Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

För de första så ser du inte de minsta stor ut. Du är ju väldigt smal.. Det ser väldigt fint ut. Så oroa dig inte över det.
Jag väger mer än dig med all säkerhet & hade utan problem ridit din häst.

För de andra, tappa inte modet så... Dina tränare har ridit så mycket längre & har dessuom lärt sig rida på hästar som har de så mycket enklare för sig än vad din har. Du tränar för att bli bättre & för att lära dig. De går inte fort & du har dessutom en svårriden häst. Jag tycker ni har gjort så mycket framsteg av de man sätt i tråden. Sluta deppa börja peppa. so what om ni inte kommer ut på en L:C gå ut på en d istället. ut på träningstävlingar istället. Du har inte bråttom med att tävla. hästägande handlar inte ens om att tävla. Hur många i denna tråden tävlar aktivt med sin travare ?

För sjutton, ta vara på dig själv & din häst. Sänk dina krav & se till att belöna dig och hästen för varje litet futtigt cm kliv fram. Tänk inte på de negativa!

Jag har en häst som kan hoppa bana på 130 men hon kan inte gå ett Lc program.
Jag kämpar & kämpar & käämpar. Tårar hit tårar dit. Ändå är hon bäst i världen & jag älskar henne för de hon kan.
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

För mig är det jätteviktigt att tävla, skulle inte hålla på med hästar utan det. Eller åtminstone att sikta mot tävling och ha en god chans att genomföra det. Jag vill verkligen inte sitta och harva i skrittklasser (!) på ridtravartävlingar, det är så pinsamt och så enormt långt under det man ska kunna som vuxen ryttare på en grundutbildad och lovande häst att det inte är klokt. :crazy:

Men det här handlar ju inte bara om tävling, det handlar om att jag sitter och drar hästen bakåt, bakåt, bakåt medan hon vill framåt, och går framåt med stormsteg så fort hon får någon på ryggen som inte är en efterbliven fettblobb med noll koll på kroppen. :crazy: Det är liksom inte OK att vara 23 år och knappt kunna rida sin häst i form på en träning i ett ridhus där vi varit 23 000 gånger tidigare, medan någon annan kan hoppa upp och hon går kanon efter en sekund. Tänk hur bra hon blivit på de här 1,5 åren om någon annan ägt henne.

Och framsteg... vi gör ju inga framsteg. Eller hästen gör ju det. Med andra ryttare. Medan jag rider sämre än 7-åringarna på ridskolan.
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Och jag hade ju sålt direkt och skaffat travhäst igen istället om det inte vore för att jag TYCKER OM den där satans hästen. Hon lär ju inte bry sig om vem hon hamnar hos, men när hon visar en sådan tillgivenhet till mig från marken så slår ju den ologiska/sentimentala genen till. Trots att jag vet att det är egoistiskt och fel av mig att ha kvar henne.

Alternativet är ju att sluta rida själv och hitta en duktig ryttare som vill ta över träningen helt och även tävla, men det har jag inte ekonomi till.
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Jag tycker ni ser ut att utvecklas hela tiden faktiskt. Man kan inte förvänta sig att allt ska vara bra och perfekt, för då skulle man inte ha något att jobba med. Du beskriver själv att du blivit bättre i vissa delar av din sits, så var nöjd över det och fokusera på det som blivit bra istället för att tänka på allt som är negativt. Då blir ju hela du negativ och även din inställning till hästen. Att tänka positivt gör verkligen enorm skillnad.

Varför har du så extremt höga krav på dig själv? Du gör ju så gott du kan? Nå mer kan man inte göra. Försöker man så räcker det. Det gäller att liksom plocka ut de små små framsteg man gör.

Att tänka att hästen hade blivit fin om en duktigare ryttare haft henne, vad hjälper det egentligen att tänka så?? Då kan vi ju alla ge upp våra hästar eftersom en elit-ryttare hade gjort det så mycket bättre på så mycket kortare tid. Nu är det ju faktiskt DIG och ANNA det handlar om, och då är det även från er som du måste utgå. Inte från Anna och dina tränare, och inte från Anna och nån elitryttare. Blir det bättre av att jämföra? Nej. Om du verkligen vill att det ska bli bra så måste du börja jobba med den mentala biten oxå, inte bara släppa allt och skita i allt för att du inte rider som en elitryttare. Man måste ta det i små steg och fokusera på det som går bra. Även om ett pass går åt helvete så slår jag vad om att du kan hitta åtminstone en liten grej som var bra. Kanske ett enda steg i skritt som kändes bra, eller en enda halt på hela passet som kändes bra. Nånting kan man alltid hitta.

Så länge du fokuserar på det negativa och på allt som du inte gör bra, så kommer du inte att bli bättre heller. Som sagt, vill du att det ska lösa sig så är det nog dags att börja jobba med det oxå, den mentala biten alltså. Tar man inte tag i saken, och verkligen FÖRSÖKER, så kommer man inte komma nån vart. man kan inte vänta sig att nån annan ska göra det åt en.

Lycka till!
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Fast en grundläggande bra sits är inte extremt höga krav. Det lär de flesta sig redan som barn. Att rida hästen i form likaså.

Apropå elitryttare så är ju skillnaden att de flesta hobbyryttare ändå utvecklas: Antingen utvecklar de hästen, eller så utvecklar hästen dem, eller så utvecklas båda i takt med varandra. De behöver inte skämmas för sig. I mitt fall är det ju BARA hästen som utvecklas, och det endast när någon annan rider. Jag har ju ingen som helst delaktighet i de framsteg hon gjort under det här året, jag ska väl snarare vara glad för att jag inte sabbat henne totalt de gånger jag suttit upp och förstört. :crazy:

Och jag är ledsen, men jag kan inte se att hon går bra i skritten som en framgång eller något positivt. Det är lite som att se det som positivt att jag faktiskt kan starta min dator när jag även kan koda i HTML och CSS... det hör liksom till.

Jag har redan lagt ner alla intressen jag älskar och alla livsambitioner jag haft för att jag inte duger till, jag vill verkligen inte släppa det sista i livet som faktiskt betyder något också. Fan.

Edit: Det här var alltså inte negativt menat mot dig eller någon annan, även om det kanske framstår som det. Det är jättesnällt att ni försöker vara snälla.
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Men ser du så negativt i allt så har du ju tappat glädjen med häst. Varför ha häst om du mår så dåligt över de?
Jag menar inte att vara hård. Men du måste ändra bilden på dig själv. Annars kan du lika gärna lägga ner. Om de nu inte är hästen. Säg till dig på skarpen & sluta gnäll. De kommer du ingen vart med. Sorry men sånt är livet. Jag har ridit i 20 år & jobbar fortfarande med sitsen. So what. Jag gnäller inte utan jobbar vidare.

Du kanske ska se över annat. Hjälper eller stjälper sadlen dig, hur är du själv muskelmässigt? Skaffa dig lite jävla anamma & om nu hästen kan se till att hon gör som du ber henne om.
Och varför skulle de vara pinsamt med ridtravartävlingar. De är jätte nyttigt och stärker självförtroendet. Man får se de som en träning.

så RYCK UPP dig. Vi säger ni är fina, du har en fin häst & ni utvecklas. Ta åt dig!


Och du sätter negativ press på hästen om du sitter & har så dåligt självförtroende på ryggen.

LÄR DIG SE DOM SMÅ FRAMSTEGEN. Du låter faktiskt som en barnrumpa. och jag är hemskt ledsen om jag är hård. Men de är typ.. jag ville ha en blå nalle men jag fick en rosa buuuhuhuhu.. Nu får jag väl fan för detta.
Men du behöver vakna upp lite.

DU HAR UTVECKLATS! Man blir aldrig färdiglärd. Pröva rid en annan häst, pröva annan tränare. Gör något. Skaffa dig en coach. Men sitt inte & tyck synd om dig. De hjälper inte.
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

När man grinar av självhat i ett dygn och går i självmordstankar för att man är en sådan usel ryttare som förstör livet för sig själv och sin häst handlar det inte om barnslighet eller bortskämdhet. Men det kan man nog inte förstå om man själv aldrig varit en genomvärdelös människa.

Och nej, det beror som sagt inte på hästen, inte heller sadeln eller träningen. Det är ju bara jag som inte kan. Och det handlar inte heller om att aldrig bli färdiglärd eller perfekt, jag skulle vara så jävla glad och nöjd om jag bara kunde rida lite bättre än den genomsnittlige 10-åringen och slapp leva med insikten om att jag är så efterbliven att jag inte bara får skämmas över mig själv, utan att också folk får skämmas för mig och hästen lida.

Och skälet till att jag fortsatt med hästar är ju det jag skrivit: Jag tycker om min häst och har inga andra intressen i livet.

Men ja, skit samma, ju mer jag skriver desto mer inser jag att jag väl måste göra vad som är bäst för omgivningen, inte mig.
 
Senast ändrad:
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Men då måste du ju ta hjälp. så kan du ju inte ha de :/ eller hur? De ska vara roligt! Skippa träning ett tag. kör eller något. Slappna av lite och ha lite roligt. Du kommer inte må bättre om du ska fortsätta behandla dig själv som en påse skit
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Du är inte de minsta stor för din häst.
Allt går inte bra jämt och utan träning blir man verkligen inte bättre.
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Och jag hade ju sålt direkt och skaffat travhäst igen istället om det inte vore för att jag TYCKER OM den där satans hästen. Hon lär ju inte bry sig om vem hon hamnar hos, men när hon visar en sådan tillgivenhet till mig från marken så slår ju den ologiska/sentimentala genen till. Trots att jag vet att det är egoistiskt och fel av mig att ha kvar henne.

Alternativet är ju att sluta rida själv och hitta en duktig ryttare som vill ta över träningen helt och även tävla, men det har jag inte ekonomi till.


Men snälla du....... nu blandar du ihop hästens och dina behov!
Hästen har inget behov av att tävla, men du säger att DITT mål är att tävla, annars kunde du lika gärna sluta.
Om inte du lagt ner din tid, tålamod och enormt mkt pengar på denna häst, tror du att hon hade haft det så bra då? (eller ens varit i livet.)
Ni har lärt er tillsammans, och Anna är ingen enkel häst, men hennes största behov förutom det sedvanliga en häst behöver mat, omvårdnad, motion, är sannolikt någon som förstår henne och kan ge henne trygghet, vilket du gör.
Om du verkligen hade velat utveckla din ridning och tävla dressyr, hade du kunnat valt en annan häst, typ skolad läromästare och fått ett bättre självförtroende, genom att hästen utvecklat dig. Men jag tror att du lever genom Anna, precis som hon gör genom dig. Ni är varandras med och motgång kan man säga.
Ta fram ett gammalt kort,och jämför hur hon ser ut nu! Ni har gjort enorma framsteg TILLSAMMANS. Det är mer värt en allt annat, och att tränarna rider henne ibland är väl jättebra för hennes grundform, men hon skulle vara lika lycklig med bara dig också. Du däremot behöver lyftet som träningen ger, för att komma framåt och inte köra fast, vilket alla gör som inte tar hjälp av tränare eller går på kurser, förr eller senare.
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Men Stormkast...det ser ju jättebra ut.

1:a du ser inte alls stor ut på din häst och du är inte alls tjock utan smal och ser vältränad ut.

2:e Sänk kraven ett litet tag på dig själv.

3:e om du tycker att du har framåtlutande axlar och blir hängade i överkroppen så kan du alltid träna din bål hemma...jag själv blir lite hängade framåt och jag vet att jag har en svag bål så ja man får väl ligga hemma och göra lite övningar :angel:...

Du och Anna har kommit mycket långt fram och det ska du vara stolt över...
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Tyvärr lever du med en väldigt skev bild av dig själv och ovanpå det så fokuserar du på allt negativt istället för att se det positiva som ändå har hänt.

För ett tag sedan vågade du inte galoppera på Anna och det har du gjort nu = framsteg!!

Tycker du ska ta kontakt med en kurator och prata igenom saker och ting för uppenbarligen så mår du inte bra och behöver hjälp för att komma "tillbaka".


Jag är ingen tävlingsmänniska och att tävla är inte viktigt för mig men jag är ändå ute på någon CR hemma på klubben för att stämma av lite med mig själv och hästen. Roligare att träna om man har ett mål framför sig.

Min häst hade troligtvis kommit längre med en bättre ryttare och jag hade nog kommit längre med en mer utbildad och kunnigare häst men Lucas är min lilla gos och han bryr sig inte om att vi precis hamnar under gränsen för godkänt i de lätta dressyrprogrammen. Han är likadan för det och äter, skiter och bråkar med hagkompisen som vanligt.
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Halvt kl

Tack för era snälla ord, vad fina ni är. Usch, jag får så dåligt samvete som inte kan ta åt mig, men det går bara inte. Det känns som om de pyttesmå framsteg jag eventuellt, någon enstaka gång gör, är att jämföra med att jag skulle misslyckas på universitet, gå tillbaka till grundskolan, börja i särklass och där få MVG i svenska typ, det är inget att vara glad över. :(

Jag tog mig iväg på tävlingen ändå och Anna skötte sig så jävla bra, helt över förväntan, den lilla kraken som körde upp huvudet och knappt kunde skritta rent på Ridtravarriks för ett år sedan pga. stress var kolugn från första sekund, spänd men kolugn, och var som en dröm att rida. 65% fick hon, det hade hon knipit segern på på den lokala tävlingen i juni förra året, och alla låga poäng nu var enbart och enbart min skuld. Jag vågade inte rida fram henne mer till tygeln, jag var orättvis mot henne vid inridningen och något hörn där jag bad henne gå för snävt, jag gav henne dubbla signaler i halten, jag hamnade i obalans i traven vid något steg etc. etc.

Så nu har jag verkligen fått det svart på vitt att den här hästen gör sig bäst hos, eller åtminstone med någon annan. Hon kan bli så himla fin hos någon som kan ta vara på henne, och det är inte rätt att jag ska sitta där och dra henne tillbaka. För hon tycker ju det är så kul och försöker verkligen, trots att jag hämmar henne i varje steg. Min fina lilla med guldhjärtat. :love:

http://www.youtube.com/watch?v=k4MVe-cZgr0

 
Senast ändrad:
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

65% på första tävlingen (hon och du?) tycker jag du ska riktigt stolt över för det är inte alls illa pinkat.Och dessutom rider du prydligt och din häst ser ut att trivas med dig.Jag tycker ni är fina tillsammans och jag är inte den som strör beröm över folk för att vara snäll bara så du vet.
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Oj, har hänt en massa sen jag senast va här.

Har nu börjat på att testa lite olika bett på min dam. Waterford, D-rings bett med koppar rullar och rakt gummi bett. Har än så länge bara hunnit med Waterford och Gummi bettet. Tyvärr så har det blåst en massa flera dagar i rad nu och har inte kunnat känna av något på grund av att hon spänt sig för allt som rört på sig runt om. Har bara märkt att hon blir ganska stark i gummi bettet.

Stormkast. Du är definitivt inte stor för din häst, ser hur bra ut som hellst och det är inte kul att läsa igenom att du inte tror på dig själv. Försök att lätta lite på dina mål och låt de ta den tid det tar.

Lite bilder från oss.
Kiwi.jpg

37974_1333344130.jpg

Blev ett litet skutt på slutet, kunde inte bärga mig när de stod där och kalla på oss. :D
37516_1333344147.jpg

Lägg märkew till den tunna tröjan jag har på mig;) Våren är verkligen här :love:
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Vår!!!??? Ehhh.... vi på Småländska Höglandet hade -5 grader i morse, c:a 4 cm snö och SNORHALt på vägen!! Men bilderna visar ju att det finns hopp om bättre väder! Ser härligt ut....

Min "Gamling" ska sättas i gång igen i morgon, håller tummarna att hältan inte återkommer!!
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Jag tog mig iväg på tävlingen ändå och Anna skötte sig så jävla bra, helt över förväntan, den lilla kraken som körde upp huvudet och knappt kunde skritta rent på Ridtravarriks för ett år sedan pga. stress var kolugn från första sekund, spänd men kolugn, och var som en dröm att rida. 65% fick hon, det hade hon knipit segern på på den lokala tävlingen i juni förra året, och alla låga poäng nu var enbart och enbart min skuld. Jag vågade inte rida fram henne mer till tygeln, jag var orättvis mot henne vid inridningen och något hörn där jag bad henne gå för snävt, jag gav henne dubbla signaler i halten, jag hamnade i obalans i traven vid något steg etc. etc.

Så nu har jag verkligen fått det svart på vitt att den här hästen gör sig bäst hos, eller åtminstone med någon annan. Hon kan bli så himla fin hos någon som kan ta vara på henne, och det är inte rätt att jag ska sitta där och dra henne tillbaka. För hon tycker ju det är så kul och försöker verkligen, trots att jag hämmar henne i varje steg. Min fina lilla med guldhjärtat. :love:

Men hallå?
Att du själv kommer på vad du gjort för fel är ju ett ENORMT steg till utveckling. Där har du ju allt du behöver träna på. Så länge du vet vad du gör för fel så vad kan då hindra dig från att rätta till det?
Be någon filma dig när du rider, kolla på de, gör om gör rätt.
Alla gör vi något fel varje gång vi rider som vi kommer på och gör om nästa gång men inte fan får man rätt med det direkt ändå.
Själv sitter man som en jävla western ryttare med fötterna rätt ut i luften när man rider på grund av gammal vana. Har gjort sen jag red western för 10 år sen. 10 jäkla år utan att kunna svänga in fötterna :devil: ( red western i ca 1 år.) Men jag rider på för det o svär var gång jag ser en bild på mig själv till häst.

Vrf inte prova en ny tränare? eller rid en läromästare för tränare någon gång i veckan för att utvecka dig själv lite?
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

WestCott. Låg på nollan i natt också här tyvärr men har haft 4-5 dagar de senaste 3 veckorna med strålande sol så man kunnat gå i tunn tröja och underställs byxorna har åkt av :D
 
Sv: Den 21:a RIDTRAVARTRÅDEN

Filmad blir jag i princip varenda träning och har blivit det regelbundet i 1,5 år.
Så länge du vet vad du gör för fel så vad kan då hindra dig från att rätta till det?
Efterblivenhet och total talanglöshet, uppenbarligen. Jag kan inte skylla det på något annat när jag kämpat och kämpat med samma problem i 1,5 år, och även på ridskoletiden som barn, utan att bli ett skvatt bättre.

Vrf inte prova en ny tränare? eller rid en läromästare för tränare någon gång i veckan för att utvecka dig själv lite?
Det handlar ju inte om tränaren, och jag inser ändå att jag inte kan rida för någon annan här. Jag har ju försökt med andra tränare på närmare håll som komplettering till min nuvarande instruktör, för att få lite mer regelbundenhet i passen, men samtliga försök har antingen slutat med att 1) hästen hatat det och visat det genom att sluta ta styrning, eller 2) att jag blivit totalt knäckt. Det fungerar inte med någon som ska hetsa runt hästen på en volt i 45 minuter eller bara står och vrålar vad jag gör fel (som om jag inte är medveten om det) och kallar mig dålig. Jag vet att den hårda skolan är rätt på oss "negativa" ryttare enligt många, och det kan säkert fungera jättebra för vissa, men inte för mig.

Och jo, jag hade hemskt gärna ridit en riktigt välriden läromästare, men jag har inga sådana i närheten. Dessutom hade det väl ändå bara slutat med att jag skämt ut mig genom att inte ens få en erfaren och välutbildad häst i närheten av något som kan liknas vid form. :(
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
12 467
Senast: lizzie
·
Hästmänniskan Hej, Jag vet att det finns många trådar om detta men av de som jag hittat är det många inaktiva och jag önskar verkligen stöd just nu...
Svar
10
· Visningar
2 977
Tjatter Idag den 20 oktober 1650 har jag Kristina krönts till landets drottning vid kröningsriksdagen i Storkyrkan. Jag har färdats genom...
19 20 21
Svar
416
· Visningar
7 457
Senast: Gabby_Ossi
·
Tjatter Hjärtligt välkomna till ”Lobelias meditations och mindfulnesscenter" Jag är glad att så många valt att närvara vid denna 10 dagars...
21 22 23
Svar
456
· Visningar
20 747

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp