Jobb tips?

[L(i)FE]

Jodå - jag tror du kan det även om det inte känns så just nu.

Fast jag VET att det är helt menings löst så jag kommer inte försöka.

 

[Niyama]

Tack till alla som har svarat och haft tips om gymnasiet och alltmöjligt Det var jätte snällt av er!
Men jag har in sett att det inte finns nån chans förmig att klara gymnasiet o avsett och jag kommer aldrig att kunna bli nånting som hjälper nånannan. Så jag släpper alla domhär idiotiska tankarna att jag skulle kunna bli nånting viktigt eller betydelse fullt och jag vet inte varför jag in billade mig det.
Men det var ändå väldigt snällt av er som gav tips osv!

Just att hjälpa andra kanske inte är nåt för dig men det finns ju många andra jobb som är viktiga och betydelsefulla.

 

[vemsomhelst123]

Tack till alla som har svarat och haft tips om gymnasiet och alltmöjligt Det var jätte snällt av er!
Men jag har in sett att det inte finns nån chans förmig att klara gymnasiet o avsett och jag kommer aldrig att kunna bli nånting som hjälper nånannan. Så jag släpper alla domhär idiotiska tankarna att jag skulle kunna bli nånting viktigt eller betydelse fullt och jag vet inte varför jag in billade mig det.
Men det var ändå väldigt snällt av er som gav tips osv!

Jag tror kanske att du har rätt i att du inte ska sikta på att rent konkret ”hjälpa” andra, precis som jag inte även om det vore lockande ska sikta på en karriär som har med min kroniska sjukdom att göra sen kanske du hamnar där ändå, vad hände som gör att du känner såhär? Se inte det där stora målet framför dig, se det som en utopi och sätt upp små mål och låt som sagt det ta den tid det tar . Du sitter ju i ett guldläge för att sakta gå mot målet med tanke på den nya gården, föräldrar som kan stötta upp osv. Låt inte demonerna ta över, självklart löser du gymnasiet (iaf vissa kurser) och resten tar du sen!

 

[vemsomhelst123]

Fast jag VET att det är helt menings löst så jag kommer inte försöka.

Du kan ju försöka med det som inte känns oöverstigligt först, och inte se att du behöver ta allt på en gång!

 

[L(i)FE]

Jag tror kanske att du har rätt i att du inte ska sikta på att rent konkret ”hjälpa” andra, precis som jag inte även om det vore lockande ska sikta på en karriär som har med min kroniska sjukdom att göra sen kanske du hamnar där ändå, vad hände som gör att du känner såhär? Se inte det där stora målet framför dig, se det som en utopi och sätt upp små mål och låt som sagt det ta den tid det tar . Du sitter ju i ett guldläge för att sakta gå mot målet med tanke på den nya gården, föräldrar som kan stötta upp osv. Låt inte demonerna ta över, självklart löser du gymnasiet (iaf vissa kurser) och resten tar du sen!

Bra att få be kräfting att det var en idiotisk tanke avmig iallafall Såklart så kan jag inte "hjälpa" nån och kommer aldrig kunna.
Det är heltenkelt ingen mening att ha det som ett stort mål efter som att jag inte kommer klara det ändå. Och det finns ingen mening att försöka gå gymnasiet alls för jag skulle ändå bara göra allting fel och bli lika av skydd där som jag alltid är så det vore bara idiotiskt att försöka.

 

[L(i)FE]

Du kan ju försöka med det som inte känns oöverstigligt först, och inte se att du behöver ta allt på en gång!

Fast det finns inget sånt.

 

[sorbifolia]

Fast @L(i)FE - du HAR redan hjulpit och hjälper många, genom att dela med dig av dina upplevelser bland annat här på buke, och att skriva öppet om psykisk ohälsa, och bidra till mera info och mindre stigma kring det. Jag har iaf lärt mig jättemycket av att läsa vad du skriver, och fått många verktyg som gör så jag kan bemöta andra med liknande problem på ett bättre sätt.

Och jag är SÄKER på att du kommer fortsätta med att hjälpa andra människor, oavsett vad ditt framtida yrkesval blir.

 

[L(i)FE]

Fast @L(i)FE - du HAR redan hjulpit och hjälper många, genom att dela med dig av dina upplevelser bland annat här på buke, och att skriva öppet om psykisk ohälsa, och bidra till mera info och mindre stigma kring det. Jag har iaf lärt mig jättemycket av att läsa vad du skriver, och fått många verktyg som gör så jag kan bemöta andra med liknande problem på ett bättre sätt.

Och jag är SÄKER på att du kommer fortsätta med att hjälpa andra människor, oavsett vad ditt framtida yrkesval blir.

Mm ellerhur förutom att jag uppen bart INTE ska göra det. Och jag skulle INTE tipsa att försöka lära dig nånting av det som jag skriver för det är an tagligen bara fel iallafall.

 

[Amha]

Raderat

 

[L(i)FE]

Raderat

Jag vet inte varför du raderade det långa svaret som du hade skrivit innan men jag läste det iallafall men an tar att du inte vill ha nåt svar om det då eller?

 

[Niyama]

Bra att få be kräfting att det var en idiotisk tanke avmig iallafall Såklart så kan jag inte "hjälpa" nån och kommer aldrig kunna.
Det är heltenkelt ingen mening att ha det som ett stort mål efter som att jag inte kommer klara det ändå. Och det finns ingen mening att försöka gå gymnasiet alls för jag skulle ändå bara göra allting fel och bli lika av skydd där som jag alltid är så det vore bara idiotiskt att försöka.

Vad vill du ha för svar egentligen?

 

[vemsomhelst123]

Fast @L(i)FE - du HAR redan hjulpit och hjälper många, genom att dela med dig av dina upplevelser bland annat här på buke, och att skriva öppet om psykisk ohälsa, och bidra till mera info och mindre stigma kring det. Jag har iaf lärt mig jättemycket av att läsa vad du skriver, och fått många verktyg som gör så jag kan bemöta andra med liknande problem på ett bättre sätt.

Och jag är SÄKER på att du kommer fortsätta med att hjälpa andra människor, oavsett vad ditt framtida yrkesval blir.

Det tror jag med. En (eller egentligen flera) av de roligaste, härligaste och mest allmänbildade människor jag känner har ”bara” gymnasieutbildning. Jag känner folk som inte ens har det men som klarat sig ändå. Har du tex kikat på eller varit i kontakt med moha frikraft? Inte för att du ska bli som hon och ni har säkert helt olika begränsningar, men där har du en människa som inte trodde det var möjligt men som ändå lyckats med saker på ett enastående sätt. Och de flesta av oss lyckas inte enastående, vi bara går igenom livet och försöker vara nöjda med det, utbildade eller inte

 

[L(i)FE]

Det tror jag med. En (eller egentligen flera) av de roligaste, härligaste och mest allmänbildade människor jag känner har ”bara” gymnasieutbildning. Jag känner folk som inte ens har det men som klarat sig ändå. Har du tex kikat på eller varit i kontakt med moha frikraft? Inte för att du ska bli som hon och ni har säkert helt olika begränsningar, men där har du en människa som inte trodde det var möjligt men som ändå lyckats med saker på ett enastående sätt. Och de flesta av oss lyckas inte enastående, vi bara går igenom livet och försöker vara nöjda med det, utbildade eller inte

Fast det handlar inte om att jag inte tror att det är möjligt. Utan att jag är dum i huvudet som ihuvud taget trodde att jag kunde bli nånting som hjälper andra och att uppen bart så var det vad andra menade fast dom försökte att säga att det är "psykiskt tungt" fast det handlade om att JAG inte duger fördet. Såklart efter som att jag aldrig duger och att allt jag gör är fel.
Det går liksom inte att gå genom livet och försöka att vara nöjd meddet ifall man iprincip är som djävulen som bara förstör allt och alla.

 

[vemsomhelst123]

Fast det handlar inte om att jag inte tror att det är möjligt. Utan att jag är dum i huvudet som ihuvud taget trodde att jag kunde bli nånting som hjälper andra och att uppen bart så var det vad andra menade fast dom försökte att säga att det är "psykiskt tungt" fast det handlade om att JAG inte duger fördet. Såklart efter som att jag aldrig duger och att allt jag gör är fel.
Det går liksom inte att gå genom livet och försöka att vara nöjd meddet ifall man iprincip är som djävulen som bara förstör allt och alla.

Men har någon sagt det menar du? Det är psykiskt tungt att hjälpa andra, men det är klart du kommer klara det. Tänk på hur det var när du började rida igen, man galopperar inte direkt utan måste lära sig grunderna på ett nytt sätt för att komma dit man vill. Igen; det löser sig, Ja just nu är dina resurser begränsade personligen pga ditt svajiga (vilket de flesta har men inte lika svajigt) mående. Men i slutändan har du en trygg plats att landa på vad du än gör. Behövs det så landa där ett tag då, och gå vidare när du mår som du gjorde i början av tråden! Du är inte dum i huvudet och det är jättebra att du sonderar terrängen för framtiden, men sätt de mindre målen först! Tex en kurs på gymnasiet, eller en termin. Man behöver faktiskt inte läsa vidare ens för att hjälpa andra

 

[L(i)FE]

Men har någon sagt det menar du? Det är psykiskt tungt att hjälpa andra, men det är klart du kommer klara det. Tänk på hur det var när du började rida igen, man galopperar inte direkt utan måste lära sig grunderna på ett nytt sätt för att komma dit man vill. Igen; det löser sig, Ja just nu är dina resurser begränsade personligen pga ditt svajiga (vilket de flesta har men inte lika svajigt) mående. Men i slutändan har du en trygg plats att landa på vad du än gör. Behövs det så landa där ett tag då, och gå vidare när du mår som du gjorde i början av tråden! Du är inte dum i huvudet och det är jättebra att du sonderar terrängen för framtiden, men sätt de mindre målen först! Tex en kurs på gymnasiet, eller en termin. Man behöver faktiskt inte läsa vidare ens för att hjälpa andra

Det är ju flera här som tycker att jag inte ska det blandannat så skrev du att jag har rätt att jag inte ska sikta på att "hjälpa" andra. Som jag var pattetisk och dum i huvudet och skrev att det var det som jag verkligen ville göra.
Men jag har in sett igår och idag att det var idiotiska drömmar bara för att jag heltenkelt inte skulle klara nånting sånt. För att det heltenkelt är fel på själva MIG det är själva JAG som aldrig duger o avsett vad det är om. Inte "bara" om tillexempel skolan utan allt medmig bara förstör allt och gör allt fel. Själv klart säger ingen rakt ut att jag ÄR så fel och att jag inte borde finnas men jag är ju inte SÅ dum i huvudet så att jag inte märker det.