Folk som inte förstår olika ekonomiska förutsättningar

[sjoberga]

Personligen tänker jag att det kan vara de som bor dyrare än vad ekonomin egentligen tillåter, de som kanske har husdjur, har en bil?

Har man låg inkomst kan det ju räcka med att katten blir sjuk eller att bilen måste repareras för att hela sparkontot raseras. Själv cyklade jag tre mil om dagen när jag var student, även vintertid. Man blev vältränad och sparade in på dyra gymkort

Nej, jag menar de som har för låga inkomster för att bo nånstans alls och knappt klarar att få sig tillräckligt med mat. De som går till Stadsmissionens aktiviteter för att få i sig lite soppa för att klara dagen. Bilar och husdjur existerar bara i drömmen. Ibland bostad också.

Och ni har rätt - det är inte en stor grupp. Gruppen som missbrukar sin ekonomi själva och därmed blir fattiga är mycket större. Men de finns. De är vuxna. De kan inte skapa ett sparkonto. Deras horisont är överleva nästa månad.

 

[Raderad medlem 68338]

Nej, jag menar de som har för låga inkomster för att bo nånstans alls och knappt klarar att få sig tillräckligt med mat. De som går till Stadsmissionens aktiviteter för att få i sig lite soppa för att klara dagen. Bilar och husdjur existerar bara i drömmen. Ibland bostad också.

Och ni har rätt - det är inte en stor grupp. Gruppen som missbrukar sin ekonomi själva och därmed blir fattiga är mycket större. Men de finns. De är vuxna. De kan inte skapa ett sparkonto. Deras horisont är överleva nästa månad.

Jag kanske missuppfattade tråden men jag trodde inte att vi pratade om hemlösa personer utanför samhället?

 

[Gabbi]

Och ni har rätt - det är inte en stor grupp. Gruppen som missbrukar sin ekonomi själva och därmed blir fattiga är mycket större. Men de finns. De är vuxna. De kan inte skapa ett sparkonto. Deras horisont är överleva nästa månad.

Men varför dras de upp som exempel när det är ganska uppenbart att det inte är den gruppen som avses?

 

[As_Vegas]

Du kanske inte vet om detta, men det har gjorts många undersökningar om det här. Hugger första bästa: http://www.dn.se/ekonomi/sa-mycket-gar-studenterna-back-varje-manad/
http://www.sfs.se/nyheter/sfs-studentbudget-2016-studenter-gar-back-202-kronor-i-manaden
http://www.gp.se/nyheter/ekonomi/de-flesta-studenter-går-back-varje-månad-1.152698
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5790392
http://www.aftonbladet.se/temautbildning/article11368672.ab
http://www.na.se/inrikes/sa-mycket-gar-studenterna-back
osv. Nu tog jag de översta länkarna jag hittade.

Alla utom Aftonbladet skriver om Studentbudgeten från SFS, här är årets: http://www.sfs.se/sites/default/files/sfs_studentbudget_2016.pdf
Alla prisuppgifter med 2 stjärnor kommer från Koll på pengarna, från konsumentverket.
Tittar man på Studentbudgeten 2015 och Koll på pengarna 2015 så stämmer siffrorna i budgeten med ett budgetexempel i rapporten som heter Bo själv eller hemma hos föräldrarna - Exempel på kostnader för en 20-åring med egen inkomst som bor i en mellanstor stad.
Kolla gärna själv:
http://www.sfs.se/sites/default/files/sfs_studentbudget_2015_1.pdf
http://www.konsumentverket.se/Globa...r/Dokument/2015/Koll-pa-pengarna-2015-kov.pdf

Många av siffrorna i studentbudgeten är alltså exempeluppgifter, och hade sett annorlunda ut om man gjort en budget för någon som är lite om sig och kring sig. Media för 920-940 kr till exempel, vilken sparsam person gör åt så mycket på media?

Dessutom, summorna som studenter tydligen går back är gott och väl små nog att kompensera för med extrajobb, vilket de allra flesta har.

 

[tolksele]

I studentstäder är hyror på bara rum på 5-8000:- inte ovanliga. Har man jobbat/sommarjobbat kommer man lätt över gränsen för bostadsbidraget. 9000:- i månaden är dessutom till största delen lånade pengar.

I min klass på 50-60 studenter hade verkligen inte mer än hälften extrajobb.

 

[TygerTyger]

Du kanske inte vet om detta, men det har gjorts många undersökningar om det här. Hugger första bästa: http://www.dn.se/ekonomi/sa-mycket-gar-studenterna-back-varje-manad/
http://www.sfs.se/nyheter/sfs-studentbudget-2016-studenter-gar-back-202-kronor-i-manaden
http://www.gp.se/nyheter/ekonomi/de-flesta-studenter-går-back-varje-månad-1.152698
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5790392
http://www.aftonbladet.se/temautbildning/article11368672.ab
http://www.na.se/inrikes/sa-mycket-gar-studenterna-back
osv. Nu tog jag de översta länkarna jag hittade.

