Ditt boende

[sjoberga]

Varför bor du där och som du bor, vad får dig att trivas eller inte och vad skulle göra att du valde att flytta och i så fall vart och varför och vann jag härmed tävlingen om bukes längsta mening?

Gård på landet helt utan grannar, sista biten upp genom en skog och ett ”berg”. 1 km till närmaste hus och nästan en mil till närmaste samling med mer än ett hus.

Trivas = enskilda läget och möjlighet att hålla häst. Trivdes inte alls i villaförort. Kom hit 2004 efter nåt år i villlaförory.

 

[Habina]

Jag har flyttat så hysteriskt mycket i mina dagar, så när jag återigen var tvungen att flytta ville jag ha ett ställe som jag aldrig skulle bli tvungen att flytta från. Dvs äga. Eftersom jag bor i Uppsala köpte jag det jag hade råd med; 25 kvm lägenhet. Vald utifrån läget, nära till E4:an, Bärbyleden och 272:an dvs många stall att välja på i framtiden som ligger max 20 min bort med bil.

När jag väl klev in i lägenheten var det som att nåt klickade. Jag blev kär vid första ögonkastet och trots massa fel (trasiga saker, ingen parkering) håller kärleken i sig. Jag får tvinga mig att lämna lägenheten, hade jag inte haft häst hade jag stannat inne jämt.

Det som skulle få mig att flytta är om jag måste lämna Uppsala, tex att jag blir uppsagt eller om området plötsligt skulle bli superstökigt (det är tvärtyst på kvällarna just nu).

Skulle jag ha råd skulle jag vilja ha en liten stuga på ca 50 kvm i norra Skåne (Osby?) men då måste det vara nära till buss eller typ cykelväg till stall.

Bonus nuvarande boende är att jag har buss som går förbi alldeles i närheten, det är en lyx jag aldrig haft förut och jag njuter av att inte behöva köra bil hela tiden.

 

[kamomillo]

Jag kommer när mina barn flyttat ut !

Nej! Kom med barnen!! Vi behöver alla barn vi kan få här!
Men annars.. Du är ändå välkommen

* Jenny *

 

[Diabetikern]

Varför bor du där och som du bor, vad får dig att trivas eller inte och vad skulle göra att du valde att flytta och i så fall vart och varför och vann jag härmed tävlingen om bukes längsta mening?

1 Bor här för sambon var tvungen att komma närmre stan/komma in i kommunen för att få skolskjuts
2 Har köpt nytt hus närmare resten av min familj i annan kommun och minskar resvägen.
Hemma blir vad man gör det till
Och ja du vann

 

[Eurydome]

Nej! Kom med barnen!! Vi behöver alla barn vi kan få här!
Men annars.. Du är ändå välkommen

* Jenny *

 

[Stefffie]

Varför bor du där och som du bor, vad får dig att trivas eller inte och vad skulle göra att du valde att flytta och i så fall vart och varför och vann jag härmed tävlingen om bukes längsta mening?

Jag har hyrt i London i manga ar, och bott i delad lagenhet - for nuvarande med tva andra kvinnor 30+. Har ange funderat pa att kopa - tankarna var redan dar forra aret men sa blev jag tvungen att flytta ifran min forra hyreslagenhet, och det var jobbigt nog att hitta ny bostad och flytta en gang, sa jag satte kopa-planerna pa hyllan
Nu ar planen att skaffa nytt jobb forst + forhoppningsvis se priserna ga ner lite iom hojda rantor

Jag trivs pa grund av laget, jag har bott i denna delen av staden lange och mitt liv finns har. Vi har en bra balans av gronska och utrymme samtidigt som vi har bra kommunikationer in till mer centrala delar av staden + en mysig lokal stadskarna plus flera andra lokala omraden med mycket resturanger, barer och annat som hander.
Det ar ocksa ruskitgt billigt, forhallandevis. Att kopa eller hyra en egen lagenhet kommer att mer an dubbla min boendekostnad.
Ar dock trott pa standarden i brittiska viktorianska hus och att behova kompromissa med flatmates..

Nar jag lamnar London vet jag dock inte - det ar ingen omojlighet, men inget jag heller kanner nagon press att gora!

 

[Voeux]

Vi flyttar om två veckor, men köpte huset just där för att jag alltid har älskat området. Min första pojkvän och min bästa vän bodde grannar i området när vi var tonåringar så där har vi sprungit mycket. Vi hade pick-nick vid slottet, hängde på strandbaden, bastade och tog iskalla dopp i havet på hösten. Släpade runt på en ”bergsprängare”, grillade och drack alkoläsk hela sommarloven Jag hade bestämt mig redan då att här kommer jag att bo. En villa med havsutsikt. Såhär 15-20 år senare kan jag meddela att villorna på den gatan har hamnat utanför vår budget (inte min brors dock… hmpf!) Så vi köpte ett parhus ett stenkast upp på 166 kvm.

Jag hade gärna köpt ett gammalt hus med charm och stor snickarglädje. Men såhär med småbarn känner jag bara… nje! Nu har vi bosatt oss med 5 minuters gångavstånd till buss, matbutik, 2 förskolor, 2 skolor och en handfull lekplatser. Kommunen har ett rikt föreningsliv, stor simhall, golf, ridskola, båtplatser, elljusspår och luktar pepparkaka 6 månader om året (bonus till den som tar kommunen på det). 20 min från Stockholm.

 

[Eurydome]

Vi flyttar om två veckor, men köpte huset just där för att jag alltid har älskat området. Min första pojkvän och min bästa vän bodde grannar i området när vi var tonåringar så där har vi sprungit mycket. Vi hade pick-nick vid slottet, hängde på strandbaden, bastade och tog iskalla dopp i havet på hösten. Släpade runt på en ”bergsprängare”, grillade och drack alkoläsk hela sommarloven Jag hade bestämt mig redan då att här kommer jag att bo. En villa med havsutsikt. Såhär 15-20 år senare kan jag meddela att villorna på den gatan har hamnat utanför vår budget Så vi köpte ett parhus ett stenkast upp på 166 kvm.

Jag hade gärna köpt ett gammalt hus med charm och stor snickarglädje. Men såhär med småbarn känner jag bara… nje! Nu har vi bosatt oss med 5 minuters gångavstånd till buss, matbutik, 2 förskolor, 2 skolor och en handfull lekplatser. Kommunen har ett rikt föreningsliv, stor simhall, golf, ridskola, båtplatser, elljusspår och luktar pepparkaka 6 månader om året (bonus till den som tar kommunen på det). 20 min från Stockholm.

(jag tog det på slott )

 

[Voeux]

tyresö

Jag älskar det men en vän som bodde granne med pepparkaksfabriken i många år var inte lika förtjust efter ett tag

 

[Breaktown]

Bor på mindre ort i kranskommun till Sthlm. Grusvägar och fårhagar 5 minuters promenad bort och en kort resa med tåg till Sthlm. Älskar "byn" och huset är helt okej. Skulle gärna bo i villa (parhus med minitomt nu) men om det ska vara värt besväret att flytta ska det verkligen vara värt det och då är vi så kräsna att det lär väl aldrig hända Speciellt eftersom priserna här sträcker sig mellan jättedyrt och sinnessjukt dyrt.

Tillbringar kanske en tredjedel av året i en by i södra Norrland. Det är nog stället som är mest hemma för mig även om jag egentligen aldrig bott där på riktigt. Del av mig skulle älska att göra det och andra absolut inte. Så nuvarande upplägg är perfekt!

 

[Voeux]

(jag tog det på slott )

Äsch fler sånna finns det väl runt huvudstaden

 

[Milosari]

Jag tycker att det är ganska spännande hur ens preferenser ändras genom åren. När jag var 20 var jag helt säker på att jag skulle bo på landet resten av mitt liv, nu är jag över 40 och drömmer om Köpenhamns innerstad när jag blir pensionär... Och i denna ålder har jag flyttat hem. Jag bor ett stenkast från området där jag växte upp. Mina föräldrar bor kvar, i varsin lägenhet. Min livskamrat/bästa kompis flyttade till en lägenhet på gångavstånd, och ytterligare några viktiga personer bor alldeles nära. Dessutom byggs en helt ny stadsdel upp intill, med nya affärer, konsertlokal, restauranger osv. Det ser jag fram emot! Lägenheten är på markplan utan port, och med trädgård både på framsidan och baksidan.

Jag har bott i finare lägenheter, men ingen ingen som jag hellre vill bo i. Tyvärr är den för liten på sikt så jag kommer behöva flytta om ett par-tre år. Jag hoppas hitta något liknande, men läget är helt klart avgörande.

Jag har också funderat lite kring viljan att vara hemma. Jag har väldigt lite sådan vilja jämfört med många andra har jag märkt. Tycker man om att spendera mycket tid hemma kanske man behöver mer plats?

 

[Fibusen]

Bor i hus i ”typ” villaområde, men känns inte riktigt som det eftersom jag har lite uthus ute på gården så jag ser knappt grannarna. Känns som om jag nästan är ute på landet. Trivs bra, men det som skulle få mig att flytta är kanske ett mindre hus, större tomt/gård, och mer avskilt.

Drömmen är att kunna ha lite fler djur än dom där 6 hönorna som bor i uthuset.

Har 5 min promenad till affären och 10 min till jobbet. Sonen har 15 min promenad till skolan, så så sätt är det toppen. 10 min åt andra hållet ligger milsvidd med skog (och älven) som har kanonfina sandstigar.

 

[Fibusen]

Det här är typ det jag ser när jag kikar ut, så jag klagar inte, trots att jag egentligen har grannar på alla sidor om huset.

 

[lingonben]

Bor i bostadsrätt i stillsam förort i en större stad. Hamnade här vid separation, eftersom jag inte orkade sköta hus och barn själv, men ville stanna nära deras skola. Lägenheten är välplanerad och jag har enormt bra grannar, vi hjälper varandra på alla möjliga sätt. Sen bor jag precis invid skogen och kan komma ut och träna inom nån minut bara. Det är dock inte ett boende jag tänker stanna i när jag börjar bli skröplig pensionär, för i själ och hjärta är jag en innerstadsbo. Som gammal vill jag max ha några minuter att gå till mataffärer och annan service. Jag vill kunna vingla runt med rollator och titta på folklivet, jag vill ha en gammal lägenhet med charm på stillsam bakgata nära nån trevlig park.

 

[Lillo]

Jag har bott i alla nästan alla typer av boende utom i radhus

Nu bor jag ensam i en hyresrätt i min lilla hemstad och trivs utmärkt

Vill verkligen inte äga något igen och trivs bra med att inte bo tillsammans med någon på heltid

 

[Luff]

1831 flyttar mina anor till gården jag bor på. Genom åren har den blivit mindre, det är nu 17 ha som jag kan utan o innan. Huset jag bor i byggdes någon gång före 1886, 54 kvm stort och har sedan byggts till. Vi har väl boyta på 140 kvm nu. Lite skum planlösning men jag är ju van. Huset ligger bra till ur pendlingssynpunkt till många orter i Skaraborg. Jag älskar att "bo i skogen" även om jag bor på en kulle och skogen inte är direkt inpå.

 

[Inglorion]

Just nu bor jag i en 100kvm stor lägenhet. Stort kök (väldigt ovanligt här i Asien), matsal, massiv vardagsrum, tre sovrum och två badrum. Har gjort om det lilla sovrummet till ett gym/bryggeri och det andra använder jag som förvaring (katterna hänger där med). Badrum nummer två har katterna som toalett. Det är lite löjligt stort för en ensam person med två katter (det är nog minst dubbelt så stort som den förra lägenheten).

Nära till jobbet, även fast det är lägenhetshus överallt så har de väldigt mycket träd och trädgårdar emellan så jag trivs. Även nära till en massa utomhusaktiviteter och hiking. Det negativa är att det inte finns så mycket annat att göra här, dåligt med vänner och bra restauranger. Det tar en timme in till centrala Beijing i taxi så när jag vill hänga med folk och göra grejer så åker jag in och tar in på hotel.

Känns som ett massivt steg uppåt då jag i princip levt i delat boende sen jag var 16 (ägde ett hus i Sverige ett tag men jag bodde där i hela tre månader innan jag flyttade till Singapore). Var lite jobbigt i början att bo själv så hade en inneboende ett tag men han var så sjukt jobbig att bo med att jag slängde ut han (bland annat sprang han ofta runt och skrek och svor över diverse korkade grejer ).

Egentligen vill jag ju ha en trädgård och odla plantor, min förra lägenhet var i ett tropiskt område med två balkonger så där jag odlade en massa olika grejer och höll på. Det är nog det enda den här lägenheten saknar, balkong. Det finns nog hög chans att jag investerar i ett hus i Sverige inom de närmaste fem åren men då blir det främst som investering snarare än ett mål att bo där just nu.

Trivs väldigt bra i nuvarande lägenheten förutom att någon granne tydligen avskyr mig och inte tycker att jag får prata mitt i natten i lägenheten (det är inte bara att jag väldigt sällan har folk över och prata med dem i natten, jag har även möten med folk i Kanada mitt natten nu och då för jobb). Jag hör knappt grannarna alls (och det gör inte andra heller) så de känns lite nitiska i sin avsky och försök att höra ljud.

 

[Lycan]

Jag är uppvuxen på en bondgård i norrländsk glesbygd och trivs i miljöer med så lite folk som möjligt. Jag halkade in på mitt jobb strax innan jag slutade gymnasiet och har därför aldrig haft anledning att flytta ifrån min hembygd. Nu bor jag på en lantbruksfastighet som sambon har fått överta efter sina föräldrar. Här har jag friheten att ha djur utan att behöva ta hänsyn till hyresvärdar eller grannar. Här har jag naturen bakom knuten. Mörka vinternätter blir inte förstörda av ljusföroreningar.. Jag kan med lätthet se stjärnorna och ibland även norrsken. Jag älskar mörkret och tystnaden som finns här.
Skulle jag få anledning att flytta skulle jag nog välja att fortsätta bo på en gård i någon halft bortglömd by. Jag är ingen stadsmänniska alls, blir stressad av för mycket folk, ljud och rörelse och skulle nog börja klättra efter väggarna i lägenhet.

 

[Snubbelfot]

Jag bodde mina första 30 år i kanten av Göteborg och trivdes utmärkt. Sedan tog kärleken mig till Halland, jag flyttade ner och identifierade mig fortsatt länge som mölndalsbo i exil. Efter hand rotade jag mig mer och mer, hade ett hektiskt arbetsliv med mycket resor över hela världen och uppskattade den lugna och småskaliga hemmamiljön i den by där vi bodde. Idag, i nästa kapitel av livet, bor jag kvar med ny familj i ungefär samma trakt och identifierar mig som naturaliserad hallänning - och har svårt att föreställa mig att permanentbo någon annanstans.

Vi bor helt på landet, i en friliggande villa längs en liten grusväg, med en grisgård några hundra meter åt ena hållet och några ytterligare villor glest utspridda runt om. Det sociala sammanhanget mellan grannar och närboende är mycket starkare än i stan och det uppskattar jag. Man hjälper varandra och bryr sig om varandra. På natten är det knäpptyst bortsett från någon kattuggla, och grisarna som låter när det är matdags. Naturen är bokstavligen precis utanför dörren, både skog och åker-/ängsmark. Badsjöar finns på cykelavstånd och förutsättningarna för både hund och häst är goda, även uppväxtmiljön för våra barn känns bra. Inom några hundra meters radie finns 5-6 andra barn i ungefär samma ålder som våra. Jag har 25 minuter med bil till jobbet, 45 minuter på cykel. Det tar en knapp timme till Göteborg och det känns fullt acceptabelt.
Boendekostnaden är låg, men i någon mån äts det förstås upp av högre bilkostnader eftersom kollektivtrafik tyvärr saknas. Låg belåning och låga driftkostnader ger ändå en känsla av trygghet och frihet med tanke dels på ett osäkert ränteläge och dels på framtida pension.

Flytta... njae, dels har jag litet svårt för den typen av större förändringar rent allmänt, dels är det ju ett jäkla jobb rent konkret att flytta, dels trivs jag - och vi - väldigt bra där vi bor idag. Det som skulle kunna få oss att flytta vore kanske ett oväntat arv eller spelvinst, men i så fall tror jag att vi skulle hålla oss ungefär i samma trakt och bygga nytt eller köpa ett nyare och litet större hus.