Jag insåg precis att min utbildning blir klar nästa år, och att S utbildning också blir klar nästa år. Visserligen i slutet av året för hans del, men ändå nästa år. Nästa år är det alltså dags att börja planera för vårat liv tillsammans.
Jag vet att det lär bli en stor omställning från att ha långdistans och att sen (förhoppningsvis) bli sambos, men jag blir ändå så glad av att tänka på det. Visst, det är typ två år kvar men ändå. Nästa år är det "värsta" förbi, och möjligheterna ligger framför oss.
Jag vet att det lär bli en stor omställning från att ha långdistans och att sen (förhoppningsvis) bli sambos, men jag blir ändå så glad av att tänka på det. Visst, det är typ två år kvar men ändå. Nästa år är det "värsta" förbi, och möjligheterna ligger framför oss.