jag inte definieras som hemmafru.

Nej det är ni som inte förstår att man kan vara hemmafru med andra överenskommelser än att man ska sköta allt hemarbete och ta hand om barnen medan den andre sköter inkomsten. Ni läser ju inte alls vad någon hemmafru här i tråden själva skrivit, istället kommer ni viftandes med er mall över hur ni tror att det är.
Som sagt, man kanske ska radera ordet hemmafru om man inte vill bli jämförd med en piga från 1800-talet.

Här hjälps vi iaf åt, jag lagar mat då maken är kass på det, istället diskar han. En dag i veckan har vi städdag och gör det som behövs tillsammans. Antar att jag inte är hemmafru då så vad ska jag kalla mig?

 

[mandalaki]

Inte alls viktigare an min utveckling som gick sa mycket battre nar jag kunde plugga vad jag kande for i stallet for att jobba 8+ timmar om dagen. Och aven om jag gillade mitt jobb sa hade vi inte kunnat forsorja oss pa det och hade Maken slutat sitt job hade det inneburit stora forandringar for oss alla som ingen, inklusive barnen, hade matt bra av.
For oss som bodde utomlands pa grund av Maken's job var alternativen helt klart inte att han slutade jobba. Dessutom jobbade jag ju fran och till (nar han inte reste sa mycket och nar barnen var mindre) pa Amerikanska (och ett tag pa en Brittisk) skola tills det blev for lite "familjetid" ... vilket helt och hallet var mitt eget val och vad jag madde bast av.

Och da diskussionen tar upp pensioner kanske jag ocksa skulle namna att jag fick pension (som med-resande) i alla ar Maken var anstalld utomlands.

Och for att lagga till; Jag ar supervardelos pa att stada och skulle inte kunna tanka mig ett jobb dar mycket stadande ingar ... sa vi hjalptes alltid at med stadning och gor sa fortfarande. Forutom att Maken nog ar battre pa att stada an vad jag ar

Fast tyvärr är det ju bara inte din familjs individuella val det där handlar om, det finns ett mönster. Det är mycket oftare mannens karriärval som upphöjs till något slags naturlag på precis det vis som du berättar: "det där ingick i hans åtaganden när han fick jobbet". Medan det är kvinnor som väljer bort jobb med sådana åtaganden.

 

[hastflicka]

Whatever rocks your boat?
Jag hade älskat att slippa jobba. Då kan jag göra allt det där jag vill göra som jag inte hinner med när jag också jobbar heltid. Ha ett par fina tävlingshästar istället för mina promenadisar, spela mer golf, resa mer, jaga mer, träna mer, skaffa en hund av lite aktivare ras. Man har ju begränsat med tid och energi, hade jag sluppit jobbade hade jag haft tiden att göra roligare saker än att tjäna pengar.

exact. Whatever rocks your boat!

 

[Riru]

Va? Men baka? Hur kan bakning vara roligare än att jobba? Förutsatt då att man har ett jobb man någorlunda trivs med? Låter som överklassen i England på 1800-talet och de verkade ju sannerligen inte ha det så kul precis.

Det finns många som har bakning som hobby...

 

[mandalaki]

Nej det är ni som inte förstår att man kan vara hemmafru med andra överenskommelser än att man ska sköta allt hemarbete och ta hand om barnen medan den andre sköter inkomsten. Ni läser ju inte alls vad någon hemmafru här i tråden själva skrivit, istället kommer ni viftandes med er mall över hur ni tror att det är.
Som sagt, man kanske ska radera ordet hemmafru om man inte vill bli jämförd med en piga från 1800-talet.

Här hjälps vi iaf åt, jag lagar mat då maken är kass på det, istället diskar han. En dag i veckan har vi städdag och gör det som behövs tillsammans. Antar att jag inte är hemmafru då så vad ska jag kalla mig?

Om det är allt som behöver göras i hemmet - matlagning + disk en gång om dagen samt en städdag i veckan - varför jobbar du inte?

 

[hastflicka]

Fast tyvärr är det ju bara inte din familjs individuella val det där handlar om, det finns ett mönster. Det är mycket oftare mannens karriärval som upphöjs till något slags naturlag på precis det vis som du berättar: "det där ingick i hans åtaganden när han fick jobbet". Medan det är kvinnor som väljer bort jobb med sådana åtaganden.

Men JAG talar om MIN familjs individuella val ... som jag tror de flesta hemmafruar i den har traden gor. I allafall de som ar hemmafruar eller har varit och berattar om sina liv. Jag hade inte utbildning att ta ett job med sa mycket resor och mojligheter att jobba utomlands sa darfor var det inte alls med i ekvationen.
Vad som ar normen ar nagot helt annat och jag tror inte att fler soker sig till mer mansdominerande yrkesval eller utbildningar genom sadana har diskussioner, tvartom tror jag att fler kvinnor kanner sig begransade i sina val om det standigt far hora hur daliga val de gor.

Om det är allt som behöver göras i hemmet - matlagning + disk en gång om dagen samt en städdag i veckan - varför jobbar du inte?

Varfor skulle hon? Hon trivs hemma.

 

[Ramona]

Om det är allt som behöver göras i hemmet - matlagning + disk en gång om dagen samt en städdag i veckan - varför jobbar du inte?

För att man inte behöver? Vilken konstig fråga. Om man inte behöver jobba finns det väl inget tvång att jobba. Det finns ju gott om andra saker att fylla sitt liv med än en anställning.

 

[Riru]

Om det är allt som behöver göras i hemmet - matlagning + disk en gång om dagen samt en städdag i veckan - varför jobbar du inte?

Dum fråga ärligt talat. Jag har möjlighet att lägga min tid på sådant som gör mig lycklig och jag trivs med att leva som jag gör nu. Varför skulle jag ändra på det när det inte behövs? Bara för att du inte ser någon annan mening med livet än att arbeta?

 

[mandalaki]

För att man inte behöver? Vilken konstig fråga. Om man inte behöver jobba finns det väl inget tvång att jobba. Det finns ju gott om andra saker att fylla sitt liv med än en anställning.

Du ser inga poänger med att tjäna sina egna pengar?

 

[mandalaki]

Bara för att du inte ser någon annan mening med livet än att arbeta?

Trams.

 

[mandalaki]

Men JAG talar om MIN familjs individuella val ... som jag tror de flesta hemmafruar i den har traden gor. I allafall de som ar hemmafruar eller har varit och berattar om sina liv. Jag hade inte utbildning att ta ett job med sa mycket resor och mojligheter att jobba utomlands sa darfor var det inte alls med i ekvationen.
Vad som ar normen ar nagot helt annat och jag tror inte att fler soker sig till mer mansdominerande yrkesval eller utbildningar genom sadana har diskussioner, tvartom tror jag att fler kvinnor kanner sig begransade i sina val om det standigt far hora hur daliga val de gor.



Varfor skulle hon? Hon trivs hemma.

Jag försökte bara uppmärksamma dig på ett mönster, förstår inte varför det behöver mörkas.

 

[Ramona]

Du ser inga poänger med att tjäna sina egna pengar?

Jo, när det gäller att tjäna egna pengar eller att vara försörjd av samhället. Men inte när det gäller att vara försörjd av en närstående som är med på överenskommelsen.

Jag hade aldrig jobbat ifall jag inte behövde pengarna! Det finns betydligt roligare saker att fylla sitt liv med än att arbeta. Jag arbetar för att ha pengar att leva mitt liv - jag lever inte mitt liv för att arbeta.

 

[mandalaki]

Jo, när det gäller att tjäna egna pengar eller att vara försörjd av samhället. Men inte när det gäller att vara försörjd av en närstående som är med på överenskommelsen.

Jag hade aldrig jobbat ifall jag inte behövde pengarna! Det finns betydligt roligare saker att fylla sitt liv med än att arbeta. Jag arbetar för att ha pengar att leva mitt liv - jag lever inte mitt liv för att arbeta.

Och jag ser det precis tvärtom. Om jag av något skäl blev oförmögen att arbeta skulle jag mycket hellre bli försörjd av samhället än av en partner. Det sistnämnda är inget alternativ.

Det är trist att så många närmast avfärdar problematiken med att det ena könet är det som står för det oavlönade hemarbetet med "men jag skulle själv gärna slippa jobba". Men jag är väl tillräckligt gammal för att se det som en framgång när kvinnor började förvärvsarbeta, dvs, min mammas generation och de som kom strax efter.

 

[Sunshine]

Dock så ser jag ett problem ur ett samhällsperspektiv med finansieringen av dessa bidrag och hemmafruar.
För samhället så är det dåligt med friska, vuxna och arbetsföra som inte arbetar.
Särskilt om de kostar i form av dyra universitetskurser för att förströ sig med.

Många av oss som bor utomlands måste betala för universitetskurserna. I England kostar det ca £9k per år. Så staten betalar inte en krona.
De friska, vuxna och arbetsföra som inte lönearbetar och inte är bidragstagande brukar, enligt min erfarenhet, vara väldigt generösa med sin tid till välgörenhetsprojekt.

Exempelvis så ska min hund börja jobba som Therapy Dog (besöka barn på sjukhus etc) och jag är föraren. Vi har genomgått en viss utbildning för detta, men arbetet som sådant är inte betalt.

 

[Riru]

Det är trist att så många närmast avfärdar problematiken med att det ena könet är det som står för det oavlönade hemarbetet

Men.. Folk här i tråden som är hemma säger ju att dom delar på hemarbetet.

 

[Petruska]

Inte alls viktigare an min utveckling som gick sa mycket battre nar jag kunde plugga vad jag kande for i stallet for att jobba 8+ timmar om dagen. Och aven om jag gillade mitt jobb sa hade vi inte kunnat forsorja oss pa det och hade Maken slutat sitt job hade det inneburit stora forandringar for oss alla som ingen, inklusive barnen, hade matt bra av.
For oss som bodde utomlands pa grund av Maken's job var alternativen helt klart inte att han slutade jobba. Dessutom jobbade jag ju fran och till (nar han inte reste sa mycket och nar barnen var mindre) pa Amerikanska (och ett tag pa en Brittisk) skola tills det blev for lite "familjetid" ... vilket helt och hallet var mitt eget val och vad jag madde bast av.

Och da diskussionen tar upp pensioner kanske jag ocksa skulle namna att jag fick pension (som med-resande) i alla ar Maken var anstalld utomlands.

Och for att lagga till; Jag ar supervardelos pa att stada och skulle inte kunna tanka mig ett jobb dar mycket stadande ingar ... sa vi hjalptes alltid at med stadning och gor sa fortfarande. Forutom att Maken nog ar battre pa att stada an vad jag ar

Ditt liv är alltså inriktat på att möjliggöra hans karriär. Hans liv är inriktat på hans karriär, och då är det till fördel för honom att ha en fru. Hans roll i samhället växer tack vare dina insatser, din egen krymper. Det är det mönster jag inte kan se något bra med. Barnen klarar sig utan swimmingpool och tennislektioner.