Dejtingtråden del 17

[TheRedLightning]

Det var ju för en god sak ju!

Jag är flexibel, och som lastbilschaufför slutar du ändå inte förrän du är färdig så.

 

[TheRedLightning]

Nu vet mamma om TK också, hon sa även till mig att inte förvänta mig för mycket. Sa som det var att blir det något så blir det, annars så blir det inte. Har inga höga förväntningar direkt, men vi får se. Hoppas bara jag får fortsätta köra till det företaget, det är mycket lättare att prata live än via messenger, förvisso kan jag fortfarande ringa honom på hans jobbnummer, men känns lite sådär när jag inte direkt har något ärende.

Vi får se.

 

[Snubbelfot]

Alltså besvikelsen som infinner sig varje gång man kollar upp någon man träffat på typ Facebook eller liknande så är de upptagna..

Ja. Eller visar sig Gilla saker som man själv skulle ha förtvivlat svårt att förlika sig med.

 

[prallan]

Ja. Eller visar sig Gilla saker som man själv skulle ha förtvivlat svårt att förlika sig med.

Gilla saker?? Hur menar du då? Hon gillar lakrits och pepparrot men inte koriander, du gillar koriander men hatar lakrits och pepparrot??

 

[vallhund]

Gilla saker?? Hur menar du då? Hon gillar lakrits och pepparrot men inte koriander, du gillar koriander men hatar lakrits och pepparrot??

Tänkte typ SD.

 

[prallan]

Tänkte typ SD.

men "gillar", tja, var ett annorlunda ordval, men varför inte

 

[Martenix]

men "gillar", tja, var ett annorlunda ordval, men varför inte

Kollar man upp någon på Facebook så ser man ju vad folk har "gillat".

 

[prallan]

Kollar man upp någon på Facebook så ser man ju vad folk har "gillat".

Ah, det såklart

 

[ptr]

Jag är flexibel, och som lastbilschaufför slutar du ändå inte förrän du är färdig så.

Nåja. Jag vet ju hur det är, och att man får säga ifrån om livet ska bli drägligt. Kör ni ofta till det stället?

 

[lizan]

Döm min förvåning när man tinderchattar lite med en snubbe i Stockholm och detta händer:
Som, precis som så väldigt många före honom, frågar om jag har vägarna förbi Sthlm och sen när jag frågar om han har vägarna förbi Uppsala svarar nej och att han hade hoppats på att jag skulle hänga i Sthlm på helgerna. Jag skriver att jag inte har något emot att åka till Sthlm men det är ju inte direkt supercharmigt med inställningen att jag ska åka men inte han. Istället för kränkt man (som det alltid blivit innan) så får jag en oj så dumt, så kan jag inte tänka, jag kan komma till Uppsala vetja!

Tappade nästan telefonen av chock!

 

[TheRedLightning]

Nåja. Jag vet ju hur det är, och att man får säga ifrån om livet ska bli drägligt. Kör ni ofta till det stället?

Tja, inte på vårt åkeri det är helt okej, hör andra åkerier fungerar det lite annorlunda. Det blir mer vad man gör det till, har inte haft några problem på sistone.
Menar du stället där TK jobbar? Ja, vi gjorde. Jag vill inte skriva ut varför då det är lite väl utlämnande vilket företag det gäller och anledningen till varför den körningen är tillfälligt satt ur spel. Går dock en körning måndag, onsdag, fredag ena veckan och tisdag och torsdag andra veckan i alla fall, det är den körningen jag satsar på, då slingbilen vilar ett tag till, hur länge är svårt att säga.

 

[pepp]

@ptr @RedHyuuga
Men herregud, orka bry sig när nån har rast osv. Orkar läsa igenom allt.

Önskar ju dig @RedHyuuga all lycka. Han låter intresserad

 

[ptr]

Mer än två gånger i veckan - och så inte kör dit, konstig mattematik. Blir att hugga på dde körningar som passar rätt skift på stället då om det kan ha betydelse. Hejja!

 

[pepp]

Insett att jag kanske är över exet till 75% typ!?

Lyssnar på våra/mina låtar och har gråtit max 5 tårar? Trots vin ned vän!!
Väldigt konstig känsla faktiskt!

 

[ptr]

@ptr @RedHyuuga
Men herregud, orka bry sig när nån har rast osv. Orkar läsa igenom allt.

Önskar ju dig @RedHyuuga all lycka. Han låter intresserad

Det är för att vi är i ett yrke där hela världsbilden och vad som är rimlig och dessutom laglig arbetsmiljö kretsar runt de där 45 min rast på tretton timmars arbetstid.

 

[ptr]

Insett att jag kanske är över exet till 75% typ!?

Lyssnar på våra/mina låtar och har gråtit max 5 tårar? Trots vin ned vän!!
Väldigt konstig känsla faktiskt!

Sånt kan ta en himla tid - kommer själjande över en då och då många år efter.

 

[Sezziyanen]

Insett att jag kanske är över exet till 75% typ!?

