Farmor vet inte om sitt barnbarn, berätta?

[Sar]

Nu har jag överlagt lite med min gudfar som är både vettig rent allmänt och psykiater (hur stavas det ens? )
Han tycker jag ska vänta några månader, både för kk's skull och för min egen då jag håller på att grubbla ihjäl mig över detta.

Nu grubblar jag ännu mer

Och vad i hela friden skulle detta vara bra för? Det förlänger bara "plågan" och farmor missar (om intresse finns) ännu mer småbarnstid!
Skicka iväg brevet och se sedan tiden an så får farmor styra tempot. Jag hade dock själv kompletterat med ett samtal efter någon vecka så jag är säker på att brevet kommit fram.

 

[Blueberry]

Och vad i hela friden skulle detta vara bra för? Det förlänger bara "plågan" och farmor missar (om intresse finns) ännu mer småbarnstid!
Skicka iväg brevet och se sedan tiden an så får farmor styra tempot. Jag hade dock själv kompletterat med ett samtal efter någon vecka så jag är säker på att brevet kommit fram.

Nu är det faktiskt så att @Cocos inte behöver rätta sig efter varken vad du tycker eller vad du skulle ha gjort.

Hon har vridit och vänt på det här från alla håll nu, landar hon i ett beslut så är det bara för dig och mig och alla andra i tråden att vackert acceptera det.

 

[Sar]

Cocos behöver inte rätta sig efter någon, vare sig dig, mig, gudfadern eller någon annan. Däremot får man nog räkna med reaktioner när man lagt ut ett dilemma på ett allmänt forum. Det är enbart reaktioner, inget mer. Du behöver inte vara orolig för att jag skulle "piska" fram något beslut

 

[Cocos]

Och vad i hela friden skulle detta vara bra för? Det förlänger bara "plågan" och farmor missar (om intresse finns) ännu mer småbarnstid!
Skicka iväg brevet och se sedan tiden an så får farmor styra tempot. Jag hade dock själv kompletterat med ett samtal efter någon vecka så jag är säker på att brevet kommit fram.

Framförallt så är det bra att den mest kritiska fasen (skriva på faderskapet) hinner landa och sjunka in lite hos kk. Sen planerar jag namngivningfest och är lite slutkörd efter en lite slitig vinter så behöver andas lite innan nån större förändring är välkommen.
Sen tycker jag det är trist om jag snuvar farmor på dessa månader men är hon vettig och vill lära känna sitt barnbarn kär hon ha förståelse för det

 

[Squie]

En klassiker.

Cocos - Om en vän till dig satt i samma sits. Vad skulle du råda henne till?

 

[Cocos]

En klassiker.

Cocos - Om en vän till dig satt i samma sits. Vad skulle du råda henne till?

Kontakta farmodern

 

[Thaliaste]

Framförallt så är det bra att den mest kritiska fasen (skriva på faderskapet) hinner landa och sjunka in lite hos kk. Sen planerar jag namngivningfest och är lite slutkörd efter en lite slitig vinter så behöver andas lite innan nån större förändring är välkommen.
Sen tycker jag det är trist om jag snuvar farmor på dessa månader men är hon vettig och vill lära känna sitt barnbarn kär hon ha förståelse för det

Jag tycker det låter klokt. Och jag tycker det vore en märklig inställning hos farmodern om hon när du faktiskt sökt upp henne för att hon och barnbarnet ska kunna ha en relation - vilket långt ifrån alla skulle gjort - då blir arg för att du inte gjort det tidigare... Om hon vill ha kontakt med barnbarnet så blir hon ju glad, det är ju något positivt för henne.

 

[Cocos]

Jag tycker det låter klokt. Och jag tycker det vore en märklig inställning hos farmodern om hon när du faktiskt sökt upp henne för att hon och barnbarnet ska kunna ha en relation - vilket långt ifrån alla skulle gjort - då blir arg för att du inte gjort det tidigare... Om hon vill ha kontakt med barnbarnet så blir hon ju glad, det är ju något positivt för henne.

Tror inte heller hon blir arg. Jag kan ju dessutom förklara varför om hon undrar, är ju inte så att jag låtit bli för att jag är snål

 

[Alexandra_W]

Jag tycker gudfar resonerar klokt om det nu är så att pappan faktiskt skrivit på faderskapet som han var så hårdnackat emot innan.

Att då låta det sjunka in hos honom, att han nu är pappa på pappret känns klokt. Men även en till anledning. OM pappan går i taket över att farmodern kontaktas skulle han kunna överreagera. Han känner antagligen att han varit tillmötesgående när han skrev på. Om han då känner att TS "tackar" för det genom att omedelbart gå ett steg till, "starta bråk om nästa grej" så finns risken han slår bakut.

Nu är det ju omöjligt att veta hur han tänkt och reagerar, men stämmer det TS sagt om honom kan han mycket väl anse att han är dagens riddare som skrev på och verkligen har ansträngt sig för TS skull och för att samarbeta.

Så trots att jag anser att TS inte ska tassa för pappan, så just som beskrivs anser jag det är värt att vänta lite om han precis skrivit på.

 

[SiZo]

Kom vi inte överens om att "vi" skulle låtsas som att pappan inte existerar nyss? Vad hände med det? Ska vi åter igen ta hur mkt hänsyn som helst till honom?

Jag tycker inte det. Att han har skrivit på är inte anmärkningsvärt, det är inte som att han har något val liksom.

Jag hade kontaktat farmodern ändå, för pappan finns inte. Han kommer bli sur oavsett, spelar roll om det händer nu eller om 4 månader liksom.

 

[Lejonelle]

Framförallt så är det bra att den mest kritiska fasen (skriva på faderskapet) hinner landa och sjunka in lite hos kk.

Grattis, så bra att biologiska pappan skrev på pappren. Arvsbiten som du funderade på: Din dotter kommer ärva sin biologiska pappa oavsett vad han och hans släkt skulle tycka om det. Genom testamente kan han minska hennes andel men inte ta bort den helt. Och om han skulle dö före farmor ärver hon hans del av farmoderns kvarlåtenskap.

Lyssna på din gudfar, han känner dig.

 

[Cocos]

Jag tycker gudfar resonerar klokt om det nu är så att pappan faktiskt skrivit på faderskapet som han var så hårdnackat emot innan.


Att då låta det sjunka in hos honom, att han nu är pappa på pappret känns klokt. Men även en till anledning. OM pappan går i taket över att farmodern kontaktas skulle han kunna överreagera. Han känner antagligen att han varit tillmötesgående när han skrev på. Om han då känner att TS "tackar" för det genom att omedelbart gå ett steg till, "starta bråk om nästa grej" så finns risken han slår bakut.

Nu är det ju omöjligt att veta hur han tänkt och reagerar, men stämmer det TS sagt om honom kan han mycket väl anse att han är dagens riddare som skrev på och verkligen har ansträngt sig för TS skull och för att samarbeta.

Så trots att jag anser att TS inte ska tassa för pappan, så just som beskrivs anser jag det är värt att vänta lite om han precis skrivit på.

Kk lär få en psykbryt om jag kontaktar farmodern nu eftersom han varit så otroligt snäll och uppoffrande som skrivit under faderskapet

Det är som du säger värt att vänta lite för att kk hinner lugna sig lite och kliva ner från tronen

Kom vi inte överens om att "vi" skulle låtsas som att pappan inte existerar nyss? Vad hände med det? Ska vi åter igen ta hur mkt hänsyn som helst till honom?

Jag tycker inte det. Att han har skrivit på är inte anmärkningsvärt, det är inte som att han har något val liksom.

Jag hade kontaktat farmodern ändå, för pappan finns inte. Han kommer bli sur oavsett, spelar roll om det händer nu eller om 4 månader liksom.

Jag håller ju med dig MEN om några månaders väntan minskar risken för att det uppstår rejäla bråk mellan mig och kk är jag okej med att vänta för att skona mig själv från jättebråk och allt vad det innebär.

Grattis, så bra att biologiska pappan skrev på pappren. Arvsbiten som du funderade på: Din dotter kommer ärva sin biologiska pappa oavsett vad han och hans släkt skulle tycka om det. Genom testamente kan han minska hennes andel men inte ta bort den helt. Och om han skulle dö före farmor ärver hon hans del av farmoderns kvarlåtenskap.

Lyssna på din gudfar, han känner dig.

Det där med arvet blir jag seriöst stressad över.. Jag tror nämligen att kk inte tänkt så långt ännu, och vad händer den dag han gifter sig/skaffar fler barn?! Han har ju sagt att han aldrig kommer berätta för nån att han har en dotter.. Kan bli kul för honom när det kommer fram

Jag lyssnar på honom, han har känt mig hela livet. Och är dessutom utbildad inom kris/trauma så känns som att han inte bara säger saker för att gynna mig utan för att göra situationen som helhet till det bästa för alla parter

 

[Rhinos]

Visst, jag anser inte heller att TS behöver ta någon hänsyn till pappan rent principiellt. Men nu har hennes gudfar kommit med goda råd IRL och verkar vara en väldigt vettig person som TS har stort förtroende för. Jag tycker det är vettigare att lägga större vikt vid råd man får av personer i ens närhet som man litar på, än anonyma människor på ett forum (även om det såklart är värdefullt med råd där också).

 

[ameo]

Det där med arvet blir jag seriöst stressad över.. Jag tror nämligen att kk inte tänkt så långt ännu, och vad händer den dag han gifter sig/skaffar fler barn?! Han har ju sagt att han aldrig kommer berätta för nån att han har en dotter.. Kan bli kul för honom när det kommer fram

Det kan ju faktiskt vara så att han ändrar sig på den punkten, kanske inte nu, kanske inte om två år men kanske om sju... Om farmodern visar sig vara vettig så kanske hon kan ha ett finger med i spelet där också.

Jag är övertygad om att du har allt att vinna på att vänta lite.

 

[Lejonelle]

Det där med arvet blir jag seriöst stressad över.. Jag tror nämligen att kk inte tänkt så långt ännu, och vad händer den dag han gifter sig/skaffar fler barn?! Han har ju sagt att han aldrig kommer berätta för nån att han har en dotter..

Såhär funkar det (OBS, förenklat):
Alla barn ärver lika, men om det finns en efterlevande make/maka ärver denne före ev gemensamma barn. Men barn som inte är gemensamma ärver före en efterlevande maka. Antag att din kk gifter sig och får tre barn med sin fru. En fjärdedel av kvarlåtenskapen är då din dotters arv efter biologiska pappan. Övriga tre fjärdedelar ärver frun och när hon är död ärver de andra tre barnen.

Skulle kk avlida före sina föräldrar är din dotter arvinge till sin pappas del av farföräldrarnas kvarlåtenskap tillsammans med övriga barn som pappan har. I exemplet ovan: kk har tre barn till, antag att kk också har ett syskon. När farmor avlider ärver kk och hans syskon, om kk är avliden delas hans andel på kk:s fyra barn. Din dotter får en fjärdedel av hälften av farmoderns kvarlåtenskap.

Detta behöver inte kk alls godkänna utan sker automatiskt i och med att pappren är skrivna. Boutredningsmannen är skyldig att ta reda på vilka arvingar som finns.

Om du senare i livet skulle gifta dig med någon som vill adoptera din dotter, och du och kk går med på detta är dottern inte längre berättigad att ärva kk utan ärver istället sin adoptivfar. KK kan vägra adoption om dottern är under 18 men efter 18 väljer hon själv.

 

[Lejonelle]

Såhär funkar det (OBS, förenklat):
Alla barn ärver lika, men om det finns en efterlevande make/maka ärver denne före ev gemensamma barn. Men barn som inte är gemensamma ärver före en efterlevande maka. Antag att din kk gifter sig och får tre barn med sin fru. En fjärdedel av kvarlåtenskapen är då din dotters arv efter biologiska pappan. Övriga tre fjärdedelar ärver frun och när hon är död ärver de andra tre barnen.

Skulle kk avlida före sina föräldrar är din dotter arvinge till sin pappas del av farföräldrarnas kvarlåtenskap tillsammans med övriga barn som pappan har. I exemplet ovan: kk har tre barn till, antag att kk också har ett syskon. När farmor avlider ärver kk och hans syskon, om kk är avliden delas hans andel på kk:s fyra barn. Din dotter får en fjärdedel av hälften av farmoderns kvarlåtenskap.

Detta behöver inte kk alls godkänna utan sker automatiskt i och med att pappren är skrivna. Boutredningsmannen är skyldig att ta reda på vilka arvingar som finns.

Om du senare i livet skulle gifta dig med någon som vill adoptera din dotter, och du och kk går med på detta är dottern inte längre berättigad att ärva kk utan ärver istället sin adoptivfar. KK kan vägra adoption om dottern är under 18 men efter 18 väljer hon själv.

Jag kan också lägga till att kk kan skriva testamente till förmån för sina andra barn men din dotters "laglott" kan han aldrig ta bort. Laglotten är hälften av kvarlåtenskapen delat på antal barn. Alltså: i exemplet ovan, om kk efterlämnar en miljon är laglotten för din dotter 125.000 kr. 875.000 ärvs av hustrun och när hon är död delas det på övriga barn.

 

[Cocos]

Såhär funkar det (OBS, förenklat):
Alla barn ärver lika, men om det finns en efterlevande make/maka ärver denne före ev gemensamma barn. Men barn som inte är gemensamma ärver före en efterlevande maka. Antag att din kk gifter sig och får tre barn med sin fru. En fjärdedel av kvarlåtenskapen är då din dotters arv efter biologiska pappan. Övriga tre fjärdedelar ärver frun och när hon är död ärver de andra tre barnen.

Skulle kk avlida före sina föräldrar är din dotter arvinge till sin pappas del av farföräldrarnas kvarlåtenskap tillsammans med övriga barn som pappan har. I exemplet ovan: kk har tre barn till, antag att kk också har ett syskon. När farmor avlider ärver kk och hans syskon, om kk är avliden delas hans andel på kk:s fyra barn. Din dotter får en fjärdedel av hälften av farmoderns kvarlåtenskap.

Detta behöver inte kk alls godkänna utan sker automatiskt i och med att pappren är skrivna. Boutredningsmannen är skyldig att ta reda på vilka arvingar som finns.

Om du senare i livet skulle gifta dig med någon som vill adoptera din dotter, och du och kk går med på detta är dottern inte längre berättigad att ärva kk utan ärver istället sin adoptivfar. KK kan vägra adoption om dottern är under 18 men efter 18 väljer hon själv.

Jag kan också lägga till att kk kan skriva testamente till förmån för sina andra barn men din dotters "laglott" kan han aldrig ta bort. Laglotten är hälften av kvarlåtenskapen delat på antal barn. Alltså: i exemplet ovan, om kk efterlämnar en miljon är laglotten för din dotter 125.000 kr. 875.000 ärvs av hustrun och när hon är död delas det på övriga barn.

Tackar för infon! Har dålig koll på hur arv funkar!
Kk äger "bara" en bostadsrätt värd cirkus 3 mille. Den kommer ju isf tillfalla dottern om han dör utan andra arvingar..
Jag hoppas min blivande (ej ännu funna) man vill adoptera henne men det är ju en annan femma

 

[SiZo]

Tackar för infon! Har dålig koll på hur arv funkar!
Kk äger "bara" en bostadsrätt värd cirkus 3 mille. Den kommer ju isf tillfalla dottern om han dör utan andra arvingar..
Jag hoppas min blivande (ej ännu funna) man vill adoptera henne men det är ju en annan femma

Ska man vara girig så är det inte säkert att det är i dotterns bästa intresse att bli adopterad. Din blivande kan ju faktiskt testamentera sitt arv till henne, även om ni får barn ihop.

Jag ser inte riktigt hur ni här tänker när ni säger att han kommer bli mindre arg om man väntar? Blir han mer arg nu så är det bara för att han använder det som ursäkt att bli arg, inget annat.

 

[cirkus]

Tackar för infon! Har dålig koll på hur arv funkar!
Kk äger "bara" en bostadsrätt värd cirkus 3 mille. Den kommer ju isf tillfalla dottern om han dör utan andra arvingar..
Jag hoppas min blivande (ej ännu funna) man vill adoptera henne men det är ju en annan femma

Jag har två barn med en person och ett med min nuvarande sambo. Min nuvarande sambo har varit en mycket bättre pappa än biopappan till mina äldsta. Vi har inte ens diskuterat adoption, men vi har skrivit testamente så att även mina döttrar får en del av sambon om han dör. Vi har på alla sätt gjort det så rättvist mellan "våra" barn som det går utan adoption. Biopappan har många barn och inga tillgångar så det känns inte som om särkullsbarnen kommer bli extra gynnade.

Så mina två cent. Ingen adoption, det går att lösa ändå

 

[Cocos]

Ska man vara girig så är det inte säkert att det är i dotterns bästa intresse att bli adopterad. Din blivande kan ju faktiskt testamentera sitt arv till henne, även om ni får barn ihop.

Jag ser inte riktigt hur ni här tänker när ni säger att han kommer bli mindre arg om man väntar? Blir han mer arg nu så är det bara för att han använder det som ursäkt att bli arg, inget annat.

Om man är girig.. Så gör det ju inget om dottern får en lägenhet i Sthlm gratis, nått ska kk ju va bra för

Nä skämt å sido så kommer eventuella arv inte få påverka beslut baserade på kärlek/familjerelationer den/om den dagen kommer!

Om du mår väldigt dåligt över en jobbig händelse i ditt liv och när du mår som sämst så dör din katt. Då är det ju väldigt betungande att dessa händelser sammanfaller, om det ist går ett tag emellan så du hinner bearbeta händelserna var för sig så minskar detta risken för att det "blir för mycket".
Det är lite så jag ser på det just nu iaf, var sak har sin tid lixom!
Sen måste jag säga att jag tucker det är grymt av dig att stå fast vid din åsikt för det är lätt att man börjar tycka annorlunda när andra gör så (som jag gör tex )

Jag har två barn med en person och ett med min nuvarande sambo. Min nuvarande sambo har varit en mycket bättre pappa än biopappan till mina äldsta. Vi har inte ens diskuterat adoption, men vi har skrivit testamente så att även mina döttrar får en del av sambon om han dör. Vi har på alla sätt gjort det så rättvist mellan "våra" barn som det går utan adoption. Biopappan har många barn och inga tillgångar så det känns inte som om särkullsbarnen kommer bli extra gynnade.

Så mina två cent. Ingen adoption, det går att lösa ändå

Det känns ju som du säger att en adoption inte är nödvändig bara för att.. Det är väl dessutom rätt ovanligt med den typen av adoptioner i Sverige?
Jag tänker nog så att kk är fakto dotterns biologiska pappa och ska också stå som sån på pappret. Träffar jag en man som blir hennes bonuspappa så hoppas jag han är vettig nog att prioritera henne på liknande sätt som sina biologiska barn om han har några.
Som i er situation helt enkelt