Håll Oss Uppdaterade 4

[elfi]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Filipuss har du provat att visualisera ritten innan du sitter upp? Alltså att du ex. sätter dig på en stol, slappnar av och känner in hur du vill att din kropp och hästens kropp skall kännas när du sitter upp och rider. Sen tar du med den avslappnade känslan när du sitter upp, skulle något störa dig när du väl är uppe på hästryggen så återkallar du bara den känslan. Kanske något som skulle kunna stärka dig och få dig att slappna av?

Smart Det ska jag prova i fortsättningen!

Tack för tipset!

 

[Snerra]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Gullan86: Oj det låter inte så trevligt! :S

Linnk: Haha, nej jag trodde ju inte att älgen skulle upp med *fötterna* på mig men man vet ju aldrig! xD

Filipuss: Haha, okej! Snerra brydde sig inte heller om älgen, men när jag blev rädd så blev hon det!
Jag har hört att om den som rider har ont (eller en låsning eller något) så får hästen det!
Någon som hör det?

Mazarein: Tråkigt när det är så! Men jag tror inte att du ska känna press över åldern! Han är ju ändå unghäst! Sedan så blir väll nästan alla hästar lite konstiga efter vilan? Snerra brukade vara slö men efter två månaders vila blev hon en annan häst! Var offtast rolig och pigg att rida men ibland så stack hon bara, bockade i galoppen, sparkade mig en gång! Så det blir nog bättre när han är riden lite mer, och gett sig av med lite energi!
Lycka till!!

*Kl*

Ska bara berätta att igår vad snerra sviindyyr!!!!!!!! Dyrare en alla VM-hästar!!!!!

 

[elfi]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Filipuss: Haha, okej! Snerra brydde sig inte heller om älgen, men när jag blev rädd så blev hon det!
Jag har hört att om den som rider har ont (eller en låsning eller något) så får hästen det!
Någon som hör det?

Jaså, det kanske stämmer men är man tex sne i ryggen som jag är så försöker ju hästen bära upp en och då bygger ju den ojämna muskler. Det är vad jag hört och egna erfarenheter.

Jag har ju min vänstra höft som är åt h**vete ibland och Filipus är sne i höger sida över korset. Hans högra bakben är nämligen längre än det vänstra..

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

*knapp*

Jag tror att Gála är en korsning mellan häst och åsna..
Igårkväll fick jag inte tag på Yrpa pga att Gála sprang runt som en blådåre. Vilket gjorde att jag i mina foppatofflor halkade i leran, vek båda fötterna och verkligen kände hur lårbenet var på väg att ge vika. J*vlar vad jag svor åt henne då. Lerig från topp till tå eftersom det liknande en form av gyttjebrottning svor jag mig igenom insmörjning eftersom det var rätt blött och äckligt. Dom fick kvällsmat tidigt

Imorse när jag skulle ge mig iväg till jobbet så skulle jag släppa ut odågorna, varpå det där lilla fölet vägrar gå med Yrpa. Hon springer helt i sin egna lilla värld. Bort till de andra hästarna, sen bort till kossorna. Yrpa var rätt panikslagen men förmodligen mer rädd för mig än för att fölet skulle försvinna. Jag var INTE glad eftersom jag var jobbklädd (uniformskrav på mitt jobb) och inte hade någon lust att halka i leran igen. Gála märker att Yrpa inte är med, får panik och kommer pruttbrallandes i 190, springer RAKT PÅ MIG. NÄR JAG ÄR KLÄDD I UNIFORM!

Jag blev sen till jobbet eftersom jag var tvungen att byta om. Antingen får nu dom där hästarna gå ute på natten eller så får jag stänga av gårdsplanen så att det bara är att släppa ut dem på morgonen och driva ut dem.

 

[LinnK]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Du gör nog klokast i att stänga av gårdsplanen och driva dem in/ut tror jag. Hoppas hon lugnar ner sig lite.


delvis kl:

För första gången på väldigt länge har jag suttit i mer en 10 minuter på min älskade Seifur.

