Det här med förskola och barnomsorg.

Jo det förekommer absolut,min kompis satte sin dotter på heltid (8-17 varje dag) så fort hon fyllde ett så att hon skulle kunna vara hemma med nya bebisen i lugn och ro. Hon skrev in sig på en kurs på universitetet för att få rätt till fler timmar på förskolan.

@lil-sis hon var alltså inte trött/skör/förlossningsdeprimerad eller så utan ville bara "ha det gött".
 
@lil-sis hon var alltså inte trött/skör/förlossningsdeprimerad eller så utan ville bara "ha det gött".

Så när första barnet fyllde ett, så hade hon redan en ny bebis? Det låter helt orimligt att hon inte skulle vara trött, jag var rätt trött när min äldsta var ett, efter ett år av nattmatningar och aldrig sova ordentligt, har man dessutom varit gravid under nästan hela det året, och blivit gravid bara några månader efter födseln, så skulle jag vilja hävda att man troligen är ordentligt trött och sliten. "Gött" är väl relativt, rimligen, så gött man nu kan ha det efter två graviditeter och förlossningar på lika många år, och en bebis och en ettåring att ta hand om.
 
Så när första barnet fyllde ett, så hade hon redan en ny bebis? Det låter helt orimligt att hon inte skulle vara trött, jag var rätt trött när min äldsta var ett, efter ett år av nattmatningar och aldrig sova ordentligt, har man dessutom varit gravid under nästan hela det året, och blivit gravid bara några månader efter födseln, så skulle jag vilja hävda att man troligen är ordentligt trött och sliten. "Gött" är väl relativt, rimligen, så gött man nu kan ha det efter två graviditeter och förlossningar på lika många år, och en bebis och en ettåring att ta hand om.

Man kan väl ha det rätt gött med ett barn på heltidsförskola och hemma med bebis, barnvakt då och då (farmor) och all städ och tvätt utlejd.

Alla har inte heller jättejobbiga graviditeter och förlossningar.

Nej det skiljer 13 månader men de satte stora i förskola vid 12 månader. Hon var trött på slutet av graviditeten såklart men det är inte det det handlade om. Hon ville vara hemma och läsa böcker, luncha med kompisar och jobba några timmar i veckan. Ha det gött helt enkelt. De kommer göra samma ned lilla, förskola direkt vid ett och båda ska jobba heltid så det blir säkert mer än 8-17.

Tiderna är liksom ingen grej för dessa föräldrar, de fattar inte varför t ex jag håller på och tramsar med korta dagar.
 
_Nog_.

Men nästa gång skriver jag _nästan_ ingen för att täcka in undantagen. My bad.
Det var inte meningen att skriva dig på näsan, men jag var av samma uppfattning som du förut och blev lite förvånad när jag upptäckte att det inte alls var så.
 
Jag gick hos dagmamma som liten, och skulle inte välja det till mina barn. Även om dagis har större grupper, så är man ju sällan alla 15 i en hög, barnen delar normalt upp sig i smågrupper i leken ändå, av sig själv eftersom alla inte vill leka exakt samma sak. Att dagmamma skulle vara som att vara hemma känner jag inte alls igen, de dagmammor jag har träffat på har alla haft rätt begränsad del av hemmet där dagbarnen får vara, så det är väldigt mycket mer avgränsat än om man är hemma på riktigt, eller hemma hos en kompis. Man är inte som hemma, man är i någon annans hem där man gjort lite plats för verksamheten, men där en hel del förstås är privat. Dessutom är det ju en vuxen på fem barn och ingen avlösning, så medan dagmamman fixar mat/byter blöja/går på toa, så får övriga barn klara sig utan tillsyn en stund. På förskola finns ju normalt fler än en personal, man kan hjälpas åt på ett annat sätt, och det finns särskild personal som lagar maten medan förskolepersonalen kan vara med barnen. På en förskola har man dessutom normalt mycket mer anpassade lokaler, bättre utrustning, mer leksaker, etc, än vad en dagmamma har möjlighet att skaffa. Säkert kan det kännas bra för föräldrarna, men som barn tyckte jag inte att dagmamman kändes tryggare eller mer hemlikt än att vara på dagis. Ibland kan man rentav känna sig tryggare och mer välkommen på ett ställe som är ingens hem, än i någon annans hem där man inte är gäst utan kund/levebröd.

Vilken tråkig upplevelse du måste ha haft.

Min son gick hos en dagmamma och det var verkligen inte så som du beskriver det.
 
Man kan väl ha det rätt gött med ett barn på heltidsförskola och hemma med bebis, barnvakt då och då (farmor) och all städ och tvätt utlejd.

Alla har inte heller jättejobbiga graviditeter och förlossningar.

Nej det skiljer 13 månader men de satte stora i förskola vid 12 månader. Hon var trött på slutet av graviditeten såklart men det är inte det det handlade om. Hon ville vara hemma och läsa böcker, luncha med kompisar och jobba några timmar i veckan. Ha det gött helt enkelt. De kommer göra samma ned lilla, förskola direkt vid ett och båda ska jobba heltid så det blir säkert mer än 8-17.

Tiderna är liksom ingen grej för dessa föräldrar, de fattar inte varför t ex jag håller på och tramsar med korta dagar.

Fyfan vad taskigt mot "stora" barnet(och mina skattepengar). Jag tycker ärligt talat att det är helt sanslös. Det är extrema fall att inte orka ta hand om sitt så pass lilla barn och då är det fantastiskt att skyddsnätet finns, men det du beskriver är inte en som behöver det.
 
Fyfan vad taskigt mot "stora" barnet(och mina skattepengar). Jag tycker ärligt talat att det är helt sanslös. Det är extrema fall att inte orka ta hand om sitt så pass lilla barn och då är det fantastiskt att skyddsnätet finns, men det du beskriver är inte en som behöver det.
Jag håller med.
 
Man kan väl ha det rätt gött med ett barn på heltidsförskola och hemma med bebis, barnvakt då och då (farmor) och all städ och tvätt utlejd.

Alla har inte heller jättejobbiga graviditeter och förlossningar.

Nej det skiljer 13 månader men de satte stora i förskola vid 12 månader. Hon var trött på slutet av graviditeten såklart men det är inte det det handlade om. Hon ville vara hemma och läsa böcker, luncha med kompisar och jobba några timmar i veckan. Ha det gött helt enkelt. De kommer göra samma ned lilla, förskola direkt vid ett och båda ska jobba heltid så det blir säkert mer än 8-17.

Tiderna är liksom ingen grej för dessa föräldrar, de fattar inte varför t ex jag håller på och tramsar med korta dagar.

Du tror inte man hunnit bli rätt trött under det år man var hemma med ettan och gravid med tvåan då? Att hon kanske inte studsade hem pigg och utvilad från BB? Med en nyföding och en ettåring är ju oddsen att man knappast sover ostört hela nätterna heller. Att vara något annat än trött i det läget låter helt orimligt.

Det taskiga mot stora barnet är snarast att skaffa ett småsyskon så snabbt, om något - bilden av mamman som i princip ligger utvilad på soffan och äter praliner medan stora barnet gråter på dagis, bekostat av skattebetalarna, låter annars mer präglad av moralisk indignation baserat på hur man tycker en mor bör agera, än vad som verkar realistiskt att anta för den som har barn med 13 månaders mellanrum.
 
Du tror inte man hunnit bli rätt trött under det år man var hemma med ettan och gravid med tvåan då? Att hon kanske inte studsade hem pigg och utvilad från BB? Med en nyföding och en ettåring är ju oddsen att man knappast sover ostört hela nätterna heller. Att vara något annat än trött i det läget låter helt orimligt.

Det taskiga mot stora barnet är snarast att skaffa ett småsyskon så snabbt, om något - bilden av mamman som i princip ligger utvilad på soffan och äter praliner medan stora barnet gråter på dagis, bekostat av skattebetalarna, låter annars mer präglad av moralisk indignation baserat på hur man tycker en mor bör agera, än vad som verkar realistiskt att anta för den som har barn med 13 månaders mellanrum.

Okej, du har säkert rätt! :)
 
Vad är vidden av problemet? Och stressnivån, vad är så stressande på en välfungerande förskola?

Det viktigaste som jag upplevt det, som barn och som förälder, är absolut inte storleken på gruppen, utan personalen. Jag skulle t ex absolut inte vilja ha mitt barn på en förskola där personalen har uppfattningen att det egentligen vore bäst för barnen att vara där så lite som möjligt, och inte skulle vilja ha sina egna barn på förskola om de kunde slippa, oavsett om barngrupperna var aldrig så små. Som barn blir man ju inte gladare ens om man får vara ensamt barn med den vuxne, om den vuxne tycker det vore bättre för en att inte vara där alls. Förhoppningsvis har man möjlighet att ha sina barn på en förskola där personalen inte har den uppfattningen, utan gärna vill ha barnen där och där man bedriver en verksamhet som man inte tycker barnen gör bäst i att undvika så mycket som möjligt.

Givetvis är personalen viktig. Jag har vikarierat på en i mitt tycke mycket välfungerande förskola, relativt stora barngrupper till trots. Där arbetade en sammansvetsad personalgrupp vilket märktes på verksamheten, men den förskolan hade också bättre förutsättningar än de flesta andra förskolor jag besökt (mycket stora lokaler med välfungerande ljuddämpning, en barngrupp uteslutande bestående av barn från högutbildade, resursstarka familjer och inga barn under två år).

De flesta förskolor har inte så goda förutsättningar, och med stora barngupper i mindre lokaler, ofta med usel akustik som gör ljudnivån hög, och stressad personal som har hand om många (ibland väldigt små, och resurskrävande barn) säger det sig självt att barnen som vistas där utsätts för stress. Jag har sett det ske på de flesta förskolor där jag jobbat. Oavsett vad personalen ansåg om miljön på dessa förskolor fanns problemet. Mindre barngrupper skulle innebära en möjlighet för många förskolor att bli mycket bättre, och jag står fast vid att den svenska förskolan har problem som föräldrar borde uppmärksammas på.
 
Du tror inte man hunnit bli rätt trött under det år man var hemma med ettan och gravid med tvåan då? Att hon kanske inte studsade hem pigg och utvilad från BB? Med en nyföding och en ettåring är ju oddsen att man knappast sover ostört hela nätterna heller. Att vara något annat än trött i det läget låter helt orimligt.

Det taskiga mot stora barnet är snarast att skaffa ett småsyskon så snabbt, om något - bilden av mamman som i princip ligger utvilad på soffan och äter praliner medan stora barnet gråter på dagis, bekostat av skattebetalarna, låter annars mer präglad av moralisk indignation baserat på hur man tycker en mor bör agera, än vad som verkar realistiskt att anta för den som har barn med 13 månaders mellanrum.

Men kom ihåg att alla har det inte som du verkar ha haft det.
Du verkar ha haft ovanligt jobbigt med dina småbarn och såklart är din bild väldigt färgad av det. Alla har det inte så. Den mamman som diskurs pratat om verkar inte platsa in bland såna som haft det extemt jobbigt. Och ja, då blir faktiskt jag rätt moraliskt indignerad. Folk som fuskar gör mig förbannad oavsett om de är en mor eller inte.
 
Varför skaffa barn om man inte vill umgås med dom? Ställa dom på tillväxt på en förskola till senare?
Räknar man en heltidsarbetares arbetstider (utan chans att gå omlott) med restid och lunch så blir det inte många timmar VAKNA i veckan som man kan umgås med sitt barn.
Tyvärr....
Barn har rätt till sina föräldrar, hur väl förskolan än funkar.

Barn mår oftast inte dåligt av att vara först, eller sist på en förskola. Där finns personal. De barnen mår oftast sämre av de få timmar som föräldrarna försöker sno ihop en vardag på allt för få timmar resten av veckan.

* Jenny *
 
Men kom ihåg att alla har det inte som du verkar ha haft det.
Du verkar ha haft ovanligt jobbigt med dina småbarn och såklart är din bild väldigt färgad av det. Alla har det inte så. Den mamman som diskurs pratat om verkar inte platsa in bland såna som haft det extemt jobbigt. Och ja, då blir faktiskt jag rätt moraliskt indignerad. Folk som fuskar gör mig förbannad oavsett om de är en mor eller inte.

Nej, jag tror absolut inte jag har haft det extremt jobbigt med mina Det vanliga är att man inte är helt oberörd av en graviditet, de flesta känner sig åtminstone lite tyngre än vanligt på slutet t ex, är trötta eller mår lite illa i början, får kanske foglossning, osv. Att fungera helt som vanligt och vara lika pigg som vanligt på alla sätt varje dag genom en hel graviditet verkar superovanligt. Likaledes har alla bebisföräldrar jag träffat på irl fått sova lite mindre än vanligt, och varit lite tröttare och mer slitna än utan barn. Småbarn som sköter sig själva och pigga och utvilade småbarnsföräldrar har jag i princip enbart stött på på Buke, aldrig IRL.
 
Nej, jag tror absolut inte jag har haft det extremt jobbigt med mina Det vanliga är att man inte är helt oberörd av en graviditet, de flesta känner sig åtminstone lite tyngre än vanligt på slutet t ex, är trötta eller mår lite illa i början, får kanske foglossning, osv. Att fungera helt som vanligt och vara lika pigg som vanligt på alla sätt varje dag genom en hel graviditet verkar superovanligt. Likaledes har alla bebisföräldrar jag träffat på irl fått sova lite mindre än vanligt, och varit lite tröttare och mer slitna än utan barn. Småbarn som sköter sig själva och pigga och utvilade småbarnsföräldrar har jag i princip enbart stött på på Buke, aldrig IRL.

Det är rätt så stor skillnad på att inte vara helt oberörd eller fått sova lite mindre än vanligt och det du brukar beskriva hur du har haft det och också verkar ha stött på IRL. Vi har som sagt väldigt olika upplevelser, både vad det gäller oss själva och vår omvärld. Jag upplever det inte som något utopi eller omöjlighet alls att ta hand om en ettåring och en bebis. För mig är det väldigt extremt om man mår så kass att man måste lämna bort ettåringen på heltid, jag tror att det är väldigt få som verkligen behöver det - inkluderat den som diskurs beskrev. Eller så är det en enorm attitydförändring som har skett (jag fick ju barn för rätt länge sen)
 
Fast HELTID på fsk är bra mastigt för en ettåring... Och hur tusan man kan välja det när man dessutom är hemma med en bäbis är för mig en gåta!? Måste man för att få mat på bordet- fine, men bara för att!? OK om man nu behöver avlastning o låter barnet gå 15-20 h, men heltid !? Stackars liten som blev ivägskickad och utbytt mot en ny bäbis :(

Vår nyblivne och fullkomligt normale ettåring är ju i mångt och mycket en bäbis fortfarande, och jag är väldigt glad att det dröjer minst 6 mån innan han ska börja i vår lilla, fantastiska, föräldrakooperativa fsk. Hur någon kan vilja lämna en bäbis på heltid på förskola om man inte måste är för mig - mamma till en lika gammal bäbis- ofattbart!

Att vår treåring fick gå kvar sina 15 h för att ha skoj o leka när hon blev storasyster förra sommaren är för mig en helt annan sak.
 
Senast ändrad:
Jag är verksam inom kommunal förskola som förskollärare. När det börjar bli dags att ställa sig i kö. Ring till tänkbara förskolor, både kommunala och privata förskolor. Be att få komma och titta! Fråga om personaltäthet är och antalet barn! Ställ många frågor!

Stressen är på många förskolor hög! Sjukskrivningarna har ökat rejält bland personal inom både skola och förskola. Men på något sätt så försöker vi inom förskolan alltid vara pigga, glada och aldrig visa något för föräldrar för vi får inte göra att föräldrar känner skuld heter det, men jag upplever själv att jag aldrig vill ha min dotter heltid på förskolan inte som det är idag. Jag har sådan tur att jag har möjligheten att arbeta endast 75% och turen att jag har en ledig dag i mitt i veckan samt en farmor till dottern som har henne så hon behöver som längst bara gå 08:30-15:00.
 
Vår son, nu 3 år, skolades in när han var 16 månader. Då gick både jag och min man ner i tid, jag till 85% och min man till 80%. Jag jobbar inom vården och arbetar oregelbundet, så för mig innebar en 85% tjänst fler lediga dagar, inte kortare dagar. För min man blev det dock kortare dagar istället. Jag jobbar antingen 7-15.30 eller 14-22. Min man jobbar kontorstider med flex. När jag började 7 så lämnade min man ca 8 på morgonen och jag hämtade ca 16, och när jag jobbar kväll så lämnar jag vid 9 och min man hämtar ca 16. Sen brukade jag ha sonen hemma med mig 1-2 dagar i veckan när jag var ledig. I februari gick jag upp till heltid och min man till 90%, men vi har hållt kvar samma hämtnings- och lämningstider men det blir oftare hela veckor eftersom jag har färre lediga dagar i veckorna. Jag tycker det är jätteskönt att inte ha behövt ha sonen så långa dagar, vi hinner äta frukost tillsammans hemma och han hämtas aldrig sist på eftermiddagarna.
 
Skiftarbete på karln och jag är lärare har gjort att våra barn haft hyfsade tider på fsk.

Den vecka min make slutar tidigt ser jag till att lägga möten/planera etc så jag kan korta min arbetstid den vecka han jobbar em.

Så barnens tider har varit ungefär 07:30-15:00 undantaget den dag jag har personalmöte då slutar jag sent och barnen har en längre dag vilket gått bra. Nu när de är större har tiderna blivit lite länge på em-veckan schema aktiviteter mm som gjort att jobba ikapp eller i förväg inte fungerar lika bra. Oftast hämtas de vid 15;00 eller på em-veckan vid 16:00 nu är de 4 och 6 år.

Nackdel: jag är "ensamstående" varannan vecka dvs maken är inte hemma.
 
Skiftarbete på karln och jag är lärare har gjort att våra barn haft hyfsade tider på fsk.

Den vecka min make slutar tidigt ser jag till att lägga möten/planera etc så jag kan korta min arbetstid den vecka han jobbar em.

Så barnens tider har varit ungefär 07:30-15:00 undantaget den dag jag har personalmöte då slutar jag sent och barnen har en längre dag vilket gått bra. Nu när de är större har tiderna blivit lite länge på em-veckan schema aktiviteter mm som gjort att jobba ikapp eller i förväg inte fungerar lika bra. Oftast hämtas de vid 15;00 eller på em-veckan vid 16:00 nu är de 4 och 6 år.

Nackdel: jag är "ensamstående" varannan vecka dvs maken är inte hemma.

Blir lite nyfiken: ni som gör ert yttersta för att få till så korta dagar som möjligt, och tycker det är hemskt om barnen hämtas sist eller går heltid på dagis, gick ni själva på dagis/förskola som barn, eller var era mammor hemma med er tills ni började skolan?
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 766
Senast: Anonymisten
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
23
· Visningar
1 929
Övr. Barn Hejsan! Kände att jag ville gå med i tråden, även fast vi inte börjat försöka än. Vi tänkte börja försöka i juni om det går som det...
2
Svar
22
· Visningar
2 510
Senast: orkide
·
Gravid - 1år Jag kommer förhoppningsvis få ett barn till hösten. Jag bor idag i Malmö, där jag också jobbar. Jag kommer att vara självstående. Jag...
Svar
15
· Visningar
1 521
Senast: Queen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp