Vad som irriterar mig är två typer av hundägare: 1) De som bara ser till sin egen hunds fungerande och därför tycker det är helt oproblematiskt att hundarna springer fram till andra hundar eller människor för den delen. De kan ju ha en superbra inkallning på dem, men väljer att inte använda den, och tar inte alls med i beräkningen att hundarna de kommer fram till kan vara rädda, aggressiva, eller att människorna kan vara hundrädda. 2) De som tror att de har så mycket bättre pli på hunden än vad de har, och kommer flåsande med någon harang av ursäkter. "Hon kommer ju alltid så fint hemma i trädgården", typ, med noll förståelse för vad störningar i miljön och distraktioner innebär.
Jag lägger till den gruppen som: under djurens barnkammartid säger: ja men min hund jagar inte eller vadå det finns inget vilt här och har sina hundar springande lösa ifrån sig " för det blir ju så bra motion och de måste ju få nosa runt lite", när man under den tiden inte får störa viltet genom att ha dem lösa ifrån sig.
Och då fortsätter de: ja men det finns minsann så mycket annat som stör.
Jo men hundar är rovdjur och där finns det en lag.