Det är inte föris uppgift

[skogaliten]

Nu är procenten av svenska barn som är en inskrivna på förskolan hög det kan jag hålla med om, men var det verkligen så för en generation tillbaka?

En generation brukar man räkna 30 år. För 30 år sedan var förskolan dyr för maxtaxan hade inte införts. Rätten till 15-timmar för syskon vid föräldraledighet var inte införd så alla barn som hade ett syskon under 1 år var hemma. Så det skulle verkligen var intressant att se procenten svenska barn som var inskrivna på förskolan 1993. Dessutom tror jag att dagmammor var vanligare på nittiotalet än idag.

Förvärvsfrekvensen bland kvinnor var ungefär som nu på 1990-talet och åtminstone under den senare delen av 1980-talet.
Innan föräldraförsäkringen var så utbyggd, så började en hel del barn redan vid 9 månader, eller 1 år.

Så nog var många barn inskrivna i den kommunala barnomsorgen.

Så dyrt var ändå inte förskolan på vare sig 1980 eller 1990-talet.

Kommunerna hade differentierade taxor, beroende på inkomst och vistelsetid. Kostnaderna var inte alls så "astronomiska" som t.ex. i de utländska exemplen som det länkades till ovan.

Det var köer till barnomsorgen genomgående, och syskon fick oftast (men inte alltid) gå kvar när man var föräldraledig.

Att dagmammor (oftast "kommunala dagmammor") var vanligt, berodde på att man helt enkelt inte hade byggt förskolor, samtidigt som omsorgsformen var billigare för kommunerna.

Det fanns inte samma krav på det pedagogiska innehållet, vilket gjorde att dagmammor utan särskilt gedigen utbildning var, så att säga mer gångbara.

Många föräldrar skulle valt förskola snarare än dagmamma om det bara funnits plats, just för att "dagis" hade gedignare verksamhet.

Vi får också komma ihåg, att syftet med förskolan - som ju då kallades daghem, fram till den första läroplanen 1998, var att ta hand om barn medan föräldrarna jobbade, men med ett pedagogiskt innehåll.
Egentligen blir först iom att läroplanen senare reviderades, som man egentligen skapar "förskola" till skillnad från "daghem".

Förskoleklass undantaget.

 

[Angel]

Förvärvsfrekvensen bland kvinnor var ungefär som nu på 1990-talet och åtminstone under den senare delen av 1980-talet.
Innan föräldraförsäkringen var så utbyggd, så började en hel del barn redan vid 9 månader, eller 1 år.

Så nog var många barn inskrivna i den kommunala barnomsorgen.

Så dyrt var ändå inte förskolan på vare sig 1980 eller 1990-talet.

Kommunerna hade differentierade taxor, beroende på inkomst och vistelsetid. Kostnaderna var inte alls så "astronomiska" som t.ex. i de utländska exemplen som det länkades till ovan.

Det var köer till barnomsorgen genomgående, och syskon fick oftast (men inte alltid) gå kvar när man var föräldraledig.

Att dagmammor (oftast "kommunala dagmammor") var vanligt, berodde på att man helt enkelt inte hade byggt förskolor, samtidigt som omsorgsformen var billigare för kommunerna.

Det fanns inte samma krav på det pedagogiska innehållet, vilket gjorde att dagmammor utan särskilt gedigen utbildning var, så att säga mer gångbara.

Många föräldrar skulle valt förskola snarare än dagmamma om det bara funnits plats, just för att "dagis" hade gedignare verksamhet.

Vi får också komma ihåg, att syftet med förskolan - som ju då kallades daghem, fram till den första läroplanen 1998, var att ta hand om barn medan föräldrarna jobbade, men med ett pedagogiskt innehåll.
Egentligen blir först iom att läroplanen senare reviderades, som man egentligen skapar "förskola" till skillnad från "daghem".

Förskoleklass undantaget.

Hur mycket har dessa extra år av pedagogisk undervisning från enormt tidig ålder ökat förmågan för barnen att senare lyckas i livet?

 

[escodobe]

Jag svarade på ett inlägg om psykisk hälsa hos barnen som lämnas på förskola tidigt.

En skev bild är ju en annan sak.

Hur blir det med anknytning och psykisk hälsa lyftes i tråden (tror det var @Milosari )och det var det inlägget jag svarade på.

Det är snarare så att de flesta mammor är hemma med barnen än att merparten sätts i förskola tidigt.

 

[Blyger]

Det är snarare så att de flesta mammor är hemma med barnen än att merparten sätts i förskola tidigt.

Okej min poäng verkar ha försvunnit helt så jag ger upp.

 

[BornAgain]

Allt detta skapar så många frågor hos mig.

Om man har rätt att ha sitt barn på föris arbetstid plus restid - hur definieras restid och av vem? Måste föris i förväg godkänna resväg och transportsätt? Eller ska vi arbeta med schabloner för restider?

Går det bra att föräldern joggar till förskolan eller är det att likställa med träning? Om föräldrarna kör omvägar eller kanske väljer mindre rationella färdvägar för att t.ex. sitta och virka på en buss istället för att ta hand om sina barn? Jag betalar faktiskt inte skatt för att folk ska sitta och virka eller facebooka.

Kan föris kräva att föräldrarna lägger pengar på resorna? Hur mycket är i sådana fall rimligt? Ska det räknas i absoluta tal eller i andel av inkomsten?

Bör föräldrarna vara skyldiga att även lämna en skriftlig, bevittnad redogörelse för hur de tar sig till jobbet? Kanske ett intyg från arbetsgivaren på om de har tillgång till parkeringsplats eller inte? Kopia på eventuella färdbevis?

 

[Lingon]

Hur mycket har dessa extra år av pedagogisk undervisning från enormt tidig ålder ökat förmågan för barnen att senare lyckas i livet?

Jag ifrågasätter faktiskt det påståendet. Jag vet att det inte var du som sa det.

Det kan absolut göra en skillnad för de barn som t.ex. har föräldrar som inte pratar svenska hemma. Då är förskolan otroligt viktig för barnens svenskakunskaper! Det blir väldigt jobbigt i skolan sen om barnet inte pratar så bra svenska. För de barn som inte har det så bra hemma är förskolan en välkommen paus och säker plats med trygga vuxna.

Men för den stora majoriteten av barn som har engagerade föräldrar, kanske även engagerade mor- och farföräldrar så tror jag inte att förskolan gör så stor skillnad. Då är den nog bara som bäst ett trevligt ställe att vara på när mamma och pappa jobbar. Det är ju viktigt nog! Min dotter gick på förskola och hon älskade sin förskola och sina fröknar!

Jag gick aldrig på förskola/hos dagmamma. Min mamma var hemmafru tills jag gick på mellanstadiet. Jag gick på lekis när jag var 6 år däremot. Men mamma gjorde ju en massa saker med mig (pappa på helgerna) och vi gick på aktiviteter (badhuset, lekplatsen, träffade andra barn, på somrarna var vi på stranden så fort vädret tillät osv). Jag har aldrig saknat att jag inte gick på förskola. Men det finns, alldeles för många, barn som behöver förskolan av olika anledningar.

 

[Lingon]

Allt detta skapar så många frågor hos mig.

Om man har rätt att ha sitt barn på föris arbetstid plus restid - hur definieras restid och av vem? Måste föris i förväg godkänna resväg och transportsätt? Eller ska vi arbeta med schabloner för restider?

Går det bra att föräldern joggar till förskolan eller är det att likställa med träning? Om föräldrarna kör omvägar eller kanske väljer mindre rationella färdvägar för att t.ex. sitta och virka på en buss istället för att ta hand om sina barn? Jag betalar faktiskt inte skatt för att folk ska sitta och virka eller facebooka.

Kan föris kräva att föräldrarna lägger pengar på resorna? Hur mycket är i sådana fall rimligt? Ska det räknas i absoluta tal eller i andel av inkomsten?

Bör föräldrarna vara skyldiga att även lämna en skriftlig, bevittnad redogörelse för hur de tar sig till jobbet? Kanske ett intyg från arbetsgivaren på om de har tillgång till parkeringsplats eller inte? Kopia på eventuella färdbevis?

Jag tror inte att det kontrolleras på minuten. Men jag antar att någon reagerar om en Lisa slutar kl. 16 och hämtar kl. 18 och hävdar restid i två timmar trots att hon jobbar nära förskolan.

Min nuvarande restid kan variera en hel del. Från 25 min om jag tar bilen till strax över en timme om jag åker kollektivt.

 

[Soapbubble]

https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande-statistik/2022/barn-och-personal-i-forskola---hosten-2021#:~:text=Nästan 86 procent av landets,barn per heltidstjänst i förskolan.

Procenten av svenska barn som går på förskola har varit högt i nästan två generationer, så majoriteten av vuxna svenskar idag är traumatiserade och har svårt med anknytning.

Nu är procenten av svenska barn som är en inskrivna på förskolan hög det kan jag hålla med ommen var det verkligen så för en generation tillbaka?

En generation brukar man räkna 30 år. För 30 år sedan var förskolan dyr för maxtaxan hade inte införts. Rätten till 15-timmar för syskon vid föräldraledighet var inte införd så alla barn som hade ett syskon under 1 år var hemma. Så det skulle verkligen var intressant att se procenten svenska barn som var inskrivna på förskolan 1993. Dessutom tror jag att dagmammor var vanligare på nittiotalet än idag.

Förvärvsfrekvensen bland kvinnor var ungefär som nu på 1990-talet och åtminstone under den senare delen av 1980-talet.
Innan föräldraförsäkringen var så utbyggd, så började en hel del barn redan vid 9 månader, eller 1 år.

Så nog var många barn inskrivna i den kommunala barnomsorgen.

Så dyrt var ändå inte förskolan på vare sig 1980 eller 1990-talet.

Kommunerna hade differentierade taxor, beroende på inkomst och vistelsetid. Kostnaderna var inte alls så "astronomiska" som t.ex. i de utländska exemplen som det länkades till ovan.

Det var köer till barnomsorgen genomgående, och syskon fick oftast (men inte alltid) gå kvar när man var föräldraledig.

Att dagmammor (oftast "kommunala dagmammor") var vanligt, berodde på att man helt enkelt inte hade byggt förskolor, samtidigt som omsorgsformen var billigare för kommunerna.

Det fanns inte samma krav på det pedagogiska innehållet, vilket gjorde att dagmammor utan särskilt gedigen utbildning var, så att säga mer gångbara.

Många föräldrar skulle valt förskola snarare än dagmamma om det bara funnits plats, just för att "dagis" hade gedignare verksamhet.

Vi får också komma ihåg, att syftet med förskolan - som ju då kallades daghem, fram till den första läroplanen 1998, var att ta hand om barn medan föräldrarna jobbade, men med ett pedagogiskt innehåll.
Egentligen blir först iom att läroplanen senare reviderades, som man egentligen skapar "förskola" till skillnad från "daghem".

Förskoleklass undantage

Året innan maxtaxans införande 2001 var 68% inskrivna i förskolan. Alla har inte alltid gått på förskola (oklart om dagmammorna är inräknade)

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a655b89/1553959063593/pdf1595.pdf

 

[Lingon]

Nu är procenten av svenska barn som är en inskrivna på förskolan hög det kan jag hålla med ommen var det verkligen så för en generation tillbaka?

En generation brukar man räkna 30 år. För 30 år sedan var förskolan dyr för maxtaxan hade inte införts. Rätten till 15-timmar för syskon vid föräldraledighet var inte införd så alla barn som hade ett syskon under 1 år var hemma. Så det skulle verkligen var intressant att se procenten svenska barn som var inskrivna på förskolan 1993. Dessutom tror jag att dagmammor var vanligare på nittiotalet än idag.

Året innan maxtaxans införande 2001 var 68% inskrivna i förskolan. Alla har inte alltid gått på förskola (oklart om dagmammorna är inräknade)

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a655b89/1553959063593/pdf1595.pdf

Jag kan nog räknas som ungefär en generation bakåt. Jag gick inte på förskola eller hos dagmamma. Men alla mina jämnåriga vänner gick på förskola/hos dagmamma. Jag kan inte komma på nån annan jag känner som hade en mamma som var hemmafru.

 

[BornAgain]

Jag tror inte att det kontrolleras på minuten. Men jag antar att någon reagerar om en Lisa slutar kl. 16 och hämtar kl. 18 och hävdar restid i två timmar trots att hon jobbar nära förskolan.

