Familjerätten

Sv: Familjerätten

Då undrar jag faktiskt hur många förskolor elelr skolor du varit på för att kunna göra den slutsatsen? :crazy:

Alldeles tillräckligt plus att jag har egna barn och har ett socialt liv som innehåller merpartern föräldrar och barn.

Har du själv barn? Har du själv barn av olika kön? Eller på nära håll umgås?
Då borde det inte undgått dig heller. Eller tycker du att flickor och pojkar beter sig lika i leken, har samma lektempo, väljer i stort sett samma aktiviteter?
 
Sv: Familjerätten

Eller tycker du att flickor och pojkar beter sig lika i leken, har samma lektempo, väljer i stort sett samma aktiviteter?

Absolut och självklart!!
I förskolegrupper beter sig flickor och pojkar lika, har samma lektempo och väljer liknande aktiviteter. Det är klart att barn är olika, det är skillnader på individnivå, men verkligen inte uppdelat i kön så som du vill få det till.

Menar du på fullaste allvar att könsskillnader är tydliga på 1-3 åriga barn, att man föds in i könsbeteenden ?

Att dom sedan formas (trycks ) in i den förbenade könsmallen det syns ganska tydligt, men du menar alltså att dom är medfödda.
 
Senast ändrad:
Sv: Familjerätten

Eller tycker du att flickor och pojkar beter sig lika i leken, har samma lektempo, väljer i stort sett samma aktiviteter?

Ja!!

Vi har pojkar som gör pärlplattor, flickor som leker riddare, pojkar som leker med dockor, flickor som spelar fotboll, et, etc. BARNEN gör det De tycker är oligt just för stunden.

Jag har jobbat med barn i olika former sen -98, men det som inte undgått mig är inramningen på barn i könsroller!
 
Sv: Familjerätten

Ja!!

Vi har pojkar som gör pärlplattor, flickor som leker riddare, pojkar som leker med dockor, flickor som spelar fotboll, et, etc. BARNEN gör det De tycker är oligt just för stunden.

Jag har jobbat med barn i olika former sen -98, men det som inte undgått mig är inramningen på barn i könsroller!

Min äldste (fem i april) älskar pärlplattor! Jag har allt möjligt pyssel hemma och favoriten är nog just pärlorna. :laugh:

Oh, sorry, det är alltså en SON jag har. Eller rättare sagt två. Glömde bort att precisera. Tänker mest på dem som mina barn, inte lika ofta på att det är just pojkar. :D Hans favoritfärg är rosa och senaste filmen vi köpte och såg är Tingeling (på hans begärna, har tjatat länge). Andra favoriter är Thomas Tåg-filmerna, där är ju både tjejtåg och killtåg och tjejlastbilar och killastbilar etc. Och Byggare Bob har ju en tjejkompis Wilma som också bygger och gör samma saker och han har fordon av olika kön och framför allt personligheter. Jag har inte ens tänkt på det eller analyserat det i kromosomer, det är så självklart liksom. Och Händige Manny på Playhouse Disney har också verktyg av båda könen med olika händiga och lika viktiga uppgifer, ingen är bättre eller viktigare än någon annan. :)
 
Sv: Familjerätten

Nej men det är ju bara löjligt att tro att barn föds med en könsprogramering som säger att pojkar ska vara vilda och busa massor, flickor ska vara lugna, söta, sitta på en stol alt leka med dockor i en stillsam vrå =/

Nej låt barn vara just barn, inte POJKE & FLICKA med all skit som det innebär ;)

Tids nog trycks man in i en könsmall iaf..
 
Sv: Familjerätten

Det är ju oftast inte de separationer/tvister där papporna har varit ansvarstagande, närvarande och på alla sätt en bra pappa, som går upp i familjerätten. Detta var min utgångspunkt från början i frågan.

Man ska ju komma ihåg att väldigt många separationer/tvister löser mamman och pappan själva. Men när det inte går då kan man ta hjälp av familjerätten. Då är den intressanta frågan, varför? Beror det på mamman eller pappan. Här hävdar jag då ovanstående.

Detta är väl inte helt okänt bland både, advokater, åklagare, läkare, socionomer, psykologer osv.

Du påstår alltså att (i en majoritet av fallen vilket "oftast" innebär) så länge pappan "sköter sig" så blir det inga fall som går till familjerätten? Vem bedömer om pappan "sköter sig"? Mamman?

Börja gärna med källor på ditt sista stycke. Det är nämligen inget som använts som utgångspunkt när jag läst civilrätt, bl.a. familjerätt. Faktiskt inte en enda gång på Juristprogrammet och det är ju lite knepigt om det är känt bland advokater och åklagare.

