Mirre
Trådstartare
Har en anhörig (närmare 50 år) som jag tycker har förändrats sista tiden. Mer lättirriterad och verkar inte bry sig alls om hen säger saker som sårar, har inget intresse för att vara speciellt aktiv och spenderar allt större vaken tid framför dataspel och mobil. Tar inga intiativ för att umgås med barn och familj utan det är bara dataspelet som gäller. Vägrar inse hur mycket tid som läggs på det och som då försummar familjen, utan lever snarare i förnekelse och blir irriterad eller sur när man påtalar det. Offerkoftan är på i alla situationer och det är alltid andra som "trycker ner och är dumma". Trots att de bara försöker få personen att inse fakta.
Nyligen kom hen med en ljuslykta som funnits i personens ägo i åratal och frågade vems den var, den hade hen aldrig sett. Personen ser den dagligen.
Personen kan börja ett samtal med " hon skulle..." eller " nu har dem..." utan att förklara vem eller vilka som menas. När man sedan frågar vad hen pratar om så blir hen irriterad över att "man är så aggressiv". Hen tar aldrig ansvar för sina egna handlingar och försöker alltid skylla på andra, samtidigt som hen tycks förvänta sig i det närmaste perfektion från sin omgivning. Det blir till slut väldigt påfrestande att umgås med personen, man får tassa på tå för att inte trycka på fel knappar.
Nyligen kom hen med en ljuslykta som funnits i personens ägo i åratal och frågade vems den var, den hade hen aldrig sett. Personen ser den dagligen.
Personen kan börja ett samtal med " hon skulle..." eller " nu har dem..." utan att förklara vem eller vilka som menas. När man sedan frågar vad hen pratar om så blir hen irriterad över att "man är så aggressiv". Hen tar aldrig ansvar för sina egna handlingar och försöker alltid skylla på andra, samtidigt som hen tycks förvänta sig i det närmaste perfektion från sin omgivning. Det blir till slut väldigt påfrestande att umgås med personen, man får tassa på tå för att inte trycka på fel knappar.