Min nuvarande restid kan variera en hel del. Från 25 min om jag tar bilen till strax över en timme om jag åker kollektivt.

Någon reagerar? Lisa kan råka ut för något - t.ex att en bil går sönder eller att de har ett möte i andra lokaler etc - utan att behöva förklara det för förskolan.

Jag misstänker att du själv inte förväntar dig att det utreds att du ibland kan vara över halvtimmen senare än vid andra tillfällen (över timmen isf 25 minuter). Visa bussbiljett för att styrka att du inte åkte bil plus gick något ärende utan verkligen åkte buss.

Jag tror inte på detaljstyrning och övervakning. Jag tror att man måste acceptera att människor ibland fuskar lite för att få ihop sin vardag och att varken resor eller arbete alltid flyter friktionsfritt.

Jag tror att alvarligare fusk effektivast byggs bort genom att man bygger på ömsesidig respekt. Repressiva system fungerar bara så länge som resurser läggs på kontroll och repressioner. Upplevs de som orättvisa skapar de hat (t.ex. den med fasta arbetstider som ifrågasätts efter ett oväntat möte eller en olycka på jobbet. Den med förtroendearbetstid som glassar in och hämtar efter eget godtycke). Och de skapar incitament att kringgå reglerna (jag är en rebell baby, jag tar alltid en kaffe innan jag hämtar på dagis)

 

[Lingon]

Någon reagerar? Lisa kan råka ut för något - t.ex att en bil går sönder eller att de har ett möte i andra lokaler etc - utan att behöva förklara det för förskolan.

Jag misstänker att du själv inte förväntar dig att det utreds att du ibland kan vara över halvtimmen senare än vid andra tillfällen (över timmen isf 25 minuter). Visa bussbiljett för att styrka att du inte åkte bil plus gick något ärende utan verkligen åkte buss.

Jag tror inte på detaljstyrning och övervakning. Jag tror att man måste acceptera att människor ibland fuskar lite för att få ihop sin vardag och att varken resor eller arbete alltid flyter friktionsfritt.

Jag tror att alvarligare fusk effektivast byggs bort genom att man bygger på ömsesidig respekt. Repressiva system fungerar bara så länge som resurser läggs på kontroll och repressioner. Upplevs de som orättvisa skapar de hat (t.ex. den med fasta arbetstider som ifrågasätts efter ett oväntat möte eller en olycka på jobbet. Den med förtroendearbetstid som glassar in och hämtar efter eget godtycke). Och de skapar incitament att kringgå reglerna (jag är en rebell baby, jag tar alltid en kaffe innan jag hämtar på dagis)

Jag menar att det kan ifrågasättas om man lämnar in att man varje hämtning kommer hämta 2 timmar efter att man slutat jobba.

Och jo, jag förväntar mig att man kontaktar förskolan om något inträffar så att man måste hämta senare en dag. Det är lätt att ringa och meddela att bilen gått sönder eller att tåget är försenat.

 

[BornAgain]

Nu är procenten av svenska barn som är en inskrivna på förskolan hög det kan jag hålla med ommen var det verkligen så för en generation tillbaka?

En generation brukar man räkna 30 år. För 30 år sedan var förskolan dyr för maxtaxan hade inte införts. Rätten till 15-timmar för syskon vid föräldraledighet var inte införd så alla barn som hade ett syskon under 1 år var hemma. Så det skulle verkligen var intressant att se procenten svenska barn som var inskrivna på förskolan 1993. Dessutom tror jag att dagmammor var vanligare på nittiotalet än idag.

Året innan maxtaxans införande 2001 var 68% inskrivna i förskolan. Alla har inte alltid gått på förskola (oklart om dagmammorna är inräknade)

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a655b89/1553959063593/pdf1595.pdf

Jag var med då - barnen var på dagis då också. Man "betalade efterförmåga" så dagistaxan varierade med inkomsten.

För att se en reell skillnad i andelen barn på dagis måste du backa till tidigt 1970-tal och sambeskattningen.

 

[BornAgain]

Jag menar att det kan ifrågasättas om man lämnar in att man varje hämtning kommer hämta 2 timmar efter att man slutat jobba.

Och jo, jag förväntar mig att man kontaktar förskolan om något inträffar så att man måste hämta senare en dag. Det är lätt att ringa och meddela att bilen gått sönder eller att tåget är försenat.

Men du förväntar dig att styrka att bilen gick sönder eller att tåget var försenat? Eller ska de tro dig på ditt ord?

Men när ska de i sådana fall tro dig på ditt ord? När du berättar om den trasiga bilen, men inte om dina arbetstider?

 

[Lingon]

Men du förväntar dig att styrka att bilen gick sönder eller att tåget var försenat? Eller ska de tro dig på ditt ord?

Men när ska de i sådana fall tro dig på ditt ord? När du berättar om den trasiga bilen, men inte om dina arbetstider?

Men det du pratar om är ju nåt helt annat än det Eslöv gör just nu. Ingen har ju krävt att någon lämnar in intyg på restiden. Bara på sin arbetstid.

Jag förväntar mig däremot att den vars bil går sönder direkt ringer till förskolan och informerar om att bilen gått sönder och vid vilken tid hen förväntar sig att kunna hämta barnet. Dels för att förskolan behöver veta och att barnet behöver veta varför mamma/pappa är sen. Om bilen kommer vara sönder under en längre period får man väl ändra lämnings- och hämtningstiderna då jag gissar att det då kommer ta längre tid att ta sig till jobb och förskola utan den.

 

[BornAgain]

Men det du pratar om är ju nåt helt annat än det Eslöv gör just nu. Ingen har ju krävt att någon lämnar in intyg på restiden. Bara på sin arbetstid.

Jag förväntar mig däremot att den vars bil går sönder direkt ringer till förskolan och informerar om att bilen gått sönder och vid vilken tid hen förväntar sig att kunna hämta barnet. Dels för att förskolan behöver veta och att barnet behöver veta varför mamma/pappa är sen. Om bilen kommer vara sönder under en längre period får man väl ändra lämnings- och hämtningstiderna då jag gissar att det då kommer ta längre tid att ta sig till jobb och förskola utan den.

Så du delar uppfattningen:
Restid - det går att lita på folks ord.
Arbetstid - något folk ljuger om som måste intygas av utomstående part

Jag tror att den som ljuger om sin arbetstid inte drar sig för att ljuga om restiden också. Och om Eslöv vet arbetstiden måste de också veta restiden, om de ska kunna veta laglig tid på föris.

 

[Lingon]

Så du delar uppfattningen:
Restid - det går att lita på folks ord.
Arbetstid - något folk ljuger om som måste intygas av utomstående part

Jag tror att den som ljuger om sin arbetstid inte drar sig för att ljuga om restiden också. Och om Eslöv vet arbetstiden måste de också veta restiden, om de ska kunna veta laglig tid på föris.

Jag tänker som så här (försök nu att inte vrida på det jag säger!):

Jag slutar jobba kl. 15.30. Jag satte hämtningstid till kl. 16. Jag jobbar ca 2 mil från förskolan. Detta tar 25 min med bil och 1 timme kollektivt. Förskolepersonalen tycker då att tiden är rimlig och ifrågasätter inte. Om jag däremot hade sagt att jag inte hämtar förrän kl. 18 gissar jag att de hade börjat undra och kanske fråga mig hur det kan ta så lång tid.

Jag tror alltså att man har en viss "vingelmån" på restiden just eftersom det kan vara väldigt svårt att bedöma och dels kontrollera. Men jag har inte läst någonstans att man behöver lämna in intyg på restiden. Så varför du tjatar om den vet jag inte. Så länge den är inom rimlighetens gräns så tror jag att man har ganska stor frihet där.

 

[Badger]

Jag menar fröken på förskolan.
Är pedagog eller lärare

Ja absolut det står ju dem fritt att kalla sig lärare eller pedagog. Jag förstår inte frågan. Jag går med vad de säger till barnen att de är.

 

[Imogen]

Så svenskar är inte traumatiserade och har problem med anknytning men många européer är det?

Hur drog du den slutsatsen?

Ingen har väl påstått att någon är traumatiserad. @Milosari skrev att hon undrade hur det blev med anknytning och psykisk ohälsa om man gått i förskola som liten bebis. Oavsett var man tror om den saken så har ju hur stor andel svenska barn som går i förskolan och som inte hade möjlighet att gå där som små bebisar inte så mycket med saken att göra?

När jag googlade hittade jag att i Europa totalt så går 34 % av barnen under 3 år i förskola. Andelen som gör det av barnen under 1 år lär vara väldigt mycket lägre. Så OM det låg något i det lär man ju knappast kunna dra några slutsatser på populationen som helhet oavsett.

 

[skiesabove]

Nu är procenten av svenska barn som är en inskrivna på förskolan hög det kan jag hålla med ommen var det verkligen så för en generation tillbaka?

En generation brukar man räkna 30 år. För 30 år sedan var förskolan dyr för maxtaxan hade inte införts. Rätten till 15-timmar för syskon vid föräldraledighet var inte införd så alla barn som hade ett syskon under 1 år var hemma. Så det skulle verkligen var intressant att se procenten svenska barn som var inskrivna på förskolan 1993. Dessutom tror jag att dagmammor var vanligare på nittiotalet än idag.

Året innan maxtaxans införande 2001 var 68% inskrivna i förskolan. Alla har inte alltid gått på förskola (oklart om dagmammorna är inräknade)

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a655b89/1553959063593/pdf1595.pdf

Ja det stämmer . Jag är född 1987. Syskon föddes 1990. Jag vet att det var tufft för mamma att vara hemma själv med oss båda, för jag har minnen som treåring av att sitta själv ute och leka i sandlådan, och att jag blev sur och rymde en del . Sen flyttade vi till villaområde och jag var en del hos dagmamma först, tror det var kanske nåt år medans jag var 4? Jag har svaga minnen därifrån, och tror inte att bebis lillebror var med. Sen började vi båda på nyöppnat kooperativt dagis, som mina föräldrar öppnade tillsammans med andra föräldrar i området. Vi hade både utbildade pedagoger och så var alltid minst en förälder där och hjälpte till, jag tror framförallt i köket. Lokalen var en villa.

 

[monster1]

Jag ifrågasätter faktiskt det påståendet. Jag vet att det inte var du som sa det.

Det kan absolut göra en skillnad för de barn som t.ex. har föräldrar som inte pratar svenska hemma. Då är förskolan otroligt viktig för barnens svenskakunskaper! Det blir väldigt jobbigt i skolan sen om barnet inte pratar så bra svenska. För de barn som inte har det så bra hemma är förskolan en välkommen paus och säker plats med trygga vuxna.

Men för den stora majoriteten av barn som har engagerade föräldrar, kanske även engagerade mor- och farföräldrar så tror jag inte att förskolan gör så stor skillnad. Då är den nog bara som bäst ett trevligt ställe att vara på när mamma och pappa jobbar. Det är ju viktigt nog! Min dotter gick på förskola och hon älskade sin förskola och sina fröknar!

Jag gick aldrig på förskola/hos dagmamma. Min mamma var hemmafru tills jag gick på mellanstadiet. Jag gick på lekis när jag var 6 år däremot. Men mamma gjorde ju en massa saker med mig (pappa på helgerna) och vi gick på aktiviteter (badhuset, lekplatsen, träffade andra barn, på somrarna var vi på stranden så fort vädret tillät osv). Jag har aldrig saknat att jag inte gick på förskola. Men det finns, alldeles för många, barn som behöver förskolan av olika anledningar.

Det som är skillnad nu är att nästan alla barn går på förskola när de är små, vilket gör att de som inte går på förskola blir isolerade. Bland annat därför har man ju även öppna förskolan dit föräldralediga och andra kan gå med sina barn så de kan umgås med andra som också är hemma. Det gör stor skillnad. Sen tror jag faktiskt att det är en bra förberedelse inför skolan att vara van att umgås med många andra barn och med vuxna.

Om man har en väldigt energisk förälder kanske man kompenserar för förskolans aktiviteter men om man mest hänger runt med barnen hemma på tomten eller bostadsgården så är det inte ovanligt att de faktiskt inte har samma motorik som barnen på förskolan och inte heller samma sociala färdigheter. Är man en förälder som tar med barnen ut och leker i skog och mark samt träffar andra barn och föräldrar mycket så är det nog däremot inga problem.