Verkar som att flera här har haft en spännande helg!
Själv har jag hängt med Arkitektstudenten i nästan två dygn. Trodde han skulle sova över en natt bara, men sen blev det att han hängde kvar. Vi har haft det skitbra. Vi har varit på bio, käkat ute, druckit vin, gått på lång vinterpromenad, jammat musik, dissat melodifestivalen och haft massa bra sex (mycket bättre än förra gången då det funkade sådär). Och så har vi haft det där lilla snacket om intentioner, och det gör mig just nu lite fundersam till sinnes. Han säger att han är inte "där" än för nåt jätteseriöst, att det kanske kan bli så, men att han har svårt att släppa folk nära, efter att ha blivit dumpad av nån han var riktigt kär i för ett par år sen. Men han är i alla fall inte intresserad av att träffa andra nu när han träffar mig. "Okej, så då tar vi det lugnt och fortsätter ses lite" var väl slutsatsen vi kom fram till. Jag berättade också om att jag haft en kk ett tag men att jag inte träffat honom nu på ett par veckor för att inte röra till det.
Min känsla nu: vet inte om jag orkar det här. Jag är inte kär i honom, inte än, men jag är rädd för att bli det och att det ska bli som med L. Jag har själv lätt för att knyta an till folk och förälska mig, kanske alltför lätt, men det är också nåt härligt med det. Att behöva hålla tillbaka och inte få ge sig hän är frustrerande. Samtidigt är det ju väldigt tidigt att veta vad man känner, vi har setts 4 gånger totalt, och jag har inte alls varit klar själv över om vi riktigt klickar. Men denna gång när vi sågs kändes det bara bättre och bättre.
Sen kan jag känna att om vi skulle hålla det på ett helt fritt plan och öppet för att träffa andra så hade det varit lättare, nu blir det ju nåt konstigt mellanting.
Spontant känner jag nu att jag vill träffa Konstnärskillen, för att hålla mig på banan, för att tanka bekräftelse. Förmodligen en dum idé som bara biter mig i rumpan i slutänden. Han vet fortfarande inget, jag har bara sagt att jag har mycket att göra och sovit dåligt och inte kunnat ses denna vecka. Vi har dock hörts en del och skickat flirtiga meddelanden, skrivit lite om hur pirrigt det kändes första dejterna osv. Det finns ju nåt speciellt mellan oss, även om jag inte vill ha nån relation. Och han är skönt rak och bekräftande. Jag behöver inte ha några barriärer när jag är med honom.