Lyssnar på våra/mina låtar och har gråtit max 5 tårar? Trots vin ned vän!!
Väldigt konstig känsla faktiskt!

Konstigt sånt där.. mitt ex är fortfarande med i drömmarna ibland, tex att vi på nått vis är tillsammans igen, eller att vi råkat på varann och typ dejtat en gång...typ 1,5 år senare.

Men i övrigt tänker jag inte på henne något alls, och känner just ingen stark känsla kring nån "gemensam sak" man kan råka på som musik eller nått.

Vad innebär egentligen att vara över någon till 100%? Är det att komma ihåg men inte ha känslor kring det eller vad?

 

[TheRedLightning]

@ptr @RedHyuuga
Men herregud, orka bry sig när nån har rast osv. Orkar läsa igenom allt.

Önskar ju dig @RedHyuuga all lycka. Han låter intresserad

Tack, vet inte när jag får åka dit nästa gång, så funderar lite på bästa sätt att lägga upp en konversation via text, som inte låter allt för.... hm... ja vad ska man säga...konstigt kanske? Med tanke på jobbrelationen.

 

[TheRedLightning]

Kollar man upp någon på Facebook så ser man ju vad folk har "gillat".

Bara pga det var jag tvungen att kolla TKs fb gilla. Såg normalt ut, hittade en sida jag sökt om att kunna gilla, samt han gillar grannen i Beck. Ett samtalsämne dök upp där.

 

[the_connemara]

Samma här.
Många ser mig som väldigt öppen, jag har lätt att prata om allt, bjuder på mig själv och skrattar. Men jag är bara öppen på ett ytligt vis, jag har jättesvårt att knyta an och släppa människor nära på riktigt.

Jag knöt inte ens an med min exman och vi var tillsammans i 7 år, släppte honom direkt och var helt obrydd.
Det är typ tre personer som känner mig på riktigt och som jag verkligen släppt in, då har jag ändå väldigt många vänner.

Jag tror jag är ganska öppen men jag lägger verkligen ingen trygghet hos NÅGON annan. Är min egen trygghet och min egen lycka. Bra så länge man inte vill ha någon riktigt nära partner tänker jag men sedan blir det nog ett problem för mig.



Min dejt och jag överlevde de 2 dagarna jag bodde där pga snökaos (eller jag var ju mest på jobbet o i stallet så) förra veckan. Ena natten kunde jag som innan inte sova. Efter en stund frågade jag om han sov vilket han inte gjorde. Vi skrattade åt det, pratade lite o sen somnade jag precis som vanligt. Score!

Träffades igår igen och efter lite obekväm känsla o sen då min misslyckade dumpning för 2 veckor sedan så kändes det nu helt avslappnat och bekvämt igen. Så himla skönt. Vi var båda svintrötta, jag hade ont som helvete och klockan var redan för mycket så bestämde att se de sista 20 min i en serie (läs jag planerade att somna i hans famn direkt ). 2 h senare har vi inte satt igång Tv:n utan diskuterat alla punkter, alla diskussioner och argument som uppkom och alla svar som sedan skrevs ner ang ämnet sexuella trakasserier vi haft under ett grupparbete på mitt jobb samma dag. Mer tid än vad som användes av den dagen Så himla givande för hela min person på något sätt att både känna sig så förstådd i sådana här diskussioner och där den förståelsen verkligen genomsyrar hela vår relation (åh vad det känns jobbigt att skriva relation, vi är inte ett dugg närmre än innan o inga ambitioner eller känslor från något håll att utveckla mera. Känns som att jag likställer relation med förhållande så fort det inte är en ren kompisrelation ).

Ändå kontrade schysta jag med att vid en annan diskussion senare säga apropå ovan just det att jag har inte lagt något alls av min trygghet på honom. Just efter att han nämnt att han trodde han blev ledsen över min dumpning för att jag varit en trygghet för honom som bara rycktes bort så lätt av mig. Taktmässig som alltid Tur vi förstår varandra rätt bra så det lät sämre när jag tänkte på det i efterhand, i samtalet flöt det bara under bron som en helt normal reflektion.

Ang mina problem med förväntningar och sex så gick det sämre när allt var sämre men jag är nöjd att jag inte är besviken på mig själv för det (ändå ljusår ifrån hur det var förr). Har bara reflekterat över det utan att gräva ner mig men borde kanske pratat med honom om det. Kände bara lite att jag ville låta det vara och istället jobba med att ha ett mer avslappnat mode inför när vi ses och det verkar funka. Vissa situationer (som är lätta att undvika) tycker jag fortfarande är ganska jobbiga men övervann en för första gången. Att känna sig såpass trygg och förstådd att våga lita i första hand såklart på personen i dess handlingar, reaktioner och inkänningsförmåga (alltså sjukt att det är en icke-fråga för mig nu att inte oroa mig ett dyft att något obehagligt ska hända? Hur sjukt har inte sex varit för mig hela mitt liv tidigare?!) men sedan även våga lita på sig själv var stort för mig, att inte bara bli rädd och frysa. Sjukt nöjd!