En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 8

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag har en nära vän som just fått barn. Träffade henne idag, och hon är ju såklart himlastormande förälskad i den lille pojken. Han är fantastisk.. Hon beskrev sina känslor över att bli förälder så innerligt, hur hon känner att hon aldrig tidigare haft ett syfte innan detta. Hur allt annat bleknat och suddats ut.

Och så sitter jag nu och tittar på "Så mycket bättre" och Lisas version av "Vart du än går". Allt bara brast för mig.

Jag är så innerligt rädd, tänk om jag aldrig får uppleva detta. "Det är snart din tur" sa min vän idag. Men tänk om det aldrig blir det då? Aldrig blir min tur. :(
Skickar en tröstkram! Just när de i ens nära omgiving får barn tycker jag det blir extra tufft. Man är ju glad för deras skull men det svider ändå :( Jag fick nyss reda på att en av mina närmsta vänner är gravid. Och jag blev både glad och ledsen. Glad för deras skull men också ledsen, det hade varit kul att få uppleva det tillsammans. Inte känsan av att bli lämnad kvar ensam...
 
Just nu bär jag starkt på känslan av att jag aldrig kommer komma över tanken att "alla" andra fick barn långt före mig.
Att beskriva det som att man blir lämnad ensam kvar var väldigt beskrivande av vad jag känner...även om det inte riktigt stämmer. Har flera barnlösa vänner och många av mina kusiner fick sitt första barn efter 30...men känslan och sorgen är stark ändå. Vetskapen om verkligheten är en tröst och nog det som gör att jag inte sitter inlåst.
 
Jag hade några underbara och positiva dagar efter mensen. Nu är jag dock trött och nedstämd igen. Och jag ska inte på nästa Provera-kur förrän om nån vecka.

Har ett annorlunda tryck över nedre magen. Bara att hoppas att det är nåt positivt.
 
Just nu bär jag starkt på känslan av att jag aldrig kommer komma över tanken att "alla" andra fick barn långt före mig.
Att beskriva det som att man blir lämnad ensam kvar var väldigt beskrivande av vad jag känner...även om det inte riktigt stämmer. Har flera barnlösa vänner och många av mina kusiner fick sitt första barn efter 30...men känslan och sorgen är stark ändå. Vetskapen om verkligheten är en tröst och nog det som gör att jag inte sitter inlåst.

Känner igen den känslan SÅ väl! När vi var mitt i våra ivf-försök så var det värsta babyboomen på jobbet och jag hade 9 kollegor på jobbet som var gravida samtidigt under en typ 1,5 årsperiod. :crazy: Tack och lov så var vi bland de första av våra kompisar som blev gravida, det var väl egentligen bara makens syskon som fick barn på barn under de 7 år vi kämpade. Jag tyckte det var URJOBBIGT och vet att jag tom skippade något kalas och något barndop för att jag helt enkelt inte orkade. Jag unnade dom verkligen bebislyckan men hade svårt att hantera min egen sorg... Jag hade känslan att vi inte riktigt passade in någonstans, att vi fastnat på vägen mellan "krogen och sandlådan" typ. Att alla gick vidare ned sina liv men att vårt stod still. Otroligt skum känsla. Vi var 33 och 34 när vi fick vår dotter, hade tänkt att få barn då vi var 26 och 27. Jag är iaf glad att vi lyckades "leva på" och göra saker under tiden vi jobbade på barn, att vi inte lät tiden stå stilla utan hittade på saker ihop och skapade ett liv som skulle fungerat utan barn också. Den biten blev lättare när vi hamnade i ivf-svängen, när vi fick reda på att chansen var mikroskopisk att vi skulle lyckas på egen hand så kunde vi släppa barnalstrandet lite mellan försöken.
 
Jag hade några underbara och positiva dagar efter mensen. Nu är jag dock trött och nedstämd igen. Och jag ska inte på nästa Provera-kur förrän om nån vecka.

Har ett annorlunda tryck över nedre magen. Bara att hoppas att det är nåt positivt.

Det låter ju positivt att det känns annorlunda. Då händer ju något i kroppen iaf! :up:
 
Safir - ÄL 15/9 BIM 29/9, Försök nr 14, 28 år, inga barn
Flutterdash - ÄL 14/10 BIM 27/10 (beräknat) försök nr 14, 27 år, inga barn
Kecipeyniri - ÄL 24/9 BIM 11/10, Försök nr 2, 31 år, inga barn
ninsan - ÄL 6/10 BIM 20/10, försökt i över ett år, ett MF, 31 år, inga barn
paprika - ÄL 7/10 BIM 21/10, Försök nr 10, 29 år, inga barn
Hyldeblomst - utebliven ÄL? BM ca 25/10, försök nr 9 efter missfall, inga barn
Carand - ÄL 14/10 BIM 28/10 , försök nr 3, 29 år, ett barn
Mikatela - ÄL ca 17/10 BIM 31/10. 27 år, inga barn
Is - ÄL 27/10 BIM 10/11, utan p medel sedan sep 14, 27 år, inga barn


em-pirre - planerar FET2
lil-sis - IVF 1, äggplock 19/10.
Inga barn, försökt sen feb 2013. Två X.

malumbub - letar efter ÄL, oskyddat sedan 2011, seriöst sedan 2014, 32 år, inga barn. PCOS konstaterat 28/9. Behandling med Provera 28/9-7/10, 26/10-4/11, 23/11-2/12. Därefter spolning.

viadukt - Väntar på att köra igång med Letrozole, vid lite tur ÄL ca 17-20/10. 28 år, inga barn.

Cynthia - Obefintlig cykel, står i kö till ivf. Försökt i över ett år. 31 år, inga barn

Thalbaz - väntar på ÄL (pco), ett MF, 27 år, inga barn

hemlig - väntar på ÄL, en ofostrig graviditet, 32 år, inga barn

Halali - väntar på provsvar o läkartid 13/10, förhoppningsvis!! börja med nedreglering (ivf) efter det. 31, aldrig varit gravid.

Humla - Oregelbunden mens, oklart om ägglossning, försökt 6 mån, 30 år, inga barn.
 
Safir - ÄL 15/9 BIM 29/9, Försök nr 14, 28 år, inga barn
Flutterdash - ÄL 14/10 BIM 27/10 (beräknat) försök nr 14, 27 år, inga barn
Kecipeyniri - ÄL 24/9 BIM 11/10, Försök nr 2, 31 år, inga barn
ninsan - ÄL 6/10 BIM 20/10, försökt i över ett år, ett MF, 31 år, inga barn
paprika - ÄL 7/10 BIM 21/10, Försök nr 10, 29 år, inga barn
Hyldeblomst - utebliven ÄL? BM ca 25/10, försök nr 9 efter missfall, inga barn
Carand - ÄL 14/10 BIM 28/10 , försök nr 3, 29 år, ett barn
Mikatela - ÄL ca 17/10 BIM 31/10. 27 år, inga barn
hemlig - ÄL 18/10 BIM ca 1/11, slutade med piller jan-15, en ofostrig grav, 32 år, inga barn
Is - ÄL 27/10 BIM 10/11, utan p medel sedan sep 14, 27 år, inga barn


em-pirre - planerar FET2
lil-sis - IVF 1, äggplock 19/10.
Inga barn, försökt sen feb 2013. Två X.

malumbub - letar efter ÄL, oskyddat sedan 2011, seriöst sedan 2014, 32 år, inga barn. PCOS konstaterat 28/9. Behandling med Provera 28/9-7/10, 26/10-4/11, 23/11-2/12. Därefter spolning.

viadukt - Väntar på att köra igång med Letrozole, vid lite tur ÄL ca 17-20/10. 28 år, inga barn.

Cynthia - Obefintlig cykel, står i kö till ivf. Försökt i över ett år. 31 år, inga barn

Thalbaz - väntar på ÄL (pco), ett MF, 27 år, inga barn

Halali - väntar på provsvar o läkartid 13/10, förhoppningsvis!! börja med nedreglering (ivf) efter det. 31, aldrig varit gravid.

Humla - Oregelbunden mens, oklart om ägglossning, försökt 6 mån, 30 år, inga barn.
 
Safir - ÄL 15/9 BIM 29/9, Försök nr 14, 28 år, inga barn
Flutterdash - ÄL 14/10 BIM 27/10 (beräknat) försök nr 14, 27 år, inga barn
Kecipeyniri - ÄL 24/9 BIM 11/10, Försök nr 2, 31 år, inga barn
ninsan - ÄL 6/10 BIM 20/10, försökt i över ett år, ett MF, 31 år, inga barn
paprika - ÄL 7/10 BIM 21/10, Försök nr 10, 29 år, inga barn
Hyldeblomst - utebliven ÄL? BM ca 25/10, försök nr 9 efter missfall, inga barn
Carand - ÄL 14/10 BIM 28/10 , försök nr 3, 29 år, ett barn
Mikatela - ÄL ca 17/10 BIM 31/10. 27 år, inga barn
hemlig - ÄL 18/10 BIM ca 1/11, slutade med piller jan-15, ett MA, 32 år, inga barn
Is - ÄL 27/10 BIM 10/11, utan p medel sedan sep 14, 27 år, inga barn


em-pirre - planerar FET2

lil-sis - IVF 1, äggplock 19/10.
Inga barn, försökt sen feb 2013. Två X.

malumbub - letar efter ÄL, oskyddat sedan 2011, seriöst sedan 2014, 32 år, inga barn. PCOS konstaterat 28/9. Behandling med Provera 28/9-7/10, 26/10-4/11, 23/11-2/12. Därefter spolning.

viadukt - Väntar på att köra igång med Letrozole, vid lite tur ÄL ca 17-20/10. 28 år, inga barn.

Cynthia - Obefintlig cykel, står i kö till ivf. Försökt i över ett år. 31 år, inga barn

Thalbaz - väntar på ÄL (pco), ett MF, 27 år, inga barn

Halali - väntar på provsvar o läkartid 13/10, förhoppningsvis!! börja med nedreglering (ivf) efter det. 31, aldrig varit gravid.

Humla - Oregelbunden mens, oklart om ägglossning, försökt 6 mån, 30 år, inga barn.
 
Är det normalt att livmodern vill döda en så där en vecka efter första kuren provera? Jag har sjuka smärtor i höjd med livmodern, viker mig dubbelt, yrsel, illamående och ont. Helt svettig i kroppen och varm :(
 
Är det normalt att livmodern vill döda en så där en vecka efter första kuren provera? Jag har sjuka smärtor i höjd med livmodern, viker mig dubbelt, yrsel, illamående och ont. Helt svettig i kroppen och varm :(

Låter inte normalt. Håller med malumbub, ring 1177.
 
Här gissar jag på att det blir nått knas med lutealfasen igen. Var ju ett tag sedan nu.

Är på ÄL +3 och har redan en känsla av mensvärk på gång..
 
Är det normalt att livmodern vill döda en så där en vecka efter första kuren provera? Jag har sjuka smärtor i höjd med livmodern, viker mig dubbelt, yrsel, illamående och ont. Helt svettig i kroppen och varm :(

Ungefär så mådde jag de få gångerna jag mådde dåligt när hade utomkveds.

Det låter inte normalt.
 
Ja just så! Jag läste att hon slutat för flera år sedan, men att de försökt sen i maj. My bad!

@IsisEm i såna fall hade jag get det några månader till.

Tack för svar! Jag tänkte ringa till gyn där jag opererade mig och fråga om råd. Måste ändå se till att de fått min nya adress nu efter flytten så jag får komma på återbesök som planerat i december för ny biopsi för att se så de fick bort allt. Måste kolla upp vart jag ska vända mig sen om det fortfarande inte tagit sig, min bm på hemorten, gyn som opererat som enligt mig ligger åt fel håll eller sjukhuset där jag jobbar vilket så klart skulle vara smidigare. Men då ska det säkert till en massa remisser så då kan det väl vara bra att börja i tid.

Ny bim är förövrigt fredagen den trettonde. Det råkar vara min sambos turdag så vi får hoppas det stämmer! :-)
 
Ungefär så mådde jag de få gångerna jag mådde dåligt när hade utomkveds.

Det låter inte normalt.

Jo känslan påminde mig om mitt utomkveds men gick över med smärtstillande och idag mår jag bättre så tror bara det spökar där nere. Haft ont ibland då det huggit där nere och tror det varit när blåsorna poppat eller något (så sas det till mig). Så antar det måste varit disco eller massmord av blåsor igår då :( Mest glad det gått över för det var hemskt!
 
Det känns inte som det kommer gå vägen denna gång heller, tempen imorse hade gått ner. Men boobsen är stora och gör ont till och från. Det bara känns som det är mens på ingång i dagarna. Testade negativt imorse. Men, hoppet är ju det sista som överger mig....
 
Äp var väl inte direkt bekvämt. De plockade tre blåsor på vänster också och det krävdes lite handpåläggning av en till person :crazy:

Fyra ägg såg han innan vi gick från rummet så det var ju inte tom iaf. Hade tre behållare kvar att räkna när vi lämnade rummet.

Magen är arg nu men uthärdligt. Har värmekudde och dräller på rummet. Mår eg bra nog att åka hem men de har väl någon praxis om hur länge man ska ligga. Har ju infarten kvar också.
 
Åh stor kram till dig, även jag känner igen mig! Men jag vill bara säga att inte alla upplever den där himlastormande förälskelsen som din vän gör. Jag kämpade i fyra år och fyra ivf:er innan jag äntligen fick mina flickor, så de var hett efterlängtade. Men jag har ändå aldrig känt det där att livet fick en ny mening och allt annat bleknar. Jag kan ärligt säga att även om jag inte fått barn, så hade mitt liv varit fantastiskt ändå, bara annorlunda. Men besvikelsen hade förstås tagit lång tid att komma över - väldigt lång tid.
Jag vill också säga att det inte måste vara så att livet får en mening bara för att man får barn. Jag älskar min son mer än allt och är väldigt glad över att han finns i mitt liv, men jag vill inte säga att mitt liv varit meningslöst utan barn. Det blir ett annat liv och i vissa fall hade det kanske tom haft sina fördelar att inte ha barn. För min del hade det varit en sorg över att planerna inte blev som vi tänkt och det hade förstås fått ta sin tid att bearbeta och komma över och sedan hade nya planer för liv utan barn fått växa fram ur det.

Därmed inte sagt att det inte är jobbigt att stå bredvid när andra blir gravida och får barn när man själv försöker. Knytet som är i magen nu tog nästan 1,5 år för att fästa och det var motstridiga känslor när nära och bekanta berättade att de skulle ha barn eller när de fick barn. Lycka för deras skull och besvikelse och sorg över att det inte var jag som fick stå på andra sidan och vara lycklig.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Halloj, En del har nog sett att jag börjat smyga runt här i trådarna. Jo, vi har pratat om barn rätt länge hemma nu och jag har...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 947
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 821
Senast: Anonymisten
·
Övr. Barn Hejsan! Kände att jag ville gå med i tråden, även fast vi inte börjat försöka än. Vi tänkte börja försöka i juni om det går som det...
2
Svar
22
· Visningar
2 519
Senast: orkide
·
Övr. Hund Letar efter en ny hundförarjacka. Vill ha en fodrad med huva och många fickor, skaljackor där jag kan sätta fleece under har jag. Har...
2
Svar
21
· Visningar
996
Senast: Niyama
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp