Jag är fortfarande ledsen över mina missfall och jag tror det är viktigt att tillåta sig själv att vara det, även om man såklart får gå vidare ändå.Hej alla!
Vill börja med att skicka en jätte pepp kram till alla som försöker och försöker!
Hållit mig borta lite ifrån denna tråd då det varit några riktigt jobbiga dagar... Känner mig nästan lite "störd" som fällde tårar när jag spolade bort klumparna...
För min del har jag (äntligen) blödigt klart! Funderar på om man ska ringa gyn och boka tid och be dom kolla satt det verkligen är tomt. Hur skulle ni göra?
Jag har inte ont, blödningar eller flytningar. Något torr där nere...
Nu börjar snart bebisverkstaden igen här med. Känns faktiskt bra. Kan inte låta bli på att hoppas på att det blir tvillingar denna gång med. Men det kanske är lite hm, girigt?
Mitt senaste missfall startade i v.10 (men jag tror liten dog i 7+5 eller nåt för strax därefter försvann mina symtom) och jag har valt att inte kolla upp nåt efteråt då det känts helt ok.
Nu har jag haft en mens efteråt men enda anledningen till det är att sambon inte var hemma när den ev ägglossningen var, vi hade provat köra på direkt.
Hoppas vi snart får släppa tråden allihop och komma tillbaka för syskonbakning tidigast.