Sv: Familjerätten
Precis som Calazirya skriver så är sådana här inlägg något som fortsatt gör att kvinnan ses som den viktigare föräldern.
I dina ögon så blir alltså inga barn lidande av att "dåliga" mammor drar nytta av att samhällets inställning är att mamman är primarförälder.
I dina ögon handlar pappors "stridsvilja" enbart om en önskan att förstöra för mamman och mammors "stridsvilja" enbart om en önskan om det bästa för barnet.
Varje gång jag läser eller hör något sådant här så blir jag mörkrädd. Givetvis finns det olämpliga pappor men det finns lika självklart olämpliga mammor. Det finns helt enkelt olämpliga föräldrar.
Om jag och min partner skulle hamna i en tvist om vårt kommande barn så hoppas jag av hela mitt hjärta att tvisten avgörs med barnets bästa för ögonen och utan någon förutsättning om att jag skulle vara en bättre förälder av den enda anledningen att jag har klämt ut ungen. Jag vill att beslutet ska baseras på var barnet har de bästa förutsättningarna för att må bra.
I mina ögon är det här ett långtgående problem med flera problemskapare. En problemskapare är givetvis de pappor som bråkar för att skapa en jobbig tillvaro för exet. En annan problemskapare är givetvis de mammor som vägrar låta pappan ta ut föräldraledighet eller på annat vis ta ansvar för barnet. Ytterligare en problemskapare är de personer som uttalar en norm om att mamman alltid agerar med barnets bästa för ögonen och pappan alltid agerar med en önskan att förstöra så mycket som möjligt.
Ditt inlägg ger mig ännu en gång en insikt om att jämställdhetsarbetet inte har kommit särskilt långt på den här fronten och att det finns väldigt mycket kvar.
kl
Många pappor som aldrig tidigare brytt sig om sina barn ex. inte tagit ut pappaledigheter osv de är benägna att strida och bråka hur långt som helst.
Oftast handlar det ju om problemfyllda relationer och skilsmässor där dessa pappor sedan bråkar om barnen fast det egentligen handlar om att de vill bråka med kvinnan och utöva kontroll på henne. Att manipulera är ju vardagsmat för dem.
Man kan bara hoppas att familjerätten som egentligen bara består av vanliga människor kan skilja på vilka som är vilka. För många barn blir ju oändligt lidande när "dåliga" pappor drar nytta av dagens samhälles inställning till att pappor är lika kapabla som mammor.
Precis som Calazirya skriver så är sådana här inlägg något som fortsatt gör att kvinnan ses som den viktigare föräldern.
I dina ögon så blir alltså inga barn lidande av att "dåliga" mammor drar nytta av att samhällets inställning är att mamman är primarförälder.
I dina ögon handlar pappors "stridsvilja" enbart om en önskan att förstöra för mamman och mammors "stridsvilja" enbart om en önskan om det bästa för barnet.
Varje gång jag läser eller hör något sådant här så blir jag mörkrädd. Givetvis finns det olämpliga pappor men det finns lika självklart olämpliga mammor. Det finns helt enkelt olämpliga föräldrar.
Om jag och min partner skulle hamna i en tvist om vårt kommande barn så hoppas jag av hela mitt hjärta att tvisten avgörs med barnets bästa för ögonen och utan någon förutsättning om att jag skulle vara en bättre förälder av den enda anledningen att jag har klämt ut ungen. Jag vill att beslutet ska baseras på var barnet har de bästa förutsättningarna för att må bra.
I mina ögon är det här ett långtgående problem med flera problemskapare. En problemskapare är givetvis de pappor som bråkar för att skapa en jobbig tillvaro för exet. En annan problemskapare är givetvis de mammor som vägrar låta pappan ta ut föräldraledighet eller på annat vis ta ansvar för barnet. Ytterligare en problemskapare är de personer som uttalar en norm om att mamman alltid agerar med barnets bästa för ögonen och pappan alltid agerar med en önskan att förstöra så mycket som möjligt.
Ditt inlägg ger mig ännu en gång en insikt om att jämställdhetsarbetet inte har kommit särskilt långt på den här fronten och att det finns väldigt mycket kvar.