Men hon svarade ju anonymtack som verkligen gått hårt åt pappor i samtliga av inläggen. Pappor bråkar, pappor slåss, pappor hamnar på löpsedeln, pappor jävlas osv..
Jag har inte generaliserat alla pappor, det gör du däremot nu. Min utgångspunkt är pappor i vissa konflikter i familjerätten. Där jag tror mig veta att det många gånger handlar om att kunna kontrollera kvinnan.
Det är ju oftast inte de separationer/tvister där papporna har varit ansvarstagande, närvarande och på alla sätt en bra pappa, som går upp i familjerätten. Detta var min utgångspunkt från början i frågan.
Man ska ju komma ihåg att väldigt många separationer/tvister löser mamman och pappan själva. Men när det inte går då kan man ta hjälp av familjerätten. Då är den intressanta frågan, varför? Beror det på mamman eller pappan. Här hävdar jag då ovanstående.
Detta är väl inte helt okänt bland både, advokater, åklagare, läkare, socionomer, psykologer osv.
Sedan gjorde jag ett inlägg om jämställdhetsfrågan och varför och hur vi är som kvinnor och män. Någon skrev att jag inte har vetenskapliga belägg för det. Jösses säger jag då, vad är det man vill förneka? Vtetenskapligt i alla högsta grad annars skulle vi väl alla lika gärna kunna varit enkönade.
Jag sa inte heller att en kvinna inte kan mörda, jag hänsvisade bara till brottsstatistiken. De facto. Det gör också mig mörkrädd att man som kvinna inte då förstår allvaret i de faktiska siffrorna och fokuserar på det i stället.
Ja och eftersom jag är stolt över att vara kvinna på alla sätt men också kan skifta hjul på min bil, stängsla hagar, snickra och trivs med det så cementerar jag inte mina barns könsroller heller. Jag uppmuntrar de ist att vara stolta för att de är de. De leker med alla olika sorters leksaker, jag klär de i de färgerna som de själva gillar och föredrar. Vissa gånger blir jag lite förvånad andra inte.
Jag sa inte att en pojke aldrig skulle titta åt en docka, jag sa att även om man bara ger ett flickbarn traktorer, bilar osv. så kommer hon att intressera sig för en docka den dagen hon ser en. Snälla, jag generaliserar inte, vissa pojkar intresserar sig för balett, hästar, dockor osv MEN de flesta pojkar även de som kanske bara har systrar har ett naturligt intresse för brumbrum.
Varför iherrans namn är det så svårt att erkänna det? Kan det inte få vara så?