@mooi vad märkligt, och tråkigt såklart. Det kan inte ha med pälssättning eller liknande att göra? Min kan bli jättetråck 2-3 veckor under vår/höst i samband med pälssättning/fällning, han vill inte göra nånting. Tror han känner sig hängig och lite öm i kroppen då.
Till nånting annat nu. Min häst har ju sedan jag köpte honom haft sadeltvång och uppsittningstvång. Men senaste tre åren har han haft milda problem med det, knappt så det märkts. Nu har det eskalerat väldigt under hösten. Han står och skakar i boxen efter sadling, man får inte röra honom för då flyger han in i väggen. För två veckor sedan stack han när jag satt upp, sedan har det funkat fram tills idag då han "tvångade" (hoppade med krum rygg) iväg 20 meter innan jag fick stopp, jag trodde jag skulle dö men han fick inget rejält bryt utan stannade istället. Sedan var han helt lugn och jobbade fint.
Men nu måste Amerigon bort, den måste vara boven i dramat. Den ruggar honom både på ryggen och rör sig så pass så sadelgjorden ruggar honom
Åh, vad tråkigt! Min har ju också sadeltvång. Det har varit under kontroll nu några år. Men jag minns så väl hur inte kul det var.. :S
Hoppas du hittar annan sadel och får häv på det!
Det finns ju en del övningar man kan göra avsuttet för att hjälpa dem. Hoppas du kan såna eller har möjlighet att få tag i tränare som kan lära dig. Jag har iaf upplevt att det ger god effekt på de jag jobbat så. Men det är ju inget garanterat för alla bara därför.
Mooi: Tråkigt med din också! Hoppas det hittar ngt "lättfixat"!
Usch! Man blir så orolig för sina små hjärtan..
KL
Ja, jag trodde ju min var minst döende i senskada eller liknande trots mkt fjantig liten svullnad bredvid sår och ingen hälta. Behandlade a la shit av såret över natten. Dagen efter skulle iaf en vet komma. Så hon fick kolla och lugna mig. Genom att asgarva åt hur fjantig jag är då det är mina egna. Jag tappar all vett och sans..
När jag sen red efter att pållen vilat då han varit döende visade han dock spirit. :P
Vi var tvungna att rida ut i rejäl blåst iom tävlingar. Orastad pålle försökte bralla av matten med rejäla serier. Ujuj.. Då fick han se på galoppera.. Sen var det inte särskilt spännande att få göra det efter ett tag. Helst inte alls. Men då fick han springa ännu lite mer..
Dagen efter var han så trevlig så.
I fredags red jag för ridmnagistern första gången sen jag flyttade hem. Vi fick fint beröm för utvecklingen sen sist han såg oss. Men sen sket det sig kan man nog säga.
Jag var astrött, hörde inte vad han sa och fattade inte riktigt. Så jag blev stressad och började rida med handbromsen i. Det var väl inte mer än vad de flesta rider med dagligdags. Men min är ju känslig som attan och var lite orolig av nya övningar och mer energi satt i honom. Så när jag blockade genom kass hand blev hästet suuuurt och vi backade tillbaks mil känns det som.
Hans gamla issues triggades och det blev shit. Jag försökte höra vad magistern sa om hur jag skulle lösa det och blev för långsam och lät hästen vara i det tillståndet för länge.
Blä vad arg jag var på mig själv efter som inte bara styrde upp och sket i att försöka "göra rätt" så pass att jag bara sabbade för oss.
Vi redde ut det under passet. Men det kändes piss iaf efter.
Nu har jag ridit två pass sen dess. Och jag reder ju ut att rida de nya övningarna. Men tyvärr sitter felresponsen kvar i hästen lite nu i början av passen. Så jag antar att jag får jobba bort det ett tag nu. Hoppas han får tillbaks förtroendet för mig snart.
Tror att det också påverkar att jag är lite sned i bäckenet och han blir påverkad av att jag sitter annorlunda.
Det är inte så illa att någon ser eller de flesta skulle reagera. Men iaf nog för att jag ska behöva gå och fixa till mig.
Imorgon kommer iaf ridfröken. Då kan hon dalta med oss lite jag får bolla med någon.
Känns fortfarande som att vi kommer få backa tillbaka en del för att hitta bjudningen igen men nu känns det inte lika katastrofalt längre som de andra dagarna. Han går med superspetsade öron mellan "broms-attackerna" så vi ska nog få ordning på detta med.