Jag har en skelettinflamation samt misstänkt trigeminusneuralgi och lite sviter i höfter/svanskota/bäcken efter en ridolycka för några år sen så jag har knappt ridit nåt alls sen December 07 mer än att jag ibland har suttit upp väldigt korta stunder med månaders mellanrum.

Mitt senaste halvår har varit kantat av så mycket smärta, ångest och tårar att jag trott att jag varit på väg att gå under bitvis pga att jag fått så dålig vård och haft så ont att jag velat kasta mig ut genom fönstret för att få slut på eländet - nästan iaf..


Mitt dilemma är att jag blir spänd och jätteorolig så fort jag gör längre uppehåll med ridningen - har jag kommit fram till nu på slutet.

Men samtidigt har jag längtat så!
Har fått lite vänner att hålla i gång Seifur någolunda under slutet på sommaren och han har nog undrat varför inte matte ridit nåt..


Igårkväll var det så äntligen dax!
Bara en runda på kanske 40 minuter i skogen bakom lantbruket med fokus på att slappna av, sitta kvar och ha KUL!

Min bästa vän Josephine var med och stöttade och fick mig till å med att trava och galoppera uppe i skogen.

Mitt leende gick från öra till öra även om jag var så nervös att jag skakade innan.

Min seifur är verkligen en nobel herre som tar så väl hand om sin matte när hon är lessen och o-kry. Love that horse!


Om bara mina två ston kunde kännas lika rätt ridmässigt så skulle allt vara frid och fröjd, men det är en annan historia..

Jag är så glad att jag sitter här å nästan studsar just nu,
tack vare min kära vän och min snälla valack har jag fått lite glädje i hjärtat igen.


Jag och kompisen har anmält oss till en ridkurs om 8 veckor för att komma igång, hon på sin häst och jag på seifur.
Nu gäller det bara att hålla modet uppe och våga!

Peppa mig gärna o tipsa om vad jag kan pyssla med såhär i början utan att det blir för jobbigt för både seifur och mig.

 

[elfi]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Åh vad härligt!

Jag tycker du ska fortsätta som du gjorde igår, skritta, slappna av och njut av din snälla pålle

Peppkramar och lycka till i fortsättningen!

 

[mazarein]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Till alla vill jag säga, tack för att ni ens orkar läsa igenom mina problem! Tack för alla värmande ord, och tack för att ni bryr er och kommer med förslag och tips!
Den jag trodde jag skulle få stöd av är min mor, men givetvis är hennes försvar att jag inte tar hand om hästen ordentligt, att han är för kort kommen i sin utbildning, och att hon tar hem honom om det här fortsätter

Yoshi
Ja, jag är också glad att jag inte skadat mig mer. Dock är knät fortfarande svullet och blått och känns allt annat än bra. Har svaga knän och är därför lite rädd för att överbelasta dem, vilket gör att jag har lite problem med att hålla emot eller försöka sitta kvar när han bråkar också!

Ja, flytten hoppas jag blir av. Måste bara hitta ett ok jobb först, sen är jag ganska så säker på att jag blir Strömstadbo!

Alfur
Han har stått här ute nu i ca 1 månad. Han fick ta det lugnt i början och jag lät honom ha en lugn och rolig igångsättning. Så man tycker ju att han borde ha stabiliserat sig pga flytten vid det här laget.

Innan det här hände trodde jag att jag kännde honom uta noch innan. Eller ja, det gör jag nog kanske. Nu har jag haft honom endast 2 år, men jag vet och känner varenda liten rörelse han gör. Jag kan förutspå allting och var nästan lite förvånad över hur bra sammarbete vi hade. Men det var innan detta hände, nu känns han som en helt annan häst.

Rädd tvivlar jag faktiskt på om jag skall vara ärlig. Man märker verkligen på Barki när han är rädd, och när han är sur eller vill testa en och jävlas. Och hittils har jag inte sett någon som helst rädsla i hans ögon.

Jag har redan tagit ett steg tillbaka, och trodde att det räckte. Jag har varit otroligt noga redan från början att inte stressa fram något. Men jag kanske måste gå ännu längre bak i utvecklingen för att hitta problemet...

Brandybus
Nej jag vet att det egentligen inte ärdet, jag skämms nästan för att tänka så Men jag vet bara hur mycket längre han skulle ha kommit om jag hade, och kunnat, handla på annat sätt i vissa situationer. Det känns så hemskt bara att ha hans liv i mina händer. Och det hjälper inte att både tränare och mamma och en hel del personer tjatar och vill se mer resultat och pååekar att han inte alls är någon unghäst längre.

Ja verkligen! Jag är givetvis aldrig rädd för honom, men rädd för vad han kan göra med sig själv! Att jag skadar mig, det kan jag leva med. Men om han sliter sig och springer ut på vägen och det eskalerar, ja då skulle jag aldrig kunna leva med mig själv...Så det skulle absolut vara smidigare med en ridbana, för hans egen skull.

Och nej han är inget yrväder, han är en jäkla orkan! haha

Gullan86

Han testar mig absolut, ingen tvekan om det. Men det känns dock som att han aldrig "lär sig". Han slutar aldrig testa va djag än gör. Jag är otroligt noga med grunder och hantering. Jag vill ha en häst som ser upp till mig som ledsagare, som kan lita på mig och därmed sammarbeta med mig på bästa sätt, det är jag hemskt noga med. Och Barkis och min relation har varit jättebra hittils. Jag är bland de få som har hanterat honom ordentligt, och när han kom var han liten och nervös. Men han växte snabbt när han hittade en trygghet i mig, och det har vi fortsatt på. Visst har vi haft våra nergångar, speciellt de gånger han tror sig varit hingst och inte alls är intresserad av att lyssna på mig. Men det har aldrig varit såhär svårt att få honom koncentrerad igen.

Nej hans tänder är inte kollade på klinik, men de är kollade. tror tillochmed att det var PM som kollade, men är inte säker. Han visar inte att han har ont någonstans. Och munnen är absolut inga problem varken när man tar i honom eller känner efter i munnen. Veterinär tänker jag ta ut när jag misstänker att han verkligen har problem med kroppen, då är det självklart, men jag vill gärna ha åtminstone en liten glimt av att det skulle vara något fysiskt innan det börjar ringar...

Ja han har respekt för stängsel, men vill han kan ha krypa ut, det vet jag. Så plaststolp vågar jag inte lita på när han får ett "ryck", det låter mest farligt.

Han visar inte på att jag skulle behöva göra en join-up från början, det har vi endast behövt göra 2 gånger i hans liv, och det räcker. Han vet vad det är frågan om. När jag ber honom så följer han mig. Men jag antar att det är i drivande position det brister lite. För där är han koncentrerad och lyssnar jättefint, men så säger han ifrån om det minsta och exploderar och vill inte mer. Stillastående åtminstone ha rjag full kontroll och han flyttar sig för mig endast med små fingerrörelser. Där är kommunikationen perfekt.

Tar han ett steg mot mig, ber jag honom helt enkelt ta ett steg ifrån mig igen genom att bara luta mig lite mot honom, eller lägga ett tryck på bogen som jag släpper när han backar igen. Så jag är noga med småsaker, jag försöker vara väldigt uppmärksam på minsta lilla tillstymmelse till att han testar mig och försöker bossa med mig. Men problemet är ju som sagt att han aldrig slutar. Jag kan ha hans fulla koncentration och vara den givna ledaren i en sekund, men så i nästa måste jag göra om allting för han testar mig igen. Hur blir jag av med det?!
Jag är verkligen ingen höjdare på kommunikation och kan allting, men hittils har det räckt med den medvetenhet jag har nu. Skulle hemskt gärna ta ut tränare för att hjälpa mig och få mig att utvecklas, men där tryter pengarna....

Flytta skulle jag gärna göra imorgon, och det fanns något alternativ att flytta till! Här i göteborg är det inte så lätt att hitta något som verkligen passar till ett ok pris och inte för långt bort. Stallet jag står i nu skulle passat oss perfekt om barki varit "normal" och k*rringen inte sagt fel angående busskort, vilket är det som gör det dyrare. Busskortet ut dit för en månad kostar nästan som stallhyran. Men jag letar som en tok, och förhoppningsvis blir det till pojkvännen i Strömstad det bär av, och då löser sig allt. Då skulle jag må bra, och mår jag bra kan jag hjälpa barki att må bra.

Jag stressar verkligen inte med Barki, men när ingenting går som det skall, och fasiken inte mycket har hänt på 2 år, då blir man lätt frustrerad helt enkelt.

Lilla_my och michis:
Tack, jag skall verkligen försöka tänka bort allting Känns bara som att det är hans liv som jag slösar bort, han skulle säkert ha det bättre hos någon annan känns det ofta som. Men det blir väl så när man får alla småfel påpekade hela tiden av folk runtomkring en...

 

[Lilla_My]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Jaså, det kanske stämmer men är man tex sne i ryggen som jag är så försöker ju hästen bära upp en och då bygger ju den ojämna muskler. Det är vad jag hört och egna erfarenheter.

Jag har ju min vänstra höft som är åt h**vete ibland och Filipus är sne i höger sida över korset. Hans högra bakben är nämligen längre än det vänstra..

Utan tvekan så blir hästen sne bär vi är det. Jag red ganska länge med problem med ett knä och ryggen på samma sida. Ignorerade obehaget, men undrade vad det var för fel på min häst som bara gick sämre och sämre Insåg efter ett tag att allt kom från mig ursprungligen, och sedan hade jag mycket jobb med att "bygga om" min häst somblivit sne och ojämnt musklad.
Så att ta hand om sig själv gör man inte bara för sin egen skull, utan även för hästen!

 

[elfi]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Utan tvekan så blir hästen sne bär vi är det. Jag red ganska länge med problem med ett knä och ryggen på samma sida. Ignorerade obehaget, men undrade vad det var för fel på min häst som bara gick sämre och sämre Insåg efter ett tag att allt kom från mig ursprungligen, och sedan hade jag mycket jobb med att "bygga om" min häst somblivit sne och ojämnt musklad.
Så att ta hand om sig själv gör man inte bara för sin egen skull, utan även för hästen!

Ja, därför har jag nu tagit ut en massör åt Filipus som ska gå igenom hans kropp och hjälpa mig få bukt på hans snea kors. Det är som min förra tränare sa: Både hästen och människan har en bra o en dålig sida, hästen kompletterar människans dåliga sida, men oftast kompletterar inte människan hästens. (eftersom vi kan vara snea eller stela, och hästen får ta "smällen" av det sen i o med att dom bär upp oss, men det är inte alltid man kollar upp det)

Jag kommer regelbundet få gå till osteopat/massör och likaså mina hästar. Men eftersom jag har så pass omfattande skador på ryggen så är det lika bra att kosta på en genomgång av hästar + mig regelbundet.

 

[_moa_]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Du får inte tro att han har det bättre hos någon annan! Han bryr sig garanterat inte hur långt han har kommit i utbildningen osv.

Tänk bara på att ha kul med din häst så löser sig resten

 

[_moa_]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Före:

Efter:

Någon skillnad?

Igår red jag för första gången på jätte länge. Det var mörk (22.00) och han har inte blivit riden på länge, jag red barbacka Intelligensnivån lika med noll ungefär. Men vi levde när vi kom tillbaka och han var pigg och glad hela tiden. Sprang på som en galning, för självklart red jag så att jag fick galoppbackarna hemåt Han kan springa min lilla skit!

 

[Brandybus]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Äh, jag tror att du gör helt rätt i det du gör. Att ni inte har kommit längre osv. har ju inte bekymrat honom tidigare, så isf är det väl bara att försöka ta tag i det nu (om han är understimulerad), så blir det super tror jag. Som sagt ser jag hellre att man tar lååång tid på sig än att stressa fram något, och det är ju något du verkligen har gjort och som jag beundrar dig för!

Jag tror absolut inte att han skulle ha det bättre hos någon annan, bara ni kommer igång nu och han får tänka lite mer så tror jag att allt kommer gå som på räls, du har ju gjort ett så bra grundjobb med orkanen

 

[Lilla_My]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Du får inte tro att han har det bättre hos någon annan! Han bryr sig garanterat inte hur långt han har kommit i utbildningen osv.

Så bra svar!

 

[Sprettur]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

KL
jaha, det var kanske dags för mig att uppdatera lite. Jag läser flitigt om allas upptåg men skriver inte själv. Lite rädd för att bli dömd till att ge upp.. men men. Här kommer det iallafall.
Sól, stoet jag köpte. It didn´t work out... Min tränare hade henne och allt gick som en dans, men med mig. ICKE, det funkade inte. De köpte tillbaka henne och bara på ett par dagar var jag hästlös igen, kändes ganska skönt för jag hann inte tänka för mycket... Men men..
jag kan iallafall känna igen mig hos er som skriver hur jobbigt allting kan vara och vissa skriver "kämpa på, motgångar kommer det alltid" men det hjälpte mig inte. Jag var rädd, benen skakade och tårarna kom. Jag litade inte på henne, all glädje försvann och jag åkte helt enkelt inte ut till stallet alls.

Nu har jag hittat en ny förmåga, ja jag vet. Det gick ganska fort, men det känns rätt och jag tror att jag kommer att hitta hem på honom till slut, jag blir fortfarande rädd, tyvärr så har stoet satt mina spår och jag får fortfarande skakningarna i benen och tårarna är påväg emellanåt. Men han är så förlåtande, osäker dock, men han har ett såå stort hjärta. Jag kommer inte att ha bråttom med honom, jag vill bara hitta glädjen igen och vet ni vad? Jag sitter just nu och tittar ut och längtar tills att jag ska få köra iväg till stallet och få rida!

 

[Kiickan]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Blev det Gyllir? skönt att de börjar gå bättre nu!

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Hejja Emma!!
Jag tycker du gjorde helt rätt. Blir man rädd så tar det lång tid att vinna tillbaka det man förlorat. Sen är frågan om det någonsin ens försvinner..

Jag hoppas att du snart hittar glädjen att rida och hålla på!
Den nya är ju otroligt söt!!

 

[Sprettur]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Vad gullig du är Kiickan! Ja det blev Gyllir, även kallad Gittan. Han har blivit tvåkönad.. Det går bättre, men vissa dagar är fortfarande jobbiga..

 

[Sprettur]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Taaack Anna!!
Ja jag vet, ibland undrar jag om jag kommer att komma över det överhuvudtaget.. blir man räddhare så kan det ta tid, om det går över vill säga.
Men jag hoppas att jag har viljan till det iallafall.
Visst är han ljuvligt söt!!

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Jag tror du har viljan till det. Om inte annat så har du ju faktiskt bra stöd hos din syster och även hos Valvar antar jag!

Du är en otroligt duktig ryttare av vad du har visat här. Så nog finns viljan att övervinna rädslan där med

(Kan trösta dig med att jag kände precis likadant beträffande Yrpa när hon började kasta av mig konstant, idag finns det inte kvar)

 

[Skreppur]

Sv: Håll Oss Uppdaterade 4

Idag har vi lekt en massa Följa Jon och börjat att lära oss buga. Jag kan nu även lägga båda armarna om hans rygg och luta mig försiktigt mot honom - Han är lugn men nog så nyfiken!

Imorgon fyller han två bast. Funderar på att överaska med en ny flughuva i någon charmerande färg...