Dejtingtråden 23

[Milosari]

V skrev igår att han får intrycket att jag inte vill ha en seriös relation.
Jag är väldigt kort i text och pratar som sagt ganska lite när vi ses.

Jag tycker det är en svår fråga, vad som egentligen är seriöst är så olika beroende på vem man frågar.
Är det enligt norm med sikte på samboskap, familjehäng och planer för gemensam framtid blir svaret nej.
Är det att vara bara vi, leva här och nu och inte fundera över framtiden så är svaret ja.
Jag får prata lite med honom om det hur han ser på det, vad han vill och tänker.

Vi ska ses idag efter jobbet och gå en promenad med hästen. Han är lite rädd för hästar men Molnis är både snällare och gladare än Ruben så det går säkert jättebra.

Vad är egentligen att fundera över framtiden? Jag undviker fortfarande frågor som rör permanenta planer s a s. Ingen har tagit upp barn- eller boendefrågor, för behovet finns fortfarande inte. Men det hindrar åtminstone inte mig från att säga ”nästa gång får vi gå dit” om ett arrangemang som ligger två år fram i tiden. Det är ju på inga sätt ett bindande avtal.

Jag anser att det här är en jätteseriös relation. MEN jag har aldrig kommunicerat så mycket och så ärligt förut. Kanske är det vad han önskar?

 

[strawberrysylt]

Pm till mig

Haha, du sitter inne med tips alltså? ^^

 

[Milosari]

Nu har jag spenderat en helg med Köpenhamns mamma och styvfarsa. Min avkomma var också med ett par dagar. De var mycket rara men jag blev nästan lite överväldigad. Jag har aldrig fått så mycket komplimanger på så kort tid förut. Kanske är jag typisk svensk men jag vet inte riktigt vad jag förväntas svara på återkommande kommentarer om att jag ser bra ut? Lättare när de sa att sonen var underbar för det tycker jag också

 

[Red_Chili]

Tack, ja vet inte hur jag ska gå till väga . Badoo, Tinder och HP är stendöda alla tre. Får kanske ta o försöka träffa nån IRL hahaha hur gör man då? ^^

Testa någon ny (lite social) hobby eller liknande? Jag har tex insett att det nog är väldigt lätt att få kontakt med nya människor på klättringen. Där klättrar man lite, vilar en stund, klättrar lite mer osv och under vilan så verkar alla prata med alla. Det finns alltid något att prata med andra om och jag hörde en i omklädningsrummet säga till sin vän att hon börjat just så med en person, sedan hade de pratat fler gånger, tagit en fika efter klättringen och nu har de blivit ihop Jag kan inte tänka mig att klättringen är helt unik på det sättet.

 

[Tranan]

Haha, du sitter inne med tips alltså? ^^

Jo! "absolut"

 

[pepp]

Testa någon ny (lite social) hobby eller liknande? Jag har tex insett att det nog är väldigt lätt att få kontakt med nya människor på klättringen. Där klättrar man lite, vilar en stund, klättrar lite mer osv och under vilan så verkar alla prata med alla. Det finns alltid något att prata med andra om och jag hörde en i omklädningsrummet säga till sin vän att hon börjat just så med en person, sedan hade de pratat fler gånger, tagit en fika efter klättringen och nu har de blivit ihop Jag kan inte tänka mig att klättringen är helt unik på det sättet.

Det där tror jag är väldigt effektivt
Plus att man då har nånting gemensamt också (Inte för att det alltid är nödvändigt, men kan ju vara kul)

 

[strawberrysylt]

Testa någon ny (lite social) hobby eller liknande? Jag har tex insett att det nog är väldigt lätt att få kontakt med nya människor på klättringen. Där klättrar man lite, vilar en stund, klättrar lite mer osv och under vilan så verkar alla prata med alla. Det finns alltid något att prata med andra om och jag hörde en i omklädningsrummet säga till sin vän att hon börjat just så med en person, sedan hade de pratat fler gånger, tagit en fika efter klättringen och nu har de blivit ihop Jag kan inte tänka mig att klättringen är helt unik på det sättet.

Vad roligt!

Jag har faktiskt nyss börjat cykla mera på allvar och har funderat på om jag ska våga bli medlem i ortens cykelklubb! Kanske borde jag det!?

 

[strawberrysylt]

Det där tror jag är väldigt effektivt
Plus att man då har nånting gemensamt också (Inte för att det alltid är nödvändigt, men kan ju vara kul)

Precis, det vore ju kul. Jag läste nyss faktiskt att det skulle finnas en sida som hette sportdejt? Eller nåt liknande... nån som är med?

 

[machafuko]

På väg hem till en viss arbetsnarkoman.

Känns som det var en evighet sedan vi sågs fast det "bara" var onsdags förra veckan.

Är orimligt förälskad redan.

 

[Red_Chili]

Vad roligt!

Jag har faktiskt nyss börjat cykla mera på allvar och har funderat på om jag ska våga bli medlem i ortens cykelklubb! Kanske borde jag det!?

Klart du borde! Har du något att förlora på att gå med i klubben? (mer än en eventuell medlemsavgift då)

 

[Red_Chili]

Det där tror jag är väldigt effektivt
Plus att man då har nånting gemensamt också (Inte för att det alltid är nödvändigt, men kan ju vara kul)

Ja om inte annat kan det ju göra att man lättare kommer igång och börjar prata om något På klättringen tex så går det alltid att diskutera hur man löser olika problem på väggarna, klätterutrustning, skador... Det verkar gå att prata precis hur mycket som helst. Det gillar jag

 

[Pancakes]

Vad roligt!

Jag har faktiskt nyss börjat cykla mera på allvar och har funderat på om jag ska våga bli medlem i ortens cykelklubb! Kanske borde jag det!?

Låter som en toppenidé! Om du ändå funderat på det och är intresserad så låter det skitkul för att utöva sitt intresse och utöka kontaktnätet. Skillnad däremot om man går in med inställningen att man bara är där för att ragga (detta sista är kanske mer en allmän kommentar, jag har på inga sätt fått det intrycket av dig!)

 

[strawberrysylt]

Klart du borde! Har du något att förlora på att gå med i klubben? (mer än en eventuell medlemsavgift då)

Nej, jag har väl inte det! Och avgiften är billig också.

Ja om inte annat kan det ju göra att man lättare kommer igång och börjar prata om något På klättringen tex så går det alltid att diskutera hur man löser olika problem på väggarna, klätterutrustning, skador... Det verkar gå att prata precis hur mycket som helst. Det gillar jag

Jo, verkligen samma sak med cykling... spammar mina cykel-fb-grupper med frågor

Låter som en toppenidé! Om du ändå funderat på det och är intresserad så låter det skitkul för att utöva sitt intresse och utöka kontaktnätet. Skillnad däremot om man går in med inställningen att man bara är där för att ragga (detta sista är kanske mer en allmän kommentar, jag har på inga sätt fått det intrycket av dig!)

Jo, men det har jag! Funderat på att gå med förutom eventuella potentiella dejter där alltså.

 

[Bison]

Är det avsiktligt? Du är ju verbal och känns pratsam här

Ja, det är avsiktligt
Har absolut inga problem att prata med honom om jag vill, vi kan både diskutera saker och småprata. Men jag uppskattar att umgås i tystnad, speciellt när vi ses så ofta som vi gör. Har jag jobbat innan vill jag helst prata så lite som möjligt.

 

[Bison]

Vad är egentligen att fundera över framtiden? Jag undviker fortfarande frågor som rör permanenta planer s a s. Ingen har tagit upp barn- eller boendefrågor, för behovet finns fortfarande inte. Men det hindrar åtminstone inte mig från att säga ”nästa gång får vi gå dit” om ett arrangemang som ligger två år fram i tiden. Det är ju på inga sätt ett bindande avtal.

Jag anser att det här är en jätteseriös relation. MEN jag har aldrig kommunicerat så mycket och så ärligt förut. Kanske är det vad han önskar?

Jag tänker att han är ju ett antal år yngre, jag har ju hunnnit prova lite mer. Varit sambo i omgångar, varit gjft, ägt ett hus osv. Är väldigt säker på vad jag vill och inte vill.
Att träffa någon som strävar mot ett liv som sambo och familj kommer bli riktigt dåligt.

Försöker ha en öppen och ärlig kommunikation och jag tycker vi kunde prata bra om det igår.
Helst vill jag bara prata om min häst Jag är nog inte så himla rolig att ha en relation med.

 

[Elektronen]

Testa någon ny (lite social) hobby eller liknande? Jag har tex insett att det nog är väldigt lätt att få kontakt med nya människor på klättringen. Där klättrar man lite, vilar en stund, klättrar lite mer osv och under vilan så verkar alla prata med alla. Det finns alltid något att prata med andra om och jag hörde en i omklädningsrummet säga till sin vän att hon börjat just så med en person, sedan hade de pratat fler gånger, tagit en fika efter klättringen och nu har de blivit ihop Jag kan inte tänka mig att klättringen är helt unik på det sättet.

Dans kan fungera bra för att lära känna nya människor. Även om jag inte har någon bra erfarenhet av att dejta killar jag dansar på samma ställe som. Kan bli stelt sen, hehe.

 

[Elektronen]

Varit på dejt med en kille två gånger nu och vi verkar ha en del gemensamt iaf ☺. Sist vi träffades var mitten av förra veckan, men nu har vi inte hörts av sen dess. Jag har flyttat nu under långhelgen så haft en del för mig. Jag skulle kunna ses igen, men eftersom jag frågade om vi skulle ses igen sist hade det varit kul om han visade något intresse nu. Även om jag inte tycker att man måste fråga varannan gång.

Vad tydligen på dejt igår också. En jag dansar med hade frågat om vi skulle ses och käka glass. Jag tänkte att varför inte, vi har en del gemensamt med jobb och vi har två danser gemensamt. Jag tänkte att det var på kompisnivå, men förstod sen på slutet att det inte var det han tänkte.
Vet inte om jag är intresserad av honom på det viset och jag har ju erfarenhet av att det kan bli jobbigt att träffa folk man rör sig i samma kretsar som, hehe.

 

[Fibusen]

Jag tänker att han är ju ett antal år yngre, jag har ju hunnnit prova lite mer. Varit sambo i omgångar, varit gjft, ägt ett hus osv. Är väldigt säker på vad jag vill och inte vill.
Att träffa någon som strävar mot ett liv som sambo och familj kommer bli riktigt dåligt.

Försöker ha en öppen och ärlig kommunikation och jag tycker vi kunde prata bra om det igår.
Helst vill jag bara prata om min häst Jag är nog inte så himla rolig att ha en relation med.

Jag var dels skiträdd för en relation, sen visste jag väll inte om jag var så intresserad av det heller, men jag och hojkillen klickade verkligen, trots att han inte stämmer in på alla dumma ”krav” jag hade, men det klickade trots det och jag kände att jag vill verkligen inte vara utan honom. Däremot så vill jag inte ha fler barn och det var jag snabb att meddela. Han är några år yngre än mig och jag var väll lite rädd att detta skulle bli våran död, men han var/är inte intresserad av att ha egna barn ens!

Han har sitt hus och jag har mitt, vi sover hos varandra flera dagar i veckan och det känns lagomt att ha det så. Några större familjegrejer är jag inte intresserad av, men jag har träffat hans mamma och syster helt kravlöst och dom var skithärliga människor.

Jag tror inte vi kommer bli varken mer eller mindre av vad vi är nu, men vi är sjukt nöjda med det bägge två, vi har en seriös relation, men relationen kommer inte bli ”mer” än vad vi har i dag, och det känns sjukt underbart!

Jag trodde inte att någon skulle trivas med det här lite mittemellan som vi har, som jag ville ha, men han är exakt lika nöjd med det som jag är. Det är ju nästan lite så att antingen är man tex kk, eller så satsar man seriöst för bröllop om några år framöver. Jag ville mer än kk, men jag vill inte ha hela konceptet. Jag är jättekär och jättenöjd med det här som vi har.

Vi är tillsammans, och det är bara han och jag, vi är kära och vi bygger upp det, men barn, bröllop osv kommer vi aldrig komma till.

Jag tror att många många fler hade varit nöjda med detta, men det är ju den där ”normen” att man ska bo och leva tillsammans, skaffa två barn, gifta sig osv som är så inrutad! Men jag tror fler och fler börjar bryta det och det här mittemellan blir nog snart mer och mer vanligt.

Den enda fördelen jag ser att bo tillsammans med någon är det ekonomiska, och ekonomin har jag fixat själv sen jag separerade för 4 år sen utan problem så det skrämmer inte mig!

V kanske också är jättenöjd med det du vill ha, men det som gör det hela lite osäkert för honom är väll kanske att han inte vet om ni har ett förhållande eller inte? Han kanske inte heller vill ha ”mer”, men bara en bekräftelse på att det iallafall är ni? Sen om du inte känner att du vill vara ett ”vi” ens får ni ju ta det därifrån.

Jag tror iallafall på er!

 

[athena_arabians]

Jag var dels skiträdd för en relation, sen visste jag väll inte om jag var så intresserad av det heller, men jag och hojkillen klickade verkligen, trots att han inte stämmer in på alla dumma ”krav” jag hade, men det klickade trots det och jag kände att jag vill verkligen inte vara utan honom. Däremot så vill jag inte ha fler barn och det var jag snabb att meddela. Han är några år yngre än mig och jag var väll lite rädd att detta skulle bli våran död, men han var/är inte intresserad av att ha egna barn ens!

Han har sitt hus och jag har mitt, vi sover hos varandra flera dagar i veckan och det känns lagomt att ha det så. Några större familjegrejer är jag inte intresserad av, men jag har träffat hans mamma och syster helt kravlöst och dom var skithärliga människor.

Jag tror inte vi kommer bli varken mer eller mindre av vad vi är nu, men vi är sjukt nöjda med det bägge två, vi har en seriös relation, men relationen kommer inte bli ”mer” än vad vi har i dag, och det känns sjukt underbart!

Jag trodde inte att någon skulle trivas med det här lite mittemellan som vi har, som jag ville ha, men han är exakt lika nöjd med det som jag är. Det är ju nästan lite så att antingen är man tex kk, eller så satsar man seriöst för bröllop om några år framöver. Jag ville mer än kk, men jag vill inte ha hela konceptet. Jag är jättekär och jättenöjd med det här som vi har.

Vi är tillsammans, och det är bara han och jag, vi är kära och vi bygger upp det, men barn, bröllop osv kommer vi aldrig komma till.

Jag tror att många många fler hade varit nöjda med detta, men det är ju den där ”normen” att man ska bo och leva tillsammans, skaffa två barn, gifta sig osv som är så inrutad! Men jag tror fler och fler börjar bryta det och det här mittemellan blir nog snart mer och mer vanligt.

Den enda fördelen jag ser att bo tillsammans med någon är det ekonomiska, och ekonomin har jag fixat själv sen jag separerade för 4 år sen utan problem så det skrämmer inte mig!

V kanske också är jättenöjd med det du vill ha, men det som gör det hela lite osäkert för honom är väll kanske att han inte vet om ni har ett förhållande eller inte? Han kanske inte heller vill ha ”mer”, men bara en bekräftelse på att det iallafall är ni? Sen om du inte känner att du vill vara ett ”vi” ens får ni ju ta det därifrån.

Jag tror iallafall på er!

Ungefär som jag och särbon då. Vi har varsitt hem men båda har plats i respektive hus. Jag är med på de familjegrejor jag vill/kan vara med på och jag umgås inte med min egen släkt så de slipper han Hans släkt är jättetrevlig så jag umgås gärna med dem när jag är där (det är mest avslappnad vardagsumgänge om det ens är något, byn består mer eller mindre av hans släkt).

 

[durachiny]

Jag var dels skiträdd för en relation, sen visste jag väll inte om jag var så intresserad av det heller, men jag och hojkillen klickade verkligen, trots att han inte stämmer in på alla dumma ”krav” jag hade, men det klickade trots det och jag kände att jag vill verkligen inte vara utan honom. Däremot så vill jag inte ha fler barn och det var jag snabb att meddela. Han är några år yngre än mig och jag var väll lite rädd att detta skulle bli våran död, men han var/är inte intresserad av att ha egna barn ens!

Han har sitt hus och jag har mitt, vi sover hos varandra flera dagar i veckan och det känns lagomt att ha det så. Några större familjegrejer är jag inte intresserad av, men jag har träffat hans mamma och syster helt kravlöst och dom var skithärliga människor.

Jag tror inte vi kommer bli varken mer eller mindre av vad vi är nu, men vi är sjukt nöjda med det bägge två, vi har en seriös relation, men relationen kommer inte bli ”mer” än vad vi har i dag, och det känns sjukt underbart!

Jag trodde inte att någon skulle trivas med det här lite mittemellan som vi har, som jag ville ha, men han är exakt lika nöjd med det som jag är. Det är ju nästan lite så att antingen är man tex kk, eller så satsar man seriöst för bröllop om några år framöver. Jag ville mer än kk, men jag vill inte ha hela konceptet. Jag är jättekär och jättenöjd med det här som vi har.

Vi är tillsammans, och det är bara han och jag, vi är kära och vi bygger upp det, men barn, bröllop osv kommer vi aldrig komma till.

Jag tror att många många fler hade varit nöjda med detta, men det är ju den där ”normen” att man ska bo och leva tillsammans, skaffa två barn, gifta sig osv som är så inrutad! Men jag tror fler och fler börjar bryta det och det här mittemellan