Jag har full förståelse för att det för många studenter inte går att spara, att alla pengar går åt och att flera av dem har begränsade valmöjligheter vad gäller budgetering, konsumtion och liknande.

Med det sagt så ser jag det inte nödvändigtvis som ett problem i varje enskilt fall att man går back under studietiden. En av de viktigaste sakerna jag lärde mig under ekonomutbildningen var logiken bakom konsumtionsutjämning. Förenklat kan man säga att nyttan av att kunna spendera ytterligare en tusenlapp i månaden är större för en person som går från 10 000 till 11 000 än för någon som går från 20 000 till 21 000 (och fortfarande större för den personen än för den som går från 30 000 till 31 000... osv). Om en person har varierande inkomstnivåer under livet så borde det därmed vara nyttomaximerande att ändå jämna ut konsumtionen så mycket som möjligt - jag själv som student har större nytta av fem extra tusenlappar i månaden än vad mitt framtida, välbetalda jag har ont av att avstå de fem tusenlapparna.

Självklart finns det en del antaganden man måste göra för att få ihop resonemanget - man behöver t ex vara ganska säker på att man överhuvudtaget kommer att kunna få ett jobb och då ha en okej lön. Väldigt få kan redan som studenter veta exakt hur mycket de kommer att tjäna under hela sitt arbetsliv, och man kan dessutom förmoda man kommer att vilja ha aningen mer pengar att röra sig med när man eventuellt skaffar barn, så att ha exakt lika hög konsumtion över hela livet är troligen helt orealistiskt. Dessutom är det inte säkert att man får låna så mycket som man skulle vilja om man vill konsumera innan man tjänar in pengarna. Men ändå - att leva över sina medel så tillvida att man spenderar mer än man får in under studietiden ser jag inte som ett automatiskt problem. Själv räknar jag kallt med att göra av med ca 150 000 av sparpengar - utöver CSN och lön från deltidsjobb - under programmet som jag går nu. Det är t ex en perfekt tid att resa och jag vill inte äta makaroner när jag inte måste.

 

[Terese]

För några år sedan jobbade jag heltid och fick ut ca 10 000 kr i månaden. Jag ägde en egen liten gård på landet, hade en bil, två hästar, en katt och lyckades att spara 2 000 kr varje månad. Min syster fick ut 19 000 kr och gnällde konstant över hur fattig hon var och att hon inte att råd med någonting. Inte ens att skicka en julklapp till vår gamla mamma. Så visst ser vi olika på saker och ting...

 

[Squie]

Vi har alla olika förutsättningar och möjligheter. Det låter fint att vi alla styr våra liv men i själva verket så är det en utopi.

 

[Lickety]

Alla utom Aftonbladet skriver om Studentbudgeten från SFS, här är årets: http://www.sfs.se/sites/default/files/sfs_studentbudget_2016.pdf
Alla prisuppgifter med 2 stjärnor kommer från Koll på pengarna, från konsumentverket.
Tittar man på Studentbudgeten 2015 och Koll på pengarna 2015 så stämmer siffrorna i budgeten med ett budgetexempel i rapporten som heter Bo själv eller hemma hos föräldrarna - Exempel på kostnader för en 20-åring med egen inkomst som bor i en mellanstor stad.
Kolla gärna själv:
http://www.sfs.se/sites/default/files/sfs_studentbudget_2015_1.pdf
http://www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/Beställa och ladda ner/Broschyrer/Dokument/2015/Koll-pa-pengarna-2015-kov.pdf

Många av siffrorna i studentbudgeten är alltså exempeluppgifter, och hade sett annorlunda ut om man gjort en budget för någon som är lite om sig och kring sig. Media för 920-940 kr till exempel, vilken sparsam person gör åt så mycket på media?

Dessutom, summorna som studenter tydligen går back är gott och väl små nog att kompensera för med extrajobb, vilket de allra flesta har.

Ja, vad försöker du säga? Konsumentverket har mycket riktigt räknat på större omkostnader än vad som används i studentbudgeten, över 2000 kr i skillnad totalt.
De som kan extrajobba tar förstås möjligheten att göra detta för att få kalkylen att gå ihop, men flera utbildningar möjliggör inte extrajobb vid sidan av studierna.

 

[sjoberga]

Men varför dras de upp som exempel när det är ganska uppenbart att det inte är den gruppen som avses?

Jag tycker inte att det är uppenbart alls att man förstått det när man läser @tornblomma s första inlägg om att hon inte förstår varför vuxna inte har ett sparande.

Då skulle man till exempel kunna skriva att man inte förstår varför vuxna med heltidsinkomster utan skulder inte har ett sparande. Och även där hittar vi undantag, men då ser man i alla fall att det finns vuxna, kloka människor som ändå inte kan spara.

 

[Lickety]

---klipp---
Med det sagt så ser jag det inte nödvändigtvis som ett problem i varje enskilt fall att man går back under studietiden. En av de viktigaste sakerna jag lärde mig under ekonomutbildningen var logiken bakom konsumtionsutjämning.
---klipp----
Själv räknar jag kallt med att göra av med ca 150 000 av sparpengar - utöver CSN och lön från deltidsjobb - under programmet som jag går nu. Det är t ex en perfekt tid att resa och jag vill inte äta makaroner när jag inte måste.

Jag håller med om stora delar av resonemanget du för - det är helt vettigt om man KAN gå back. Men i ganska så många enskilda fall är det en utopi. Ta en mycket krävande utbildning i en större studentstad (dyrt) där du kommer in direkt från gymnasiet och inte har ekonomisk support hemifrån som exempel. Ett inte helt ovanligt scenario.

 

[As_Vegas]

Ja, vad försöker du säga? Konsumentverket har mycket riktigt räknat på större omkostnader än vad som används i studentbudgeten, över 2000 kr i skillnad totalt.
De som kan extrajobba tar förstås möjligheten att göra detta för att få kalkylen att gå ihop, men flera utbildningar möjliggör inte extrajobb vid sidan av studierna.

Studentbudgeten har tagit kostnader ur ett exempel, alltså inte enligt vad det i verkligheten kostar. Exemplet gör dessutom inget anspråk på att vara sparsamt eller ekonomiskt. Alltså är de verkliga kostnaderna troligtvis lägre.
Man har ju alltid sommarlov väl? Eller finns det utbildningar utan lov?

 

[Lickety]

Studentbudgeten har tagit kostnader ur ett exempel, alltså inte enligt vad det i verkligheten kostar. Exemplet gör dessutom inget anspråk på att vara sparsamt eller ekonomiskt. Alltså är de verkliga kostnaderna troligtvis lägre.
Man har ju alltid sommarlov väl? Eller finns det utbildningar utan lov?

Javisst är det uppskattningar, och i verkligheten kan likväl boendet vara betydligt dyrare än vad kalkylen räknar med.
Visst går det att snåla och trolla med kronorna, jag vet också hur man håller sig på en ännu tightare budget - men att skapa ett sparande under studenttiden är för många inte särskilt realistiskt. Om man går back och har startat på 0 så går naturligtvis det du jobbar ihop till att betala av det du gått back. Om man nu har möjlighet att gå back, det finns också de som inte kan göra det "valet".
Även om jag har en högre inkomst nu har jag inte glömt hur det är att vara fattig.
När man måste prioritera mellan räkningarna är det provocerande att höra att "jamen alla människor kan spara".

 

[Gnist]

Jag är nog en ganska typisk medelålders vuxen tror jag och jag har inget direkt sparande i dagsläget.
Det är liksom svårt att få pengar att räcka till vardagen och än mindre spara undan något hur gärna man än vill, när man under några år hoppat mellan utbildning, lågavlönat jobb, långvarig sjukskrivning (bilolyckan), lågavlönat jobb, långvarig sjukskrivning (svartmögelsjuka lungor) lågavlönat jobb, långvarig sjukskrivning (sk-k löpt amok med smått katastrofala följder i kroppen) och nu arbetslös.

Tror att de som inte förstår hur man som vuxen inte kan ha ett sparande på riktigt inte kan föreställa sig hur det är att ha en riktigt låg inkomst, att pengarna inte räcker till alla basic även om man drar in på allt, inte lever "dyrt" etc, av den enkla anledningen att även om de haft det i sitt tycke dåligt ställt under perioder, så har de inte egentligen på riktigt haft det riktigt dåligt ställt år efter år efter år eftersom det för deras del räckt med att göra några indragningar på "lyx" så har de fått ekonomin att gå ihop + kunnat spara.

De har helt enkelt aldrig upplevt vad det innebär att komma till den punkt när det finns inget mer att dra in på, det finns inget av värde att sälja och pengarna räcker ändå inte till det nödvändigaste.

Nu är jag iofs vid en punkt där pengarna i princip räcker till det nödvändiga för både mig och den heltidsboende tonåringen, men att ha ett effektivt sparande i dagsläget är inte en möjlighet.

Jag har haft det ekonomiskt både bättre och avsevärt sämre än jag har nu om än jag aldrig haft något direkt överflöd av pengar och givetvis föredrar jag att få pengar över när alla måsten är betalda, pengar som då kan gå till sparande. Det är nog vad de flesta vill, men när det inte går så är det inget jag går och grämer mig över eller känner mig värdelös för. Livet är som det är liksom. Ibland är det bättre och ibland är det sämre och man får ju var och en försöka göra det bästa av vad man har utifrån den situation man befinner sig i.

 

[As_Vegas]

Javisst är det uppskattningar, och i verkligheten kan likväl boendet vara betydligt dyrare än vad kalkylen räknar med.
Visst går det att snåla och trolla med kronorna, jag vet också hur man håller sig på en ännu tightare budget - men att skapa ett sparande under studenttiden är för många inte särskilt realistiskt. Om man går back och har startat på 0 så går naturligtvis det du jobbar ihop till att betala av det du gått back. Om man nu har möjlighet att gå back, det finns också de som inte kan göra det "valet".
Även om jag har en högre inkomst nu har jag inte glömt hur det är att vara fattig.
När man måste prioritera mellan räkningarna är det provocerande att höra att "jamen alla människor kan spara".

Alla studenter jag känner (+ mig själv) som inte har någon ekonomisk hjälp från utifrån har på enbart CSN och okvalificerat extrajobb på sommaren lyckats spara varje månad. Mellan 500-1500 kr per månad sist vi pratade om det. Jag kan verkligen inte se någon av oss som fattiga, och det gäller ändå Göteborg så boendet är inte jättebilligt.

 

[Lampan]

Bara för at kvickt flika in i den semantiska diskussionen: jag kan tcka det är en skillnad på "Jag har inte pengar" = jag har inga/mycket lite pengar, versus "jag har inte råd" = jag har kanske pengar, men jag vill spendera dem på annat, därav har jag inte råd.

Jag säger ofta att jag inte har råd till grejer, trots pengar på sparkontot, eftersom jag sparar till en kontaninsats - så jag har inte pengar övers till annat.

Jag tycker också det är okey att säga att en inte har "råd" för att en prioriterar att lägga pengarna på annat.
Tycker inte heller att en har skyldighet att redovisa för andra hur mycket en har på sparkontot, för att säga "jag har inte råd med...
Vem har med min ekonomi att göra?

 

[nightcrawler]

jag lever på väldigt lite pengar. prioriterar för att kunna ha mina hästar och får leva snålt när alla fasta kostnader är betalda. skulle säkert ha det inte så fattigt om jag inte hade dom men jag prioriterar mitt mående först och främst. jag behöver djuren för att orka leva. valet mellan att leva fattigt och åka in och ut på psyk och äta dyra mediciner är enkelt. har gjort klart detta för dom jag umgås med och dom förstår och accepterar det. skulle nån inte acceptera ett nej när jag säger att jag inte har råd så säger till dom att är det så viktigt så får dom stå för vad det nu är dom vill att jag prompt ska med på. jag varken kan eller vill prioritera det.

 

[sjoberga]

Studentbudgeten har tagit kostnader ur ett exempel, alltså inte enligt vad det i verkligheten kostar. Exemplet gör dessutom inget anspråk på att vara sparsamt eller ekonomiskt. Alltså är de verkliga kostnaderna troligtvis lägre.
Man har ju alltid sommarlov väl? Eller finns det utbildningar utan lov?

Sommarlovet var ju den stora utmaningen ekonomiskt. Inga inkomster alls, när man inte fick jobb. Precis lika stora utgifter.

 

[As_Vegas]

Sommarlovet var ju den stora utmaningen ekonomiskt. Inga inkomster alls, när man inte fick jobb. Precis lika stora utgifter.

Ja, då kan man börja prata om att vara fattig. Men inte om man diskuterar studenter generellt.

 

[Niyama]

Därför ger man inte folk pengar. Jag skulle aldrig göra det utan en mycket god inblick i deras ekonomi, dvs så jag vet att detta verkligen är ett nödfall och inte ett fall av att någon prioriterade cigg framför elräkningen. Sambons släkting ville låna pengar av oss vilket jag sa tvärnej till. Han gick på om barnen och elräkningen och gud vet vad det var, men det var tvärnej ändå. En vecka senare hade han köpt ett saltvattensakvarium och en bengalkatt.

Jag föredrar att tro gott om mina vänner och kräver inte fullständig insyn i deras ekonomi för att hjälpa till med några hundralappar till mat. Nu innebar det att jag blev "lurad" på 300:- men det kan jag leva med, hellre det än misstänksam mot allt och alla. Facebookinsamlingar etc är jag skeptisk till, men herregud det här var ju en nära vän.