Läxa inte upp mig. Bara för att man misstänker att en viss reaktion kommer att komma betyder inte att man agerar på den (utan snarast är resignerat förberedd).
@Stefffie var ju tex inte otrevlig gentemot honom men jag betvivlar starkt att reaktionen varit likadan om deras roller var omvända.
Min generation är till stor del förlorad, män i min ålder har sällan fått lära sig hantera jobbiga känslor (tyvärr). Det betyder fortfarande inte att vi som kvinnor ska tassa runt och vara snälla mot de små liven när de behöver oss för att "fixa" sådant. Min generation har försökt med att vara förstående men det har bevisligen inte hjälpt... och det får vara nog nu. Varför tror du så många kvinnor blir utbrända?! En stor del av det är att vi fått ta en stor last i hemmet samtidigt som vi ska klara av jobb som blir alltmer krävande.
Att som du säger ha förväntningar på hur omgivningen ska reagera gör att den reagerar så är larv i sammanhanget. Hur många kvinnor har inte förväntat sig att vuxna män ska bete sig som vuxna och sedan sett att så är inte fallet?! Nej, jag säger att det är dags att sluta curla män känslomässigt. De får ta tag i sin egen skit som så många av oss kvinnor gjort. Man blir faktiskt starkare av det. Min generation är som sagt till stor del förlorad, jag hoppas på att de yngre kan lära sig bättre...
Edit: Och ja, jag är själv skyldig till sådant curlande till viss del... men jag har tack och lov inga barn jag behöver vara en förebild för...
Speciellt när jag upplever att jag gett mycket space enligt från hans sida specifika önskemål. Därför jag lät tiden gå tex då avböjandet kring min sista fråga av att ses var att han behövde egentid. Och uppmuntrat till öppenhet kring psykiskt välmående men inte möts av något intresse alls där mer än att han stöttat mig efter förmåga typ.