Sedan gjorde jag ett inlägg om jämställdhetsfrågan och varför och hur vi är som kvinnor och män. Någon skrev att jag inte har vetenskapliga belägg för det. Jösses säger jag då, vad är det man vill förneka? Vtetenskapligt i alla högsta grad annars skulle vi väl alla lika gärna kunna varit enkönade.

Det jag antar att personen syftar på är huruvida det skulle vara vetenskapligt bevisat att kvinnor och män agerar olika i föräldrarollerna baserat på könet och att män är mer benägna att mörda, misshandla och våldta.
Presentera gärna sådan bevisning, vore mycket intressant att läsa!

Jag sa inte heller att en kvinna inte kan mörda, jag hänsvisade bara till brottsstatistiken. De facto. Det gör också mig mörkrädd att man som kvinna inte då förstår allvaret i de faktiska siffrorna och fokuserar på det i stället.

Vad är allvaret och vad ska jag fokusera på där menar du? Att jag ska undvika kontakt med män eftersom de kan mörda mig?
Du vet väl om att det är farligare för män att vistas ute på stan än för kvinnor? (När det gäller överfall av olika slag.) Risken är alltså större att en man blir överfallen än att en kvinna blir det.

Jag sa inte att en pojke aldrig skulle titta åt en docka, jag sa att även om man bara ger ett flickbarn traktorer, bilar osv. så kommer hon att intressera sig för en docka den dagen hon ser en. Snälla, jag generaliserar inte, vissa pojkar intresserar sig för balett, hästar, dockor osv MEN de flesta pojkar även de som kanske bara har systrar har ett naturligt intresse för brumbrum.
Varför iherrans namn är det så svårt att erkänna det? Kan det inte få vara så?

Det här är bara makabert att läsa. Ett naturligt intresse för brumbrum? Hur skulle det ha programmerats in i männens gener? Och hur skulle ett naturligt intresse för dockor ha programmerats in i kvinnors gener?

Totalt sett gör det du skriver mig beklämd. Förutom att jag blir upprörd.
 
Sv: Familjerätten

*delvis knapplån*

Lite nyfiken...ni som hävdar att det absolut inte finns några som helst medfödda/inbyggda generella könsskillnader, vare sig i tex föräldrafunktion eller i barns lek...är detta något som då är unikt för arten människa, eller är det applicerbart även på andra (dägg)djur?

Jag har nämligen aldrig hört någon åberopa förväntningar/miljö då det gäller olikheter hos tex sto- och hingstföl (eftersom vi nu råkar vara på ett hästforum ;)) utan där verkar dom flesta hästmänniskor vara helt överens om att ungarna HAR vissa olikheter - naturligtvis med stort utrymme för individuella avvikelser...tex har ju hingstfölen generellt större behov av att låtsasbråka och mäta styrka mot varandra.
Likaså vad gäller föräldrarollerna...ingen skulle väl hävda att en avelshingst automatiskt blir en fullgod förälder/lekfarbror enbart pga att han rent biologiskt är pappa...däremot finns det ju gott om valacker/hingstar som är jättebra på att ta hand om föl och unghästar, ibland bättre än många ston när ungarna väl är avvanda.
Detsamma gäller väl i stora drag dom flesta flocklevande däggdjur, tex schimpanser, lejon mm.

Är människan totalt biologiskt annorlunda i just könsfrågorna?
Eller menar du/ni att det är kulturens uppgift att radera ev skillnader till förmån för total jämställdhet mellan könen?
 
Sv: Familjerätten

*delvis knapplån*

Lite nyfiken...ni som hävdar att det absolut inte finns några som helst medfödda/inbyggda generella könsskillnader, vare sig i tex föräldrafunktion eller i barns lek...är detta något som då är unikt för arten människa, eller är det applicerbart även på andra (dägg)djur?

Jag har nämligen aldrig hört någon åberopa förväntningar/miljö då det gäller olikheter hos tex sto- och hingstföl (eftersom vi nu råkar vara på ett hästforum ;)) utan där verkar dom flesta hästmänniskor vara helt överens om att ungarna HAR vissa olikheter - naturligtvis med stort utrymme för individuella avvikelser...tex har ju hingstfölen generellt större behov av att låtsasbråka och mäta styrka mot varandra.
Likaså vad gäller föräldrarollerna...ingen skulle väl hävda att en avelshingst automatiskt blir en fullgod förälder/lekfarbror enbart pga att han rent biologiskt är pappa...däremot finns det ju gott om valacker/hingstar som är jättebra på att ta hand om föl och unghästar, ibland bättre än många ston när ungarna väl är avvanda.
Detsamma gäller väl i stora drag dom flesta flocklevande däggdjur, tex schimpanser, lejon mm.

Är människan totalt biologiskt annorlunda i just könsfrågorna?
Eller menar du/ni att det är kulturens uppgift att radera ev skillnader till förmån för total jämställdhet mellan könen?

:bow::bow:
 
Sv: Familjerätten

Kosmostanten skrev:
Lite nyfiken...ni som hävdar att det absolut inte finns några som helst medfödda/inbyggda generella könsskillnader, vare sig i tex föräldrafunktion eller i barns lek...är detta något som då är unikt för arten människa, eller är det applicerbart även på andra (dägg)djur?

Vilka könsskillnader tänker du att man föds med, lite mer specifikt tänker jag?

Frågan hänvisas även till anonymtack om h*n får för sig att svara på inlägg :)
 
Sv: Familjerätten

Ser du någon anledning att jämföra människor med djur på andra punkter, eller är det just kön där det plötsligt blir relevant? Människor är så oerhört mycket mer intelligenta, empatiska och anpassningsbara än tex hästar vilket man kan se på en lång lång rad med punkter, så lång att det blir mer intressant att fundera på hur vi överhuvudtaget är lika varandra och vad det kan ge att jämföra oss.

Jag antar att detta bottnar i nåt resonemang om vad som är 'naturligt'. Det finns all anledning att vara skeptisk till att definiera beteenden som naturliga, det förutsätter att det finns en 'naturlig mening' eller nån sorts naturens drivkraft som formar oss. Det ligger snubblande nära hur man motiverade allt för nåt sekel sen med att det var guds mening.

Tittar man tex på modern hjärnforskning så visar den att hjärnan är flexibel och anpassningsbar och blir bra på det den tränas på. Om man hela tiden förväntar sig ett grabbigt beteende från en kille så är det det man lär se som vuxen och också det killen lär sig att andra förväntar sig av honom och detta kommer tidigt. Att stirra sig blind på könet gör ju också att de individuella skillnaderna blir osynliga och blir satta på undantag, de räknas inte. Jag kan inte se att det är till fördel för någon att bli jämförd med en mall och inte få vara och utvecklas på sitt eget sätt. Vad anser du är fördelen med att man delar in beteenden i etiketterna 'flick' och 'pojk'?
 
Sv: Familjerätten

Jag antar att detta bottnar i nåt resonemang om vad som är 'naturligt'. Det finns all anledning att vara skeptisk till att definiera beteenden som naturliga, det förutsätter att det finns en 'naturlig mening' eller nån sorts naturens drivkraft som formar oss.

Nej det gör det inte, det var ett förhastat antagande.
Jag inte någon förespråkare av att bedöma barn efter kön, med olika förväntningar på pojkar och flickor, på det sätt en del andra här verkar vara.
Lika lite kan jag tro på att det absolut inte finns några biologiska skillnader överhuvudtaget, då även vi människor ändå ÄR en biologisk varelse, liksom alla andra djur.
Jag tror bara det är ett misstag att i jämställdhetens namn högljutt förneka alla skillnader, likaväl som det är ett jättefel att åberopa skillnader som skäl för ojämställd behandling...eller att inte tillåta individuella variationer.
Jag tror snarare att vägen till jämställdhet går via total tolerans för ALLA olikheter, vare sig dom kan härledas till ev könsskillnader eller ej.

Hästliknelsen var mest ett sätt att försöka få ett svar från någon annan vinkel än det vanliga...men det blev uppenbarligen så provocerande att du läste in något helt annat än det jag skrev.

Jag kan inte se att det är till fördel för någon att bli jämförd med en mall och inte få vara och utvecklas på sitt eget sätt. Vad anser du är fördelen med att man delar in beteenden i etiketterna 'flick' och 'pojk'?

Nu förhastar du dig igen. Läs vad jag skriver och inte vad du tror att jag skriver ;)
jag är definitivt ingen förespråkare av vare sig mallar eller etiketter.
 
Sv: Familjerätten

Vilka könsskillnader tänker du att man föds med, lite mer specifikt tänker jag?

Jag vet faktiskt inte.
Mitt inlägg var INTE ett förespråkande av att det finns stora biologiska skillnader utan mer av en fundering: Finns det skillnader? I så fall, hur stor hänsyn ska man ta till dom? och framför allt, spelar det nån roll?
Många verkar så livrädda att öht tala om biologiska könsskillnader, som om den enda vägen till jämställdhet går via ett totalt utslätande.
Jag har bara lite svårt att se detta enorma hot.
Könsroller däremot, DÄR har vi en styggelse :crazy:
Tycker det är lite intressant att försöka reda ut vilket som är vad.

Jag kan ju bara se på mina två barn att det FINNS skillnader...och dom är ändå uppfostrade likadant, i samma hem. Den ena är analytisk, älskar vetenskap och teknik. Kommer gärna med långa tekniska förklaringar som jag inte fattar ett smack av. Kan 'allt' om bilar. Är lite lillgammal och väldigt noga med rättvisa.
Den andra är oerhört känslosam, har nära till sina känslor, gråter och skrattar ofta. Har ett rikt socialt liv med många vänner, leker gärna rollekar. Längtar efter småsyskonet som är på väg och drömmer om att själv bli förälder.



(äh, jag bara larvar mig...båda är pojkar :D )
 
Sv: Familjerätten

Såklart det finns skillnader! Men medan anonymtack menar att det sitter i könet även hos nyfödda och småbarn så menar iaf jag att det sitter i individen.

Det är precis dom där stygga könsrollerna som har framkommit i tråden..
 
Sv: Familjerätten

Under en lång tid hävdade man med bestämdhet de biologiska skillnaderna mellan olika raser, där den vita rasen ansågs överlägsen. Man tittade just på beteenden, hudfärg, storlek, huvudomfång, etc etc. I modern forskning har man kommit fram till att skillnaderna är försumbara utan är snarare kulturellt betingade. Under apartheid i Sydafrika hävdade man skillnaderna med en sån bestämdhet att man ansåg att det var direkt skadligt att raser beblandades och man gick till och med så långt att man förflyttade barn som råkade bli för ljusa i hyn eller ha för rakt hår.

Kan det vara så även med kön, att vi själva avgör vilken betydelse vi vill tillskriva skillnader mellan människor och vad som är relevant? Det finns biologiska skillnader mellan könen, ja, men det gör det också mellan dig och mig. Det är vi som bestämmer vilka skillnader som är av betydelse och hur vi vill se på dessa skillnader mellan människor, grupperingen och kategoriseringen konstrueras i vår kultur och i vårt sätt att se, precis som under apartheid.

Kön finns men hur stor betydelse vi väljer att ge detta är valfritt.
 
Sv: Familjerätten

Kan det vara så även med kön, att vi själva avgör vilken betydelse vi vill tillskriva skillnader mellan människor och vad som är relevant? Det finns biologiska skillnader mellan könen, ja, men det gör det också mellan dig och mig. Det är vi som bestämmer vilka skillnader som är av betydelse och hur vi vill se på dessa skillnader mellan människor, grupperingen och kategoriseringen konstrueras i vår kultur och i vårt sätt att se, precis som under apartheid.

Kön finns men hur stor betydelse vi väljer att ge detta är valfritt.

:bow:

Jamen se där, att vi egentligen är rätt ense.

Jag tycker egentligen bara att det blir larvigt när skillnader ska totalförnekas...bättre då att lyfta fram just detta som du skriver här, att det är den betydelse vi ger ev olikheter som är det väsentliga.
 
Sv: Familjerätten

Men titta på vilken förskola som helst (om du nu inte har egna barn) så ser du att pojkar och flickor leker väldigt annorlunda. Även om du bara ger ett flickbarn traktorer och bilar så kommer hon med största säkerhet den dagen hon ser en docka bli väldigt intresserad. Omvänt med en pojke.
Det är inte min sanning, det är naturens.

Du kan inte skita i att vi är olika efter som det ligger till grund för vårt agerande och vårt sätt att vara. Titta på djuren.

Mycket dumt har jag läst, men det här var något av det dummaste på länge... :crazy:
 
Sv: Familjerätten

Eller hur, jag kände bara att jag drog en djup suck och inser att vissa håller krampaktigt kvar i normen kring små flickor och små pojkar som delade. Att man vägrar släppa könsrollerna, inte ens kring små små barn :/
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 836
Senast: Anonymisten
·
  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
23 190
Senast: Gunnar
·
Övr. Barn Ska försöka fatta mig kort, vi är en normal familj med jobb och 3 barn. 1 pojke på 15 med Autism och drag av ADD. Förmodligen någon form...
20 21 22
Svar
427
· Visningar
62 170
Senast: lundsbo
·
Småbarn Här på forumet finns ju människor med olika erfarenheter, och jag skulle vilja ha lite hjälp och råd från er som har erfarenhet av...
3 4 5
Svar
88
· Visningar
9 691
Senast: Hyacinth
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp