Erat bästa relationsråd

Förhoppningsvis är ju gräl väldigt sällsynt i en kärleksrelation och antalet som då pågår under kvällen/natten lär ju inte vara särskilt många, får man hoppas? Men ja jag kan nog också säga att jag inte gärna gått och lagt mig osams med min partner eller mina barn heller för den delen. Det hade nog varit värt att vara lite sliten dagen efter, skulle jag säga.
Va? Nä, vi blir nog osams nån gång i veckan i alla fall, minst. Mer vissa perioder, mindre andra. Det blir ju så när man har temperament och bor ihop. Och osams kan man ju bli när som helst på dygnet, inklusive strax innan man tänkte gå och lägga sig.

Bli lite osams är som jag ser det ingen katastrof. Man är osams en stund, och sen är man inte det. Det går över. Det vanliga när vi går och lägger oss osams att vi vaknar sams och knappt minns varför vi var arga på varandra.
 
Va? Nä, vi blir nog osams nån gång i veckan i alla fall, minst. Mer vissa perioder, mindre andra. Det blir ju så när man har temperament och bor ihop. Och osams kan man ju bli när som helst på dygnet, inklusive strax innan man tänkte gå och lägga sig.

Bli lite osams är som jag ser det ingen katastrof. Man är osams en stund, och sen är man inte det. Det går över. Det vanliga när vi går och lägger oss osams att vi vaknar sams och knappt minns varför vi var arga på varandra.
Oj, jag hade nog aldrig grejat en sådan relation. Antagligen inte min partner heller så det var väl tur att vi fann varandra då 😅 För mig låter det som slöseri med energi.
 
Oj, jag hade nog aldrig grejat en sådan relation. Antagligen inte min partner heller så det var väl tur att vi fann varandra då 😅 För mig låter det som slöseri med energi.
Jag tar det inte heller så himla allvarligt. Ibland är jag på dåligt humör i största allmänhet, ibland är jag allmänt irriterad på min sambo. Och vice versa.

För mig/oss brukar det inte ens bli gräl av det. Vi konstaterar att vi är irriterade och räknar med att det rinner av oss. Att vara irriterad tex pga trötthet och tvingas stanna uppe tills det går över känns feltänkt.
 
Jag tar det inte heller så himla allvarligt. Ibland är jag på dåligt humör i största allmänhet, ibland är jag allmänt irriterad på min sambo. Och vice versa.

För mig/oss brukar det inte ens bli gräl av det. Vi konstaterar att vi är irriterade och räknar med att det rinner av oss. Att vara irriterad tex pga trötthet och tvingas stanna uppe tills det går över känns feltänkt.
Men att vara irriterad för att man är trött känns ju inte ens värt att räkna med? Jag är personen som givit Hangry ett ansikte. Säger jag till min partner att jag börjar bli hungrig vet han att jag är lättretad. Samtidigt håller jag minen i väntan på att det jag ätit stillar mitt lättretliga jag. Är jag trött kan jag ju säga det med och vi hjälps åt för att försöka göra livet lite lättare. Vissa dagar har jag vaknat helt slutkörd. Har jag då sagt till familjen att idag är det tungt. Kan vi inte bara göra allt så enkelt som möjligt idag så kanske det blir bättre sen/i morgon? Inget av det där behöver ju bli ett gräl om man kan prata med varandra. Minst en av de här sakerna är ju något som händer åtminstone någon gång i veckan skulle jag tro men det behöver inte landa i någon irritation och än mindre ett gräl om man lyfter det innan det kör ihop sig.
 
Generellt, gör det som känns bra för er och er familj i situationen som är just nu så att alla mår bra.

Sluta aldrig dejta varandra. För oss kan en date vara lite vad som längre eller kortare men det är iaf tid som vi sätter av till bara oss två i en hektisk vardag.

Ta inte varandra för givet och visa varandra uppskattning, lyssna på varandra, ha en öppen kommunikation och snälltolka varandra.

Det med bråk och lägga sig, ett stort bråk lr när man är väldigt oense om något, vilket händer oss iaf,..väldigt sällan så kan det ju vara bra att försöka lösa det lr iaf dämpa situationen lite innan man ska sova. Men tjafs och gnabb släpper jag snabbt och ofta stoppar vi bara upp med ett nä nu räcker det, för oftast är man trött och grinig och inte egentligen sur för något så då är det bättre att bara stoppa 😅
 
Oj, jag hade nog aldrig grejat en sådan relation. Antagligen inte min partner heller så det var väl tur att vi fann varandra då 😅 För mig låter det som slöseri med energi.
Jag tycker det tar väldigt mycket mer energi att ständigt bita ihop och aldrig få visa några negativa känslor.

Varför är det slöseri med energi att ha känslor?
 
Jag tror mer det handlar om att människor är olika.
Jag blir typ aldrig arg och väldigt sällan irriterad. Det betyder inte att jag inte har känslor.
Jag tänker att om man har känslor, så är det ibland också negativa känslor. Inte bara positiva.

Jag skulle nog inte stå ut med att leva med nån som var som en jämn smet, aldrig glad och aldrig arg, och som dessutom mer eller mindre krävde att jag skulle vara likadan.
 
Jag tänker att om man har känslor, så är det ibland också negativa känslor. Inte bara positiva.

Jag skulle nog inte stå ut med att leva med nån som var som en jämn smet, aldrig glad och aldrig arg, och som dessutom mer eller mindre krävde att jag skulle vara likadan.

Jag är verkligen inte någon jämn smet, jag skrattar, pratar och för ett jävla liv 🤣
Ilska är dock inte min grej. Är jag trött blir jag tyst, thats it.
Annars är jag glad större delen av min vakna tid 😁
Sen kan jag såklart ha negativa känslor men de leder inte till bråk och tjafs. Folk som dessutom skriker på varandra kommer jag aldrig förstå mig på. Höj rösten mot mig en gång och det är tack och hej 😅
 
Mitt råd är att vara förlåtande. Man är bara människa. Om man ser både sig själv och sin partner som just bara människa så blir livet ibland lite enklare i alla sina måsten.

(eftersom det är buke kanske jag behöver lägga till att förlåta är individuellt och att man kanske inte behöver förlåta otrohet osv...men det var väl inte egentligen den biten jag syftade på utan så mycket annat man kan tjafsa om som par)
 
Jag är verkligen inte någon jämn smet, jag skrattar, pratar och för ett jävla liv 🤣
Ilska är dock inte min grej. Är jag trött blir jag tyst, thats it.
Annars är jag glad större delen av min vakna tid 😁
Sen kan jag såklart ha negativa känslor men de leder inte till bråk och tjafs. Folk som dessutom skriker på varandra kommer jag aldrig förstå mig på. Höj rösten mot mig en gång och det är tack och hej 😅
Uh, det vore inget för mig. För mig låter det rejält hämmat att aldrig kunna bli arg, ledsen eller irriterad, bara oavbrutet glad från morgon till kväll, vad som än händer. Och veta att om man blir arg och höjer rösten en enda gång, då blir det skilsmässa. Tala om att gå på äggskal! :wtf:
 
Uh, det vore inget för mig. För mig låter det rejält hämmat att aldrig kunna bli arg, ledsen eller irriterad, bara oavbrutet glad från morgon till kväll, vad som än händer. Och veta att om man blir arg och höjer rösten en enda gång, då blir det skilsmässa. Tala om att gå på äggskal! :wtf:
Det är ingen som sagt att man inte får bli ledsen, arg eller irriterad.. men hur man hanterar det kan ju vara olika. För mig skulle det vara otroligt jobbigt att veta att min partner/rumskamrat/whatever skulle börja gorma/skrika på mig om hen tappade humöret istället.
 
Uh, det vore inget för mig. För mig låter det rejält hämmat att aldrig kunna bli arg, ledsen eller irriterad, bara oavbrutet glad från morgon till kväll, vad som än händer. Och veta att om man blir arg och höjer rösten en enda gång, då blir det skilsmässa. Tala om att gå på äggskal! :wtf:
Ptjau, det är väl det där jag nämnde tidigare. Att man kan ta upp saker som blir snett så fort det blir snett så behöver det inte bli bråk. Jag räknar ju knappast med att min partner säger/gör något olämpligt för att jävlas. Då behöver det ju inte bli ett gräl och höjda röster om partner inte svarar med att det gör denne för att jävlas med mig. Om partner istället har bra argument för varför det sägs/görs x eller y får man ju ta ställning till och bemöta det. Behöver man höja rösten? Nä.

Ingen har sagt att känslor inte är okej. Det är vad man gör med dem som vi diskuterar. Jag anser att det är mer effektivt och lärorikt att diskutera dem än att bråka med höjda röster. Då vet man att till nästa gång kan vi undvika det här genom att /.../ eller komma överens om att det är bra för att /.../. Jag hade verkligen inte klarat av så frekventa gräl, varför jag lärt mig att hantera mina känslor på annat sätt och hittade uppenbarligen en partner som ogillar gräl lika mycket som jag. Det sparar mig/oss mycket energi.
 

Liknande trådar

  • Låst
Relationer Hej, Jag står i lite av ett vägskäl i livet. Tycker det är komplicerat plus att jag är autist och ganska rigid med mina åsikter om...
22 23 24
Svar
473
· Visningar
16 101
Senast: Mineur
·
Relationer Varning för långt desperat inlägg. Jag vet inte hur jag ska börja. Jag och min sambo skaffade en gård för några år sedan. Det blev så...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 323
Senast: corzette
·
R
Kropp & Själ Först så vill jag på peka att dethär är känsliga ämnen så ni kan ju tänka på det både om ni ska läsa det och hur ni svarar ifall ni vill...
2
Svar
32
· Visningar
2 564
Senast: Amha
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 091
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp