Dejtingtråden 26!

[SaraXX]

Att ha välplanerat sex och intimitet med en annan person än den man har kommit överens om tvåsamhet med lämnar jag därhän som företeelse i sig. Det är väl upp till var och en.

Men jag skulle själv ha väldigt svårt att respektera en person som helt medvetet, om och om igen, gjorde något som hen visste skulle såra en partner oerhört, bara för sitt eget höga nöjes skull.
Är det så viktigt men inte ryms i ens relation så går man eller ändrar på relationen.
Är det inte så viktigt så låter man bli.

Tycker jag då.

 

[Kattennizze]

Jodå, ser absolut många fördelar med att vara lesbisk.
Men måste erkänna att jag alltid haft skamkänslor relaterade till min sexualitet och inte klarat av att vara så öppen mot mig själv som jag borde vara. Råkar ibland ligga med män på fyllan, inte för att jag är attraherad eller för att jag gillar det, utan för att det är skönt att passa in i samhällsnormen ibland.
Min uppväxt har gett mig skam och vissa delar av mitt umgänge bidrar till det, vilket gör att jag tycker det skulle vara skönt ur den aspekten att vara straight.

Men i praktiken inser jag ju det omöjliga för mig att leva med en man.

Det där verkar vanligt. Hoppas du får hjälp med dina skamkänslor och bli mer nöjd med din sexualitet framöver.

 

[Hyacinth]

Kan dementera den bilden helt.

Tyst va

Nä, jag fattar att det inte är så. Men jag och mina bästa vänner brukar skämta om vårt kvinnokollektiv vi ska ha i framtiden, där vi lever i evig frid och harmoni.

 

[Hyacinth]

Jodå, ser absolut många fördelar med att vara lesbisk.
Men måste erkänna att jag alltid haft skamkänslor relaterade till min sexualitet och inte klarat av att vara så öppen mot mig själv som jag borde vara. Råkar ibland ligga med män på fyllan, inte för att jag är attraherad eller för att jag gillar det, utan för att det är skönt att passa in i samhällsnormen ibland.
Min uppväxt har gett mig skam och vissa delar av mitt umgänge bidrar till det, vilket gör att jag tycker det skulle vara skönt ur den aspekten att vara straight.

Men i praktiken inser jag ju det omöjliga för mig att leva med en man.

Du är du
Att man vill följa normen förstår jag, det är ju enklast. Jag hoppas du landar i dig själv, så du orkar göra de val du mår bra av.

 

[macbeth]

Jodå, ser absolut många fördelar med att vara lesbisk.
Men måste erkänna att jag alltid haft skamkänslor relaterade till min sexualitet och inte klarat av att vara så öppen mot mig själv som jag borde vara. Råkar ibland ligga med män på fyllan, inte för att jag är attraherad eller för att jag gillar det, utan för att det är skönt att passa in i samhällsnormen ibland.
Min uppväxt har gett mig skam och vissa delar av mitt umgänge bidrar till det, vilket gör att jag tycker det skulle vara skönt ur den aspekten att vara straight.

Men i praktiken inser jag ju det omöjliga för mig att leva med en man.

Relaterar jättemycket, har också haft mycket skamkänslor för min sexualitet, haft mycket homofobi omkring mig osv.
Nu är jag bisexuell men var länge övertygad om att jag var lesbisk för det är så otroligt få män jag attraheras av, föredrar helt klart kvinnor, trots det har jag mest dejtat män och jag har ännu inte vågat komma ut till min familj (jag är snart medelålders ).
Så jag passerar väl som straight för de flesta omkring mig, men det gör inte tillvaron ett dugg bättre eller enklare kan jag säga. Att ljuga för sig själv och försöka pressa sig in i mallar där man inte passar är väldigt själadödande och inget någon mår bra av. Jag förstår absolut hur utmattande det kan vara att hela tiden vara normbrytande (jag är redan normbrytande på flera plan, vilket eventuellt har bidragit till att jag inte vågat komma ut ordentligt, orkar liksom inte vara ännu mera "fel"), men det är aldrig värt att ändra på sig! Om jag tittar tillbaka på mitt liv ser jag mina försök att passa in i heteronormen som en form av självskadebeteende, det har bara gjort mig illa och sänkt mitt självförtroende ytterligare, förvärrat depressioner etc. Kan ibland bli gråtfärdig när jag ser unga lesbiska par för det får mig att tänka på allt jag missat och alla vidriga män jag utsatts för istället och hur tragiskt det är att låta äckligt trångsynta människor styra ens liv.
Jag hoppas du kan ta dig igenom det här och att du fortsätter våga vara dig själv
(Ursäkta långt och svamligt inlägg, min hjärna är lite kaputt för tillfället.)

 

[gul_zebra]

Jag är bi, och har också levd erfarenhet av både rollen som lesbisk och rollen som hetero. Jag ser faktiskt ingen fördel alls med positionen som heterosexuell kvinna jämfört med den som lesbisk. Jag är betydligt mer van vid att heteron själva tror att det är så mycket bättre/lättare/whatever att vara just heterokvinna, men jag ser överhuvudtaget inte det de pekar på som fördelar.

En straight man är det sista jag vill vara ihop med! Men det är inte den enda nackdelen med positionen som heterokvinna. Kanske inte ens den värsta.

Hur är straighta män inte det värsta med att vara heterokvinna menar du? Som heterokvinna kan jag inte tänka mig en större nackdel än just... Ja egentligen män överlag

 

[Tonto]

Hur är straighta män inte det värsta med att vara heterokvinna menar du? Som heterokvinna kan jag inte tänka mig en större nackdel än just... Ja egentligen män överlag

Märker ingen skillnad på bisexuella män och hetero om jag ska vara ärlig, så undrar också över samma sak.

 

[ekra]

Tyst va

Nä, jag fattar att det inte är så. Men jag och mina bästa vänner brukar skämta om vårt kvinnokollektiv vi ska ha i framtiden, där vi lever i evig frid och harmoni.

Inte för att spräcka bubblan. Men har du någonsin provat att ha häst i kollektivstall? Frid och harmoni kanske magiskt infinner sig om man tar bort hästar och whiteboards ur kollektivekvationen.

 

[Hyacinth]

Inte för att spräcka bubblan. Men har du någonsin provat att ha häst i kollektivstall? Fred och harmoni kanske magiskt infinner sig om man tar bort hästar och whiteboards ur kollektivekvationen.

Och kastar in alla våra barn och ex istället?

 

[Raderad medlem 19815]

Jaha, där fick jag för att skrev att det var stabilt med J. Vi hade en fnurra i torsdags, verkligen inte så att vi blev ovänner men det blev en lite jobbig situation. Sen dess har han varit otroligt kort och har inte hört av sig sedan i söndags och då var det jag som hörde av mig på sms. Jag frågade om allt var bra mellan oss och han skrev ”ja det är klart,” och frågade vad som kändes konstigt. Jag svarade att det var svårt att sätta fingret på men främst att vi knappt hörts de senaste dagarna. Det svarade han inte på utan skrev att han skulle ha höstlov nu och spendera mycket tid med sina två barn. Fram tills nu har vi pratat i telefon i princip varje dag sedan vi träffades i slutet av sommaren.

Jag är riktigt ledsen. Han är en så trevlig och vettig person och sa senast i onsdags med eftertryck att han var så glad att vi lärt känna varandra. Han har varit så noga med att vi ska vara vänner så jag hade verkligen inte väntat mig av honom att bli ghostad såhär. Jag känner mig helt bränd.

 

[parellikusken]

Relaterar jättemycket, har också haft mycket skamkänslor för min sexualitet, haft mycket homofobi omkring mig osv.
Nu är jag bisexuell men var länge övertygad om att jag var lesbisk för det är så otroligt få män jag attraheras av, föredrar helt klart kvinnor, trots det har jag mest dejtat män och jag har ännu inte vågat komma ut till min familj (jag är snart medelålders ).
Så jag passerar väl som straight för de flesta omkring mig, men det gör inte tillvaron ett dugg bättre eller enklare kan jag säga. Att ljuga för sig själv och försöka pressa sig in i mallar där man inte passar är väldigt själadödande och inget någon mår bra av. Jag förstår absolut hur utmattande det kan vara att hela tiden vara normbrytande (jag är redan normbrytande på flera plan, vilket eventuellt har bidragit till att jag inte vågat komma ut ordentligt, orkar liksom inte vara ännu mera "fel"), men det är aldrig värt att ändra på sig! Om jag tittar tillbaka på mitt liv ser jag mina försök att passa in i heteronormen som en form av självskadebeteende, det har bara gjort mig illa och sänkt mitt självförtroende ytterligare, förvärrat depressioner etc. Kan ibland bli gråtfärdig när jag ser unga lesbiska par för det får mig att tänka på allt jag missat och alla vidriga män jag utsatts för istället och hur tragiskt det är att låta äckligt trångsynta människor styra ens liv.
Jag hoppas du kan ta dig igenom det här och att du fortsätter våga vara dig själv
(Ursäkta långt och svamligt inlägg, min hjärna är lite kaputt för tillfället.)

Kram! ❤

Jag passerar väl ibland som straight, men ja, de flesta antar väl att jag är lesbisk.
Är självskadebeteende för mig att ha sex med män när jag är full, ofta vet de dessutom att jag är lesbisk men tror väl att de kan omvända mig eller något.
Jag kom ut till mina föräldrar när jag var 28 år, de hade redan innan pratat igenom vad de skulle säga när jag kom ut för dom.. De blev glada, för äntligen kan de få gå med i Stockholm Pride med banderollen "stolta föräldrar". Haha.
Men är uppvuxen med homofobi från vänner, bekanta och den pyttelilla släkt jag haft. Så är väl det som har bidragit till min skam.

Men ja.. Haft ett förhållande med en man i 6 år och trodde det var normalt att känna äckel och flyktkänslor vid sex. Vill inte gå tillbaka till det.

 

[tott]

Låter som en bugg? Konceptet är ju att det ska bli match av sig själv när två personer likat varandra. Kanske kan det vara så att många hets-likar på massor av profiler som en första sortering och sen de går igenom likesen och sållar ett andra varv men att det hos dig ser ut som om liksen ligger kvar? Låter ju konstigt annars!

Bugg tror jag inte att det är, utan tror snarare att många män inte egentligen vill träffa någon utan "bara kollar runt". Jag swipar höger på sådana jag önskar kontakt med, men det verkar inte som att alla gör likadant. Många är väldigt väldigt tröga att få igång nån diskussion med också. De flesta faktiskt. Jag är inte så bra på det i såna här sammanhang, men många män verkar ännu sämre!

 

[Migo]

Jaha, där fick jag för att skrev att det var stabilt med J. Vi hade en fnurra i torsdags, verkligen inte så att vi blev ovänner men det blev en lite jobbig situation. Sen dess har han varit otroligt kort och har inte hört av sig sedan i söndags och då var det jag som hörde av mig på sms. Jag frågade om allt var bra mellan oss och han skrev ”ja det är klart,” och frågade vad som kändes konstigt. Jag svarade att det var svårt att sätta fingret på men främst att vi knappt hörts de senaste dagarna. Det svarade han inte på utan skrev att han skulle ha höstlov nu och spendera mycket tid med sina två barn. Fram tills nu har vi pratat i telefon i princip varje dag sedan vi träffades i slutet av sommaren.

Jag är riktigt ledsen. Han är en så trevlig och vettig person och sa senast i onsdags med eftertryck att han var så glad att vi lärt känna varandra. Han har varit så noga med att vi ska vara vänner så jag hade verkligen inte väntat mig av honom att bli ghostad såhär. Jag känner mig helt bränd.

Säg det till honom!

 

[Raderad medlem 19815]

Säg det till honom!

Jag vet inte. Ska jag det?

 

[Hyacinth]

Jag vet inte. Ska jag det?

Ja.

 

[Raderad medlem 19815]

Ja.

@Migo jag frågade nu, skrev " vad är det här? Vill du inte ses mer? Vill gärna ha ett ärligt svar." Fick svar direkt ; "jo. Har bara fullt upp med familj denna veckan".

 

[Raderad medlem 19815]

@Migo jag frågade nu, skrev " vad är det här? Vill du inte ses mer? Vill gärna ha ett ärligt svar." Fick svar direkt ; "jo. Har bara fullt upp med familj denna veckan".

Vet inte vad jag ska tro. Köper det väl inte riktigt men han är ändå över 40 så han borde kunna vara ärlig när jag ber honom.

 

[Zinfernia]

Jag är mer bekymrad över hans sätt att behandla dig.

Det är inte jag. Det finns som sagt inga förhoppningar med i bilden, ingen rosaskimrande dröm om att han ska lämna flickvännen och inga kärlekskänslor mer än attraktion.
Vi träffas, har kul, ligger, kramas, pratar. Det är enkelt, trevligt och avslappnande för min del men det är inte hela världen om det tar slut imorgon.

 

[Hyacinth]

@Migo jag frågade nu, skrev " vad är det här? Vill du inte ses mer? Vill gärna ha ett ärligt svar." Fick svar direkt ; "jo. Har bara fullt upp med familj denna veckan".

Bra där.
Då skulle jag tro på det tills motsatsen bevisas.
Ut och gör nåt kul med dig

 

[Raderad medlem 19815]

Bra där.
Då skulle jag tro på det tills motsatsen bevisas.
Ut och gör nåt kul med dig

Tack. Ja jag ska ta en lunchpromenad faktiskt.