Gräsänka/gräsänkling

Är det bara jag som lagar det jag är sugen på när jag lagar mat oavsett om mannen är hemma? Han hatar bönor t.ex och bönor tillhör en av mina favoriter :D känner jag mig riktigt snäll erbjuder jag mig att laga något eget åt honom om han är på väg hem från jobbet t.ex.

Vi äter olika mat tillsammans, just för att vi inte alltid är sugna på samma sak, men då rör det sig oftast om snabblagat/rester/halvfabrikat. Rent praktiskt är det bökigt att laga två helt olika middagar från scratch i vårt lilla kök så mitt ointresse för matlagning lämnar gladeligen plats åt sambons passion :D

Men middag för oss är framför allt socialt, vi umgås när vi äter helt enkelt. Om jag är själv hänger jag hellre framför datorn än sitter vid matbordet, det är väl där den stora skillnaden ligger.
 
Jag lever precis på samma sätt förutom en grej: jag äter jättedåligt. Min man är den som ser till att jag får i mig vettig mat och tjatar hål i huvudet på mig om att jag ska äta. Är han borta så glömmer jag att äta hälften av måltiderna och resten består av pizza eller popcorn.

I övrigt är det verkligen noll skillnad. Skulle känna mig asdeppig annars tror jag.
 
Är nog ganska så lika för mig som för många andra. Kollar filmer eller serier som jag vet att sambon inte bryr sig om.
Sambon och jag har inga direkta vattendelare när det kommer till mat, utan vi äter båda det mesta, så det finns ingen speciell maträtt jag lagar just när jag är ensam. Blir snarare att jag äter vad jag känner för utan speciell planering. Det kan då innebära rester, hopplock, hämtmat eller fast glass och knäckebröd om det är det som lockar :D
Vi lägger oss oftast på samma gång, sambon och jag, och ligger och pratar en stund, så när jag är ensam så blir det kanske att jag läser en bok eller kollar youtubeklipp en liten stund då i sängen före jag somnar.
Någon gång har jag och mina vänninor haft "dåliga filmer" - kvällar, då vi kollat på lite
b-aktiga filmer, lite sådär Gilmoriskt :D
 
Gör allt som jag brukar göra. Enda skillnaden är att jag äter när jag vill, eller låter bli att äta/fuskar med fryspizza.... och sover med katten i sängen (om han vill).
 
Jag är extremt sällan ensam hemma så när det händer så får jag inget gjort. Ibland lägger jag mig bara på sängen och tittar i taket (iofs kan ju det vara positivt). Normalt sett gör jag annars det jag vill och partnern sitt. Men är jag själv så kan jag inte koncentrera mig på tv eller film - snabbspolar om det går.
Kan påbörja saker men tappar lusten snabbt eller gör det halvdant.
Gör saker som egentligen inte behöver göras men som tar tid.
Vill helst att schemat är fullbokat med de löpande göromålen som stall, hundar, besök hos mamsen, utföra godmansskapet, handla mm:angel:.
Jag är helt enkelt kass på att vara själv men när andra är hemma har jag inget problem med att göra mina egna saker utan övervakning.
Hmm bra att skriva sånt här - behöver kanske söka för detO_o
Kom på en sak som jag gör - är det lördag så är det trav på tv och alkohol i glaset utan att jag blir stressad - även om jag är ensam - men kl 19!!!!:wtf:
 
Hade jag egen häst hade jag spenderat större delen av dagen i stallet, göra en helstädning eller målat nåt om det behövs, staket kanske.

Men nu kanske jag städar något hemma istället, tittar på något han tycker är dåligt och försöker fördriva tiden på datorn.

Blir helt vilsen om han inte är hemma, inget stämmer.
 
Jag lever precis på samma sätt förutom en grej: jag äter jättedåligt. Min man är den som ser till att jag får i mig vettig mat och tjatar hål i huvudet på mig om att jag ska äta. Är han borta så glömmer jag att äta hälften av måltiderna och resten består av pizza eller popcorn.

I övrigt är det verkligen noll skillnad. Skulle känna mig asdeppig annars tror jag.
Är det verkligen ingen som helst skillnad på hur du beter eller gör om du är hemma själv eller om någon annan är där? Även om jag är väldigt avslappnad med min sambo och han inte har några krav på mig så påverkar ju ändå hans närvaro och hans behov hur jag beter mig. Jag tittar tex inte på film på stora tvn i sovrummet om han vill sova och jag brer inte ut mig över hans plats med alla mina prytlar (han behöver ju kunna ligga där). Om han tittar på något på sin tv så drar jag inte på stereon på hög volym och skuttar runt i vardagsrummet. Någon form av hänsyn tar man ju. Men är ingen hemma då kan man ju låta sina egna behov få fullt ut spelrum eftersom ingen kan bli störd :).
 
@monster1 Nä, ingenting alls som jag kan komma på förutom maten. Jag menar, är han hemma umgås vi ju och är han inte hemma går inte det men i övrigt rullar allt på som vanligt tycker jag. Ingen skillnad i tv-tittande eller hur jag sover eller vad det nu kan vara.

Eller ja, är han hemma och sover när jag går upp så stänger jag sovrumsdörren, annars lämnar jag den öppen. Så det är ju en skillnad.
 
Den skillnad jag kommer på är att jag äter mer hämtmat när jag är ensam eftersom det blir orimligt sen middag annars. Är sambo hemma står ofta maten på bordet när jag kommer från stallet.
 
Är sambon bortrest sover jag mitt i sängen, äter middagsmat till frukost, frukostmat till middag och kollar på massor med avsnitt av Say yes to the dress.
Alltihop (utom möjligen att sova mitt i sängen :angel:) kan jag absolut göra även när han är hemma men jag tycker det är nice att ha saker att hänge mig åt när jag är själv.
 
Den skillnad jag kommer på är att jag äter mer hämtmat när jag är ensam eftersom det blir orimligt sen middag annars. Är sambo hemma står ofta maten på bordet när jag kommer från stallet.

Det här är typ enda skillnaden jag kan komma på också, hos oss är det min man som lagar maten så när han är borta blir det hämtmat :D
 
Om jag är helt själv hemma så tittar jag på flera avsnitt i följd av någon serie jag vet min man inte är så förtjust i.
Går på toa med öppen dörr :p :D
Äter pizza direkt ur kartongen och dricker Cola direkt ur flaskan :D
Och säkert en massa fler småsunkiga säker :rofl:
 
Är sambon borta går jag oftast hungrig :meh:
Slutar med akut illamående, huvudvärk och allmänt dåligt mående och fyller då på med mackor, yoghurt eller någon färdig matlåda från frysen (i bästa fall).
Skulle han vara borta någon längre period så brukar jag skärpa till mig efter 3-4 dagar, jag är ju faktiskt vuxen :cool:
I övrigt är det inte så stor skillnad, förutom att hunden då är med mig överallt och jag slipper argumentera för att det är min tur att träna hund :love:
 
Jobbar, tränar, klappar katter, äter, sover. Enda skillnaden är att jag lyssnar på ljudbok eller sträcklyssnar poddar hela kvällen. Svårt att se varför det skulle vara annorlunda, partnern är ju den som minst påverkar vad jag behöver göra en vanlig dag?

Det är jobbet som avgör när jag måste gå upp, tränar gör jag när det passar mitt träningsschema och katterna behöver min närvaro. Partner klarar sig utmärkt oavsett om vi är hemma samtidigt eller inte.

Helt OT, men jag är uppvuxen med att den sovstilen kallas "sova som ett hakkors". (Min mamma fick lite krigstrauma som barn, som slår igenom i ett lite grovt språk ibland, sas.) Tack för ett trevligare ord!

Sjöstjärna är bra mycket trevligare än hakkors ja! :D

Vi kallar det sova pannkaka, och det gör jag oavsett om sängsällskapet får klamra sig fast på kanten eller inte :angel: Sjöstjärna var ett bra ord annars!

Edit: Jag tränar mer om jag är ensam över helgen. Har dock ingen helgfrukost framdukad när jag går upp. :cautious:
 
Senast ändrad:
Det enda jag gör skillnad är att jag tar mig en natt, om det är sommar, att vara uppe hela natten så jag kan vara ute i gryningen.

Detta gör jag bara då för att jag bara vill göra det när jag är helt ensam hemma. Varför vet jag inte. Det är bara då jag har "the urge" liksom.

Annars gör jag det jag alltid gör. Gör inte mycket skillnad alls. Saknar honom gör jag massor samtidigt som vi inte umgås så mycket annars heller. Vi gör liksom våra egna grejer jämt. Parallellt.
 
På sistone har jag ägnat min tid som gräsänka åt att sanera hemmet från giardia. Roligare skulle man kunna ha.:wtf:
 

Liknande trådar

Relationer Jag fick en fråga från min partner här om dagen, som gjorde mig lite bestört... Han frågade vad jag skulle med honom till om det inte är...
2
Svar
31
· Visningar
2 147
Relationer Jag har en bror som blev diagnostiserad med autism i barndomen, aspekter hette det då. Vi är båda runt 40 år nu, så vi båda har levt med...
19 20 21
Svar
414
· Visningar
16 756
Senast: Mineur
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 627
Senast: monster1
·
Relationer Varning för långt desperat inlägg. Jag vet inte hur jag ska börja. Jag och min sambo skaffade en gård för några år sedan. Det blev så...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 864
Senast: corzette
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Annonsera mera VII
  • Dressyrsnack nummer 18
  • Hovrandsartros
Tillbaka
Upp