Nej det förstår jag att du har ju utvecklat en livsstil du trivs med så förstår att du inte vill ändra på det, dock kan jag ju också se hur utmanande det är att hitta en livspartner att passa in i ditt liv, när jag antar att du är relativt bunden till gården med hästarna och dessutom arbetar oregelbundna tider. Jag bor ändå i innerstan och ändå skulle det vara svårare för mig att ge tid åt dejting om jag blev singel igen nu då stallet är 7 dagar i veckan för mig i motsats till att jag bara red lite sporadiskt när jag träffande min man. Känns som att gå från singel till förhållande förutsätter ganska stor prioritet på vilja och kunna spendera tid med en ny person varje vecka samt att långtidsplanerna ska sammanfalla. Vid 50-årsåldern kan jag tänka att de flesta har etablerat en livsstil de trivs med och om du skulle leta efter någon med sin egen gård också ja då har de väl fullt upp med den. Samtidigt kan det ju verka lite suspekt om en man är redo att bryta upp sitt liv och flytta till gård med dig och passa in där. Du får helt enkelt satsa på en Hollywoodversion där du anställer en redig gårdskarl och pang så blir ni käraJag närmar mig 50 så det är runt den åldern. Det enda som får ta fokus från ett ev förhållande är barn, barnbarn och möjligtvis jobbet, fast inte för mycket.
Själv är jag då barnfri, jobbar heltid (oregelbundna tider året runt), har egen liten gård och två hästar. Jag har ofta fått frågan av både män och kvinnor om hur jag tror att jag skulle klara av ett förhållande utan att sälja av hästarna och helst byta till ett dagjobb så jag kan ta hand om min man.
Nu har jag valt ett liv utan barn så att så här sent i livet skaffa mig en jättebebis är inte så lockande.
