Förklara för mig, hur tänker folk som har sin hund lös?

[Dentaku]

Stockholm är verkligen helt absurt. Jag har varit med om att ett rådjur låg avslappnat en meter(ja, bokstavligt talat) från den asfalterade promenadvägen där jag gick med min hund. Och hararna fick man verkligen gå rakt mot innan de masade sig iväg när man nästan var så nära att man kunde ta dem. Det värsta jag var med om i den vägen var nog när jag var i ett hundrastområde jag rätt ofta besökte. Det var ett litet skogsområde runt en liten kulle, mitt i förorten, med många hundar och på dagtid även dagisbarn som besökare. När jag precis närmade mig den högsta toppen såg jag att det stod en stor älg där. Det var bara att koppla hunden och vända om. Jag vill inte gärna traska rakt på en älg.

 

[Dentaku]

Här i byn finns mycket rådjur, i synnerhet på vintern och de verkar inte vara särskilt brydda över hundar, skällande eller ej. De bryr sig inte om att ta omvägar utan har stigar som passerar hundgårdar, så ibland kan man höra att de är på väg ner till sjön eftersom det blir ett jäkla liv. Det händer att rådjur passerar vägen när man är ute på promenad också och är det mörkt får de en utskällning även av vår hund. Om de blir stressade visar de det åtminstone inte genom att öka tempot nämnvärt.
Men naturligtvis vore det en annan femma om de blev jagade av hund. Det kan jag inte minnas har hänt i byn heller.

 

[Lycan]

Samtidigt som det är fullt lagligt att röja, gallra eller såga ner hela skogen under sommaren om man vill...

Nja, numera ska de ta hänsyn till varje fågelindivid som finns i skogen så det är nog svårt att få godkänt att gallra och avverka som man vill. Sen om detta gällde året runt eller häckningstid har jag aldrig fått någon klarhet i. Lustigt att fåglar kan sitta och åka snålskjuts på maskinen medan älgar betar lugnt en bit bort utan att dö av skräck. Men jävlar om man kommer strosandes på en stig med en hund som i princip har skygglappar och håller sig nära matte, då får tydligen varenda älgko inom en radie av 30 ha hjärtstopp och missfall.

 

[tanten]

Tänkte på tråden på morgonen när jag gick med lös hund.

 

[Brynja]

Det var några hundar lösa, men inga som jagade eller avvek mer än någon meter från cykelbanan. Min ena hund fick gå lös på tidpunkter som fungerade och höll sig på cykelbanan eller precis i vägkanten. De andra var bland de hundar som skällde på rådjuren.

För att vara tydlig så nej, jag vet inte om det fanns markhäckande fåglar där. Jag såg aldrig någon eller något bo. Vare sig på cykelbanan, vägkanten eller i någon av skogsdungarna. Om det fanns antar jag att de hade ett stressigt liv med alla förskoleklasser, joggare och cyklister som rörde sig i området.

Förmodligen fanns där inga markhäckande fåglar Problemet, som jag förstått det, är att de knappt finns på landet heller längre av flera anledningar. Städerna är ju redan förstörda vad gäller biologisk mångfald och natur så desto viktigare att vi alla respekterar den yta som blir kvar mellan städerna och byarna, även när det innebär att man kan behöva hålla sin hund kopplad t.ex.

 

[Breaktown]

Stockholm är verkligen helt absurt. Jag har varit med om att ett rådjur låg avslappnat en meter(ja, bokstavligt talat) från den asfalterade promenadvägen där jag gick med min hund. Och hararna fick man verkligen gå rakt mot innan de masade sig iväg när man nästan var så nära att man kunde ta dem. Det värsta jag var med om i den vägen var nog när jag var i ett hundrastområde jag rätt ofta besökte. Det var ett litet skogsområde runt en liten kulle, mitt i förorten, med många hundar och på dagtid även dagisbarn som besökare. När jag precis närmade mig den högsta toppen såg jag att det stod en stor älg där. Det var bara att koppla hunden och vända om. Jag vill inte gärna traska rakt på en älg.

Situationen blir ju rätt absurd, men också en rätt naturlig konsekvens av av djuren lever tätt inpå bostadsbebyggelse.

Där min pappa bor (villaområde i sthlmsförort) är det en älgfamilj som ”bor” i en litet skogsområde precis intill bostäderna. Förra sommaren blev det ännu ”värre”. Då var det en mamma och 2-3 årskalvar. Helt orädda. Min pappa har flera gånger mött en älg när han är ute på hundpromenad. Inte i skogen då utan på asfalterad villagata med hus på bägge sidor. Älgen bryr sig inte, bara traskar på.

 

[Lhas]

Situationen blir ju rätt absurd, men också en rätt naturlig konsekvens av av djuren lever tätt inpå bostadsbebyggelse.

Där min pappa bor (villaområde i sthlmsförort) är det en älgfamilj som ”bor” i en litet skogsområde precis intill bostäderna. Förra sommaren blev det ännu ”värre”. Då var det en mamma och 2-3 årskalvar. Helt orädda. Min pappa har flera gånger mött en älg när han är ute på hundpromenad. Inte i skogen då utan på asfalterad villagata med hus på bägge sidor. Älgen bryr sig inte, bara traskar på.

Älgar brukar dock inte vara rädda "på landet heller".
Jag får alltid vända när vi möter älg dom springer inte i första taget särskilt inte om dom äter något gott

 

[Breaktown]

Älgar brukar dock inte vara rädda "på landet heller".
Jag får alltid vända när vi möter älg dom springer inte i första taget särskilt inte om dom äter något gott

Nä sant! Men jag tänkte att om ovana ”skogsälgar” skulle förvirra sig till en sån plats med tättbyggda hus, bilar, människor och hundar samtidigt skulle de inte vara lika obrydda. Men jag är inte så bra på älgpsykologi

 

[tuaphua]

Älgar brukar dock inte vara rädda "på landet heller".
Jag får alltid vända när vi möter älg dom springer inte i första taget särskilt inte om dom äter något gott

De flesta älgar vi har hos oss här sticker när de ser oss människor även om de käkar tex våra fallna äpplen. Våra små hundar bryr de sig inte särskilt mycket om.

Vi hade dock två som kom in i min hästs hage på på annan boende. Han är inte riktigt som alla andra. Så han attackerade älgarna och jagade dem. Då sprang de kvickt därifrån.
Oss människor och hund struntade de helt i.

 

[tuaphua]

Även hundar vänjer sig vid det som finns ständigt närvarande, vi hade hjortar på tomten ungefär varje dag förr som hundarna struntade fullständigt i, det blir vardag och inte alls lika kul att jaga.

Vi har snudd på dagligen hjortar just utanför tomten. Den här årstiden börjar det också komma tranor och hägrar.
Vi har hare och vildkanin just utanför och på tomten. Senaste åren har vi haft en kanin som gärna lägger sig i rabatten utanför toafönstret och sov på morgonen/förmiddagen. Och kvällstid brukar den vara på tomten medans jag och hundar vattnar blommorna på tomten. Den vande sig vid att vi var där och hundarna vet att de inte får jaga den och bryr sig inte om den eller hjortarna. Förra året hade vi en kull kanin-bebisar också som bodde på tomten. Även det utan problem iom att hund vet att man håller sig undan dem.

 

[Huggorm]

Här har en flock vildsvin etablerat sig det sista året och det kvittar var man går i skogen, man hittar ändå uppbökad jord. Skulle tro att de tar hand om äggen för alla markhäckande fåglar som räven, grävlingen och minken missat. Eller med andra ord, fåglarna har betydligt större problem än vad några lösa hundar skulle kunna ställa till med.

 

[nullo-modo]

"Tama" älgar ska en definitivt ha respekt för.
https://www.gp.se/nyheter/göteborg/folkilskna-älgen-attackerade-elisabeth-54-1.9720705
Denna kon attackerade bara folk med hund, är ju ingen högoddsare att gissa varför. Snarare var det aldrig människor kon var ute efter utan deras hund och hundägaren kom i mellan.

Nu har det året en älg som börjat lite smått springa efter hundar.

Det svåra med dessa älgar är att dom flyttar sig för oss jägare och våra hundar som inte backar för älgar.

 

[Grazing]

Samtidigt är det överlevnadsmässigt rätt dumt att bli avtrubbad från hundar eftersom hundarna ändå kan utgöra en stor fara för mycket vilt och även människor i värsta fall. För att inte tala om tex de fåglar som tagits upp i tråden som kan överge sina ägg om de känner sig tillräckligt otrygga (utan att annonsera det till människan).

Så har man 100% lydighet från sin hund, håller hunden nära sig själv och/eller respekterar att ens älskling potentiellt också är ett "blodtörstigt" rovdjur så är det fine. Men jag tycker det ligger på hundägaren att visa respekt i första hand och då även ödmjukhet. Först därefter låta hunden rejsa ohejdat.

Det här gör ju att det blir omöjligt att göra rätt. Har man koll på hunden och går där det finns vilt så är det dåligt för vilt för att dom slutar respektera och vara "rädda" för hundar medans om man har en hund som "stör" gör att dom blir rädda och stressade.

Hur man än vrider och vänder på det som hundägare så gör man fel den här årstiden.