Ja... jag tror också att det
kan vara väldigt bra att flytta, om än inte nödvändigtvis alltid och för alla.
När jag ser tillbaka på förhållandet med min ex, så var det jag som flyttade från stan och närhet till vänner och familj, och vi köpte hus i exets hemtrakter. Exets vänner blev
våra vänner, även om jag byggde sociala sammanhang på egen hand också. Efter skilsmässan för snart tre år sedan blev tillvaron bedövande tom, när både den egna familjen gick sönder och de gemensamma vännerna inte längre var lika självklart sociala. Inte så att någon öppet valde sida, men umgänget blev inte samma sak längre. I det läget funderade jag på om jag skulle flytta "hem" till stan igen men kom fram till att det faktiskt var livet på landet som hade blivit "hemma" efter femton år. Den sociala kontext som trots allt fanns, den fanns i de trakterna och därför valde jag att hitta mig ett eget hus i samma bygd. Sett i backspegeln, när jag nu bott där på egen hand i drygt två år, har förankringen varit väldigt positiv och möjligen avgörande för hur jag mår idag. Inte minst den rent geografiska biten, men också sammanhangen och kontinuiteten kring arbete, ex-bonusbarn och i förekommande fall kompisar. Så flytta eller ej hänger nog väldigt mycket på den specifika situationen för var och en, tror jag. Och känns det rätt för dig så är det säkert rätt.