Förklara för mig, hur tänker folk som har sin hund lös?

[nullo-modo]

Här går folk med sina hundar lösa där dom inte får, att missa det är omöjligt då det är skyltar till förbannelse om att hundar ska hållas i koppel inom naturresarvatet.
Har även haft hundar som springer mot mig och hästen där hästen har fått in träffar, ärligt så orkar jag inte bry mig längre om när en dödlig spark kommer och har en bra teknik för att få bort hundar som kommer rusande när jag är ute med hund.

 

[TinyWiny]

Här går folk med sina hundar lösa där dom inte får, att missa det är omöjligt då det är skyltar till förbannelse om att hundar ska hållas i koppel inom naturresarvatet.
Har även haft hundar som springer mot mig och hästen där hästen har fått in träffar, ärligt så orkar jag inte bry mig längre om när en dödlig spark kommer och har en bra teknik för att få bort hundar som kommer rusande när jag är ute med hund.

Ja, det är nästan "det roligaste" av allt. Antalet skyltar här (det är i naturreservatet vi möter de lösa hundarna, inte utanför) är många. På parkeringen, vid ingångarna till slingorna och även utmed slingorna finns det skyltar och ändå släpper folk sina hundar lösa. Folk måste vara otroligt korkade och/eller egoistiska för att kunna strunta i att följa uppmaningarna. Det är väl lite det jag undrar. Hur kan man ursäkta för sig själv att man har sin hund springande vind för våg när det till och med är skyltat att det är förbjudet?

 

[Fisherling]

Var ute med mina två idag i skogen. Stöter nästan aldrig på någon i de skogarna, men en söndag i svampsäsong så stötte vi faktiskt på fyra-fem olika grupper. Jag har ju mina lösa, men så fort jag hör eller får syn på människor så kallar jag in mina och antingen går rakt in i skogen med dem (jag gillar ju liksom inte folk) eller går med dem i fotposition förbi eller sätter dem vid sidan om stigen och matar tills folket gått förbi. Så när vi hamnade mitt emellan tre olika grupper som var ute och gick åt olika håll så hade jag mina hundars 100% fokus på mig. Framför mig går två män, och jag ser att det kommer ytterligare en grupp mot oss. Jag hör någon av männen ropa "har ni hund?" vilket jag antar var för att varna att det fanns andra hundar här. Han säger något mer, men jag hör inte riktigt. Jag tänker att eftersom de fått en varning så lär de hålla koll på hunden.

När jag tittar upp så är det plötsligt en kromfohrländer rakt framför oss! Jag låter Asni ta fronten medan jag ställde mig mellan hunden och Tinja; hon tycker inte alls om främmande hundar utan hyfs. Jag motar bort hunden med benet flera gånger, säger "bort, gå bort!" och ägarna gör inte ett enda försök till att hämta hunden, som nu håller på och cirkulerar oss och jag får mota bort den gång på gång. De ropar inte, visslar inte, nej då, de masar sig fram. Säger inte ett ord.

Ända tills hunden smiter runt mig och nosar Tinja i baken. Hon hatar sånt och säger ju såklart ifrån med råge; DÅ passar det sig minsann att småjogga lite och hämta hunden.

 

[nullo-modo]

Ja, det är nästan "det roligaste" av allt. Antalet skyltar här (det är i naturreservatet vi möter de lösa hundarna, inte utanför) är många. På parkeringen, vid ingångarna till slingorna och även utmed slingorna finns det skyltar och ändå släpper folk sina hundar lösa. Folk måste vara otroligt korkade och/eller egoistiska för att kunna strunta i att följa uppmaningarna. Det är väl lite det jag undrar. Hur kan man ursäkta för sig själv att man har sin hund springande vind för våg när det till och med är skyltat att det är förbjudet?

Något måste ju vara fel på läsförståelsen eller synen

 

[TinyWiny]

Något måste ju vara fel på läsförståelsen eller synen

Ja. Något allvarligt fel bör det ju vara

 

[Tuggben]

Var ute med mina två idag i skogen. Stöter nästan aldrig på någon i de skogarna, men en söndag i svampsäsong så stötte vi faktiskt på fyra-fem olika grupper. Jag har ju mina lösa, men så fort jag hör eller får syn på människor så kallar jag in mina och antingen går rakt in i skogen med dem (jag gillar ju liksom inte folk) eller går med dem i fotposition förbi eller sätter dem vid sidan om stigen och matar tills folket gått förbi. Så när vi hamnade mitt emellan tre olika grupper som var ute och gick åt olika håll så hade jag mina hundars 100% fokus på mig. Framför mig går två män, och jag ser att det kommer ytterligare en grupp mot oss. Jag hör någon av männen ropa "har ni hund?" vilket jag antar var för att varna att det fanns andra hundar här. Han säger något mer, men jag hör inte riktigt. Jag tänker att eftersom de fått en varning så lär de hålla koll på hunden.

När jag tittar upp så är det plötsligt en kromfohrländer rakt framför oss! Jag låter Asni ta fronten medan jag ställde mig mellan hunden och Tinja; hon tycker inte alls om främmande hundar utan hyfs. Jag motar bort hunden med benet flera gånger, säger "bort, gå bort!" och ägarna gör inte ett enda försök till att hämta hunden, som nu håller på och cirkulerar oss och jag får mota bort den gång på gång. De ropar inte, visslar inte, nej då, de masar sig fram. Säger inte ett ord.

Ända tills hunden smiter runt mig och nosar Tinja i baken. Hon hatar sånt och säger ju såklart ifrån med råge; DÅ passar det sig minsann att småjogga lite och hämta hunden.

Då kan jag nästan tycka att det är okej att ha med en liten flaska vatten och spruta på hunden så att den backar.

 

[Stjärnklar]

Var ute med mina två idag i skogen. Stöter nästan aldrig på någon i de skogarna, men en söndag i svampsäsong så stötte vi faktiskt på fyra-fem olika grupper. Jag har ju mina lösa, men så fort jag hör eller får syn på människor så kallar jag in mina och antingen går rakt in i skogen med dem (jag gillar ju liksom inte folk) eller går med dem i fotposition förbi eller sätter dem vid sidan om stigen och matar tills folket gått förbi. Så när vi hamnade mitt emellan tre olika grupper som var ute och gick åt olika håll så hade jag mina hundars 100% fokus på mig. Framför mig går två män, och jag ser att det kommer ytterligare en grupp mot oss. Jag hör någon av männen ropa "har ni hund?" vilket jag antar var för att varna att det fanns andra hundar här. Han säger något mer, men jag hör inte riktigt. Jag tänker att eftersom de fått en varning så lär de hålla koll på hunden.

När jag tittar upp så är det plötsligt en kromfohrländer rakt framför oss! Jag låter Asni ta fronten medan jag ställde mig mellan hunden och Tinja; hon tycker inte alls om främmande hundar utan hyfs. Jag motar bort hunden med benet flera gånger, säger "bort, gå bort!" och ägarna gör inte ett enda försök till att hämta hunden, som nu håller på och cirkulerar oss och jag får mota bort den gång på gång. De ropar inte, visslar inte, nej då, de masar sig fram. Säger inte ett ord.

Ända tills hunden smiter runt mig och nosar Tinja i baken. Hon hatar sånt och säger ju såklart ifrån med råge; DÅ passar det sig minsann att småjogga lite och hämta hunden.

En klassiker

 

[tuaphua]

Finns inte en brinnande chans i helvetet att jag skulle släppa min hund utanför inhägnat område. Förstår inte hur folk vågar.

Ikväll när jag hade hunden lös på vår inhägnade tomt så gick det en katt förbi på åkern på andra sidan staketet. Hunden sprang såklart bort till staketet och glodde på katten. Gick det att kalla in hunden?Nope... Vad hade då hänt om där inte funits något staket och katten börjat springa när hunden kom farande? Minst en av dem hade lämnat platsen med blodvite.

Jag vågar IOM att ingen av Mona hundar hade ens fått rusa runt innanför staketet så om e inte kom när jag ber om det.
Jag vill inte att några av mina djur får en osund fixering som jag inte kan bryta.

Och det är just för att jag vill ge dem ett fritt liv. Om de inte lyssnar på mig 100% skulle jag inte våga ha dem lösa och ge dem visst eget ansvar IOM att de MÅSTE lyssna för att det inte ska bli farligt i vissa lägen. Det måste alltid sitta.
Jag säger sällan åt mina hundar vad de ska göra. Men de få saker jag ber om, som inkallning, stå still och vara tysta måste funka för att de ska få vara så
”ostyrda”.

 

[WildWilma]

Finns inte en brinnande chans i helvetet att jag skulle släppa min hund utanför inhägnat område. Förstår inte hur folk vågar.

Ikväll när jag hade hunden lös på vår inhägnade tomt så gick det en katt förbi på åkern på andra sidan staketet. Hunden sprang såklart bort till staketet och glodde på katten. Gick det att kalla in hunden?Nope... Vad hade då hänt om där inte funits något staket och katten börjat springa när hunden kom farande? Minst en av dem hade lämnat platsen med blodvite.

Det beror ju enormt mycket på vilken ras man har. Din hund är väl vinthund och ska ha en mycket stark jaktinstinkt och är inte avlad för sin "förighet".

Många hundraser är avlade för att vara lyhörda på sina förare i alla lägen även med stark retning, annars skulle de inte fungera för sina arbeten (vallning/apportering osv.). Dessa är såklart mycket lättare att träna in en välfungerande stopp- och inkallningssignal på. På vissa raser är det så gott om omöjligt att uppnå samma säkerhet på dessa kommandon, den programvaran som behövs finns inte i deras huvuden helt enkelt.

Jag skulle troligen tänka som dig om jag hade en vinthund eller urhund med stark jatktinstikt. Jag har aldrig varit orolig att mina hundar (vallhundsras) ska sticka, de håller sig alltid i närheten, de har alltid öronen på för att ta in nästa kommando. Dyker det upp något (hund, människa, vilt osv.) står de och glor som fånar och väntar på en frisignal från mig. Det är väldigt fascinerade att se förigheten utvecklas hos dem. Har en valp på 5 månader som den senaste månaden har fått massor av förighet egentligen utan att vi har tränat på just det. Även om hon vill sticka ut genom den öppna grinden så gör hon inte det när jag säger till att hon inte får. För några månader sedan stack hon ändå

Alla hundar är olika och synnerligen de av helt olika raser. Sen bör de ju såklart tränas att sköta sig och inte störa någon eller något oavsett men vissa måste ha koppel och andra klarar det ändå.

 

[Lingon]

Det beror ju enormt mycket på vilken ras man har. Din hund är väl vinthund och ska ha en mycket stark jaktinstinkt och är inte avlad för sin "förighet".

Många hundraser är avlade för att vara lyhörda på sina förare i alla lägen även med stark retning, annars skulle de inte fungera för sina arbeten (vallning/apportering osv.). Dessa är såklart mycket lättare att träna in en välfungerande stopp- och inkallningssignal på. På vissa raser är det så gott om omöjligt att uppnå samma säkerhet på dessa kommandon, den programvaran som behövs finns inte i deras huvuden helt enkelt.

Jag skulle troligen tänka som dig om jag hade en vinthund eller urhund med stark jatktinstikt. Jag har aldrig varit orolig att mina hundar (vallhundsras) ska sticka, de håller sig alltid i närheten, de har alltid öronen på för att ta in nästa kommando. Dyker det upp något (hund, människa, vilt osv.) står de och glor som fånar och väntar på en frisignal från mig. Det är väldigt fascinerade att se förigheten utvecklas hos dem. Har en valp på 5 månader som den senaste månaden har fått massor av förighet egentligen utan att vi har tränat på just det. Även om hon vill sticka ut genom den öppna grinden så gör hon inte det när jag säger till att hon inte får. För några månader sedan stack hon ändå

Alla hundar är olika och synnerligen de av helt olika raser. Sen bör de ju såklart tränas att sköta sig och inte störa någon eller något oavsett men vissa måste ha koppel och andra klarar det ändå.

Den jag går med är också av vallhundsras och jag känner igen det där med att alltid ha öronen på. Han har dessutom radarn påslagen hela tiden för att hitta sånt som gör att han behöver komma till mig. Ibland kommer han till mig innan jag ens hunnit kalla på honom för att det dykt upp en situation då jag brukar kalla in honom. Man kan riktigt se hur han tänker och analyserar omgivningen när han går lös för att hitta situationerna då han ska komma till mig. Sån förighet går inte att träna in i alla raser. Om någon närmar sig (det kan vara på rätt långt avstånd) så stannar han och tittar på mig som om han frågar om han ska komma

Men om den uppmärksamheten han har på mig och vår kommunikation och samarbete istället hade varit riktad mot att hitta vilt så hade jag aldrig vågat ha honom lös!

 

[tuaphua]

Det beror ju enormt mycket på vilken ras man har. Din hund är väl vinthund och ska ha en mycket stark jaktinstinkt och är inte avlad för sin "förighet".

Många hundraser är avlade för att vara lyhörda på sina förare i alla lägen även med stark retning, annars skulle de inte fungera för sina arbeten (vallning/apportering osv.). Dessa är såklart mycket lättare att träna in en välfungerande stopp- och inkallningssignal på. På vissa raser är det så gott om omöjligt att uppnå samma säkerhet på dessa kommandon, den programvaran som behövs finns inte i deras huvuden helt enkelt.

Jag skulle troligen tänka som dig om jag hade en vinthund eller urhund med stark jatktinstikt. Jag har aldrig varit orolig att mina hundar (vallhundsras) ska sticka, de håller sig alltid i närheten, de har alltid öronen på för att ta in nästa kommando. Dyker det upp något (hund, människa, vilt osv.) står de och glor som fånar och väntar på en frisignal från mig. Det är väldigt fascinerade att se förigheten utvecklas hos dem. Har en valp på 5 månader som den senaste månaden har fått massor av förighet egentligen utan att vi har tränat på just det. Även om hon vill sticka ut genom den öppna grinden så gör hon inte det när jag säger till att hon inte får. För några månader sedan stack hon ändå

Alla hundar är olika och synnerligen de av helt olika raser. Sen bör de ju såklart tränas att sköta sig och inte störa någon eller något oavsett men vissa måste ha koppel och andra klarar det ändå.

Det är samma med min ras oftast. De är vakna och ser och tar in mycket. Alla mina hundar har reagerat så att om något sker, tex vilt som drar förbi, hundmöte, en människa kommer in på tomten etc så är deras första instinkt efter de sett det att kolla på mig. Både för att veta om det är ngt att reagera på över huvud taget och i så fall hur.
Det är ju självklart lättare IOM att de har det psyke de har.

 

[Sonic76]

Det går ju faktiskt att ha även jakthundar lösa om inkallningen sitter
De är inte fullkomliga jaktidioter alla individer.
Men skillnaden mellan en jakthund och andra hundar är att jakthundar inte dödar sitt byte.
Då blir det ingen mer jakt för den hunden.

 

[Lingon]

Det går ju faktiskt att ha även jakthundar lösa om inkallningen sitter
De är inte fullkomliga jaktidioter alla individer.
Men skillnaden mellan en jakthund och andra hundar är att jakthundar inte dödar sitt byte.
Då blir det ingen mer jakt för den hunden.

Så du menar att andra hundar dödar sitt byte oftare än hundar av jaktras?

 

[Sonic76]

Så du menar att andra hundar dödar sitt byte oftare än hundar av jaktras?

Troligtvis ja
En jakthund som dödar sitt byte blir inte jakthund längre.
En vanlig hund fortsätter sitt liv som sällskapshund

 

[Lingon]

Troligtvis ja
En jakthund som dödar sitt byte blir inte jakthund längre.
En vanlig hund fortsätter sitt liv som sällskapshund

Jo, det kan den visst vara. Jag vet jakthundar som dödat smådjur (när det inte var jakt) för att sen under jakt inte döda eller göra annat oönskat med djuret de jagade.

 

[Sonic76]

Jo, det kan den visst vara. Jag vet jakthundar som dödat smådjur (när det inte var jakt) för att sen under jakt inte döda eller göra annat oönskat med djuret de jagade.

Ok så fall är det ägaren som inte tar ansvar.
Dessutom är den hunden troligtvis inte inkallningsbar.

 

[Snorgrodan]

Det går ju faktiskt att ha även jakthundar lösa om inkallningen sitter
De är inte fullkomliga jaktidioter alla individer.
Men skillnaden mellan en jakthund och andra hundar är att jakthundar inte dödar sitt byte.
Då blir det ingen mer jakt för den hunden.

Jag kanske har helt fel (eller kommit bort mig i disskutionen?) men när jag tänker på en hund med stark jaktinstink tänker jag mer på t. ex draghundar och vinthundar där man utnyttjat hundens naturliga vilja att faktiskt jaga fast något, eller på urhundar överlag, där den naturliga jaktinstinken finns kvar starkt hos, som i samband med självständigheten de ofta visar gör det svårt att få dem 100% på inkallning vid retning a la flyende vilt?
Jag tänker inte på en jakthund som man använder till jakt? Jag har ingen erfarenhet av jakthundar alls, men där inbillar jag mig att man avlat noga på samarbetet, förmågan att jaga tillsammans med människan på bästa sätt?

 

[Bapelsin]

Det är samma med min ras oftast. De är vakna och ser och tar in mycket. Alla mina hundar har reagerat så att om något sker, tex vilt som drar förbi, hundmöte, en människa kommer in på tomten etc så är deras första instinkt efter de sett det att kolla på mig. Både för att veta om det är ngt att reagera på över huvud taget och i så fall hur.
Det är ju självklart lättare IOM att de har det psyke de har.

Det där var en exakt beskrivning av Nora

 

[MagicaDeHex]

Runt mina ägor är dom lösa, Annars koppel. Ej lösa under perioden 1 mars - 20 augusti

 

[ginnies]

Men skillnaden mellan en jakthund och andra hundar är att jakthundar inte dödar sitt byte.
Då blir det ingen mer jakt för den hunden.

Det stämmer såklart inte, jag känner flera jägare som har hundar som fått tag i och bitit ihjäl vilda djur, rävar ex. Även rådjur.Jag har aldrig hört att någon tagit bort sin jakthund för den dödar det den är utbildad till att hitta, däremot om de istället går över till tamdjur som får eller höns ex då avlivas de.