Jag håller med dig om att intressera sig för annat utan att kanske ge skäl för det inte är så trevligt. Men det jag märkt är att det är så alltfler umgås, andra är liksom med på dejten (Bukegänget eller så). En och annan ser det som att om de har ro att titta i telefonen fast de är med en annan så är det bra - där är helt enkelt alla varianter på det. Det måhända inte passar dig, men inget att gnälla om. Ni var för olika på den delen och det är bra att gå vidare utan att fundera på varför. Det kan varit allt från ointresse till att hon inte visste hur ni skulle komma vidare eller att tystnaden var jobbig. Eller så var det pregressraport till biffen utanför om att än behövde du inte få stryk.
Att just detta exempel tas upp är för att det var ett rätt typiskt inlägg om hur du tänker - jag har ett bestämt råd till dig, så här män emellan: Tänk om! Har gjort den resan, den var hård och blåsig - jädrar vad stormarna kan pipa runt öronen på Buke och ända in i verkligheten. Men någonstans var det värt det och jag kom ut som en bättre människa i andra änden (som dessutom lyckades komma in på Universitetet).
Det som är med detta forum är att här är ett gäng som på riktigt vet vad "tjejer" uppskattar vad det gäller hur man lämpligen resonerar och inte. De, (ursäkta jargongen) lägger tid, kraft och ork på att stötta ge råd och förslag - slarva inte bort det! Den matchningen får du nog ingen annanstans!
Det är lite som i andra diskussioner - vem äger förmågan och möjligheten till förändring. I det här läget är det du som kan ändra på dig. Du kan inte ändra på andra, och de har ingen anledning att ändra på sig pga att du tycker det. Därför är det bara hur och vad du tänker, tycker, vill och gör som du kan påverka. På samma sätt som det gäller för dig så gäller det för de du träffar, och passar det inte, den ena, den andre eller för all del båda så kvittar det. Har ni sagt att ni ska gå på bio, gör det då men släpp det där sen eller lär dig acceptera att det är som det är om det är tillräckligt bra ändå.
Jag har svårt för de som vill ha TVn på när jag vill umgås och mysa, men jag stänger inte surt av den (om jag inte blir lämnad med den då förstås), Jag blir med störd av de som glor i telefon, men där pågår ett annat liv med, ungar som vill ha kontakt med sin morsa, gammal förälder är orolig var katten är, kamrater som undrar hur dejten är osv. För oss som inte har ett kommunikationsmönster på det sättet med ständigt användande av smartfånen förstår inte detta, men det är bara att tugga i sig, det är en del av dem. Att jag har svårt för det , eller snarare inte van vid det, kan jag inte lasta dem för - det ligger bara på mig. Jag kan ha en åsikt om det, men jag kan inte säga att det är fel på andra därför - de kanske tycker det är jag som det är fel på som inte förstår att man ska läsa SMS genast när jag tyckte det var onödigt, jag var ju påväg ju. Hade bunkrat med både grädde till kaffet och choklad till muta för krasslig tjej som inte kände för att bli ompysslad utan ville bara vara ifred. (Nåja det blev bra det med tillslut)
Hoppas att du tar åt dig av detta och att du förstår hur hårt jag menar. Vi är en hel hög här som under ett antal års tid har stöttat varandra i mot och medgång och du är medbjuden i gänget - ta vara på det. Det är värt det - alla dagar på året.
. Som jag dessutom redan bemödat mig att besvara tidigare.
