Hej,
Helt ny i tråden och vet inte vad man kan fråga och inte, så jag kör bara på.
Hur länge är rimligt att försöka innan man börjar fundera på om det ens är möjligt?
Vad skulle första steget vara om man nu misstänker att det inte fungerar som det ska?
Vilka kostnader kan man förbereda sig på?
Något annat man bör ha i åtanke?
Hej och välkommen!
Det står mkt matnyttigt på 1177/vårdguiden:
http://www.1177.se/Tema/Gravid/Bli-gravid/Barnloshet/Ofrivillig-barnloshet/ .
Om du är äldre än 35 år eller vet med dig att det finns faktorer som kan försvåra en graviditet ska du INTE vänta ett helt år. Äldre kvinnor bör vänta högst 6 månader och om det finns försvårande faktorer så kan man nog ta kontakt tämligen omgående.
Tidigare i tråden har det konstaterats att de flesta blir gravida vid de typ tre (?) första försöken. Sedan är det svårare. Ngn annan typ
@em-pirre ,
@lil-sis eller
@Tora (eller ngn annan) har tidigare presenterat siffror på det där.
Första steget är att kontakta en gynekolog eller fertilitetsmottagning som gör utredningar. Själv gick vi till Sophiahemmet och där blev jag supernöjd med omhändertagandet. Vid första besöket kom både jag och maken. Vi svarade på lite frågor och fick mkt bra information. Jag fick gå bakom ett skynke och så gjorde läkaren ett vaginalt ultraljud, och sedan fick maken gå bakom skynket och fick sina ädlare delar genomklämda (det tog ngn minut och var inte obehagligt enligt honom - kanske lite ovant...). Därefter fick vi gå ned två trappor och lämna blodprov, jag fyra rör och han två.
Då de hittade en onormal form på min livmoder fick jag komma tillbaka för att göra två olika "spolundersökningar" (de gjordes vid samma besök och efter varandra). Jag tror de gick till så här. Den första undersökte livmoderns form genom att en ballong fördes in och fylldes med vätska. Den andra undersökte passagen i äggledarna genom att kontrastvätska spolas in. Ingen av undersökningarna gjorde ont, men det var lite obehagligt att få underlivet fullt i vatten. Jag hade en stark känsla av att jag ville krysta ut vattnet, för det liksom sprängde och fyllde upp mig. Och lite lätt molvärk typ som mensvärk.
Maken fick lämna in ett spermaprov till labbet vid Huddinge sjukhus.
Sedan fick vi ett återbesök där vi informerades om testresultaten och fick remiss till Huddinge sjukhus för IVF. Förhoppningsvis kommer vi dit till hösten, vi väntar fortfarande på en tid men är placerade i kö.
Vi betalade 350:- vardera per besök upp till högkostnadsbeloppet som är 1100:- här i Sthlm (är det samma i alla landsting?). Och om jag har förstått det rätt så har vi i Stockholm tre st offentligt betalda IVF-försök. Om inte de lyckas, då måste vi börja betala privat. Samma sak om vi lyckas och sedan vill ha syskon, då får vi betala samtliga försök.
Hur länge har ni försökt och hur gammal är du? *nyfiken*