Förlovning.

@niphredil Jag måste fråga, menar inget dumt men just för att jag läst tråden men jag förstår inte riktigt. Om någon vill hålla fast vid en tradition (eller icke-tradition som jag läste att det ju var) och inte far illa av det, varför är det då så fel i mångas ögon?
Jag menar att bara för att jag inte vill bli "överlämnad" av min pappa, så har jag som ingen direkt åsikt om att någon annan vill det. Men väldigt många här i tråden verkar ju tycka att det är förlegat och hemskt - och det på grund av vad det betydde förut? Vad betydde det ens förut? Jag har ingen aning! Men om det för personen som vill göra det känns bra, varför blir folk så "upprörda" om du förstår hur jag menar? Det blev ju ändå typ 9 sidors diskussion om det hela..
Vet att du brukar vara duktig på att uttrycka dig så därför taggar jag dig!
Jag tycker egentligen att den motsatta frågan är intressantare. Om man nu inte har en aning om vad lämna över eller be om lov betyder - varför vill man ha det så? En "fin tradition" - vad är man tycker är fint om man inte förstår symboliken i det?

(Jag frågar inte alltså inte dig, :) jag funderar mer i allmänhet på hur de tänker som försvarar lämna över/be om lov som en tradition utan annan innebörd än att den är fin).
 
Moderator kanske kan ta och bryta ut alla diskussioner ur tråden så den handlar om förlovning igen?
Tycker att buke har blivit sämre på detta med att hålla sig till ämnet, man kan dra till med argumentet "det är ett diskussionsforum" men jag tycker det argumentet om något börjar kännes förlegat. Innan tycker jag det oftare var spin-off trådar.

Va?
Jag som tycker det är vanligt att trådar handlar om någonting helt annat än vad rubriken antyder när den vuxit till tvåsiffrigt antal sidor.
 
Jo, till viss del. Men jag tycker det har blivit mycket på senaste tiden och moderatorerna har blivit sämre på att flytta ut det andra ämnet.
 
För att kanske återgå liite till ursprungsfrågan så har jag blivit lovad en förlovning om jag vaskar ihop till min ring själv. Kommer nog tyvärr inte att hända :p
 
Du får ursäkta men det du skriver ovan tycker jag bara är tramsigt raljant. Vi måste kunna diskutera jämställdhet utan att någon ska göra sig lustig över att vi inte ska svimma av.

Får jag fråga varför du var så nervös? Varför var det viktigt att överraska dina föräldrar?

Självklart ursäktad, var och en får ha sin åsikt! Anser bara inte att frågan ojämlikhet löses på det som skrivits utan är mest en massa uttryck från några som inte verkar ha ett dugg intresse i att själva uttrycka hur de vill ha det. Av det jag läst innan är det ingen som vill gå tillbaka till den tiden och leva så, men om det hade varit fallet förstår jag bättre energin som riktats.

Varför jag var så nervös tillför lika mycket tråden som att du skulle beskriva om du har lätt för att tuppa av, den frågan skulle jag aldrig ställa i alla fall.
Däremot svarar jag gärna som tidigare, mycket känslor i omlopp omkring och vid frieriet gjorde att jag helt ärligt talat stundom kände mig nervös, planeringen som jag nämnde, förfarandet, vem skulle filma hoppningen då jag hade gått iväg med magont som ursäkt (för att byta om till finare kläder).

Anledningen till att jag ville överraska mina föräldrar var nog att de såg denna dagen komma innan jag gjorde det. De var gifta sedan tonåren och jag har alltid sett det som fantastiskt (och nu önskar jag inga synpunkter eller frågor kring varför de såg fram emot att vi skulle gifta oss, hur det kan vara fantasktiskt och "är det verkligen bra" osv då pappa gick bort i cancer kort tid efter bröllopet och min mor knappast är aktiv på detta forum).

För mig var och är det romantiskt och som jag skrev tidigare hade jag lätt gjort om det förlovningen, planeringen och bröllopet! Och läser som sagt gärna mer. Tyvärr har jag inget mer konkret att tipsa om kring förlovning mer än att jag gärna läser om andras och tycker att det är mer viktigt att det berörda paret är i samspel och får den bästa dagen/dagarna!
 
Jag tycker egentligen att den motsatta frågan är intressantare. Om man nu inte har en aning om vad lämna över eller be om lov betyder - varför vill man ha det så? En "fin tradition" - vad är man tycker är fint om man inte förstår symboliken i det?

(Jag frågar inte alltså inte dig, :) jag funderar mer i allmänhet på hur de tänker som försvarar lämna över/be om lov som en tradition utan annan innebörd än att den är fin).

Misstänker att det är en slöhet plus att man sett det i amerikanska filmer och tror att det ska vara så för att det är "romantiskt". I mitt fall kommer det aldrig att bli äktenskap och det är helt ok. Men om det hade varit aktuellt hade jag blivit lite upprörd om min partner känt att han måste prata med pappa innan frieriet (vilket inte går nu eftersom pappa är död) och att pappa skulle "gett bort" mig i kyrkan hade jag ALDRIG gått med på.
 
Misstänker att det är en slöhet plus att man sett det i amerikanska filmer och tror att det ska vara så för att det är "romantiskt". I mitt fall kommer det aldrig att bli äktenskap och det är helt ok. Men om det hade varit aktuellt hade jag blivit lite upprörd om min partner känt att han måste prata med pappa innan frieriet (vilket inte går nu eftersom pappa är död) och att pappa skulle "gett bort" mig i kyrkan hade jag ALDRIG gått med på.

Slöhet låter ju jättetrist. Och raka motsatsen till all planering man läser om i bröllopstrådar där folk har bestämt färgen på servetterna ett år i förväg.
 
Det blev tydligen så att jag friade när min sambo fyllde år för drygt en månad sedan och vi firade genom att äta middag på vår favoritrestaurang.

Jag frågade om han hade tänkt ha någon fest nästa år då han fyller 40 men det ville han inte. Då föreslog jag att vi skulle ha kombinerad 40-årsfest och bröllopsfest och då blev han jätteglad. Jag tänkte ju bara vara praktisk... :o

Men det blev mysigt och vi drack lite extra champagne.
 
@mandalaki: Min morfar som var skräddare hade en intressant historia att berätta. Ett par kom för att hyra frack till mannen inför bröllopet och kvinnan börjar gnälla om att det var dyrt. Hennes KÖPTA klänning hade gått på ca 7000kr (kom ihåg att detta är många år sedan). Min morfar var lite av en karaktär och hade humör så han hade väl kommit med någon syrlig kommentar som fått bruden att rusa ut ur butiken. Fracken blev uthyrd dock, det fanns inga andra uthyrare i Falun :p
 
För att kanske återgå liite till ursprungsfrågan så har jag blivit lovad en förlovning om jag vaskar ihop till min ring själv. Kommer nog tyvärr inte att hända :p

Om du bokstavligen behöver vaska förstår jag problematiken =), annars köpte jag min frieri-ring som sagt på en "stoppa fem kronor och få en sak" maskin på Ica Maxi. Helt ärligt kom nog inte ringen på första försöket men säg 20kr totalt. Sen kanske den riktiga ringen kan "växa fram".
Det är ju tanken som räknas! Lycka till!
I vår beslutsångest kring ringar passerade månader, stjärna till den i butiken som orkade med våra turer! För att inte tala om färgtema...
Mvh Thomas
 
Spånar lite. Vi gifte oss inte i kyrkan men om vi hade gjort det så hade jag inte velat gå in själv till gubben där framme. Jag har typ scenskräck eller nått så jag hade gärna haft någon som gått med mig som stöd. Kan tänka mig ändå att det lätt kanske hade blivit pappa då, för att man ser det i filmer osv?! Jag vet inte, alltså det viktiga hade ju varit att någon med mig som stöd eftersom jag inte hade klarat att knalla in där själv :P Men jag hade gärna gått in med gubben ännu hellre. Vet inte hur mycket man får bestämma själv i kyrkan heller? Nu behövde jag ju inte fundera på det där för vi gifte oss i rådhuset eftersom ingen av oss är med i kyrkan och därmed inte känner att vi ville ha nån präst.
Blev lite flummigt, men förstår ni hur jag tänker? Jag hade behövt gå med någon - men det hade lika gärna kunnat vara min bästa vän. Om man får det i kyrkan sas. Hmm. Detta kanske inte tillförde något @mandalaki , tänkte på din fråga (även om den var allmänt riktad)
 
Spånar lite. Vi gifte oss inte i kyrkan men om vi hade gjort det så hade jag inte velat gå in själv till gubben där framme. Jag har typ scenskräck eller nått så jag hade gärna haft någon som gått med mig som stöd. Kan tänka mig ändå att det lätt kanske hade blivit pappa då, för att man ser det i filmer osv?! Jag vet inte, alltså det viktiga hade ju varit att någon med mig som stöd eftersom jag inte hade klarat att knalla in där själv :P Men jag hade gärna gått in med gubben ännu hellre. Vet inte hur mycket man får bestämma själv i kyrkan heller? Nu behövde jag ju inte fundera på det där för vi gifte oss i rådhuset eftersom ingen av oss är med i kyrkan och därmed inte känner att vi ville ha nån präst.
Blev lite flummigt, men förstår ni hur jag tänker? Jag hade behövt gå med någon - men det hade lika gärna kunnat vara min bästa vän. Om man får det i kyrkan sas. Hmm. Detta kanske inte tillförde något @mandalaki , tänkte på din fråga (även om den var allmänt riktad)
Brudparet går in tillsammans, helt enkelt. Det gjorde de innan den här fåniga överlämningen dök upp även vid svenska vigslar, den är av sent datum.
 
@bollen__

Från Svenska kyrkans webb:

Varför gör då många präster bedömningen att brudöverlämning inte är förenlig med vigselordningen i övrigt och med Svenska kyrkans tradition och tro? Sedan 1200-talet har parternas fria samtycke setts som det centrala i vigseln. Även om giftermålet länge var en överenskommelse mellan två släkter, fick den inte ske mot någon av parternas vilja. Vid vigseln i kyrkan fick parterna inför prästen svara ja på frågorna om de ville ingå äktenskap med varandra och därefter ta emot förbön och välsignelse. De gick sida vid sida in i kyrkan och så har det sett ut i Svenska kyrkans vigslar sedan dess. Brudöverlämning som gudstjänstmoment har aldrig förekommit i Svenska kyrkans vigselordningar. Vigselordningen har successivt ändrats i alltmer jämställd riktning. Under 1900-talet har t.ex. formuleringar om att kvinnan ska lyda mannen och om att man och kvinna har olika plikter i äktenskapet tagits bort. De har ersatts med dagens ordning, där man medvetet har valt att använda samma formuleringar om båda parter, både i inledningen, frågorna, löftena och i förbönen. Ingenstans i vigselordningen behandlas brud och brudgum olika i ord eller handling. Detta har varit ett uttryck för en utveckling inom Svenska kyrkan i riktning mot en syn på man och kvinna som jämställda och på äktenskapet som en förening mellan två jämlika parter.
 
@bollen__

Från Svenska kyrkans webb:

Min partners mamma är präst och hon träffar titt som tätt på brudpar som vill ha en överlämningsceremoni. Hon informerar alltid vad symboliken står för och säger att om de trots de vill att brudens pappa ska föra henne till altaret så kan inte hon viga dem (utan att de får vända sig till en annan präst). Men än så länge har ingen hållit kvar vid den ursprungliga tanke, utan så fort de blir varse om vad det står för så ändrar de inställning.
 

Liknande trådar

Kläder & Bli fin Jag är dels lite trött på förlovningsringen jag har, och ska dessutom förhoppningsvis gifta mig snart, så det börjar bli dags att leta...
Svar
9
· Visningar
581
Samhälle Hittade att fastighetsnära insamling är det alla kommuner ska jobba för och ska finnas på plats 2027. Hur långt har eran kommun kommit...
2 3 4
Svar
61
· Visningar
2 057
Relationer Jag har en bror som blev diagnostiserad med autism i barndomen, aspekter hette det då. Vi är båda runt 40 år nu, så vi båda har levt med...
19 20 21
Svar
414
· Visningar
16 751
Senast: Mineur
·
Tjatter Svägerska ska gifta sig i sommar, nu kom inbjudan till möhippa. Jag trodde möhippegänget skulle planera något roligt tillsammans men det...
2 3 4
Svar
61
· Visningar
5 287
Senast: Piaff
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Akvarietråden V
  • ”Hund” 2005-2010
  • Kattbilder #10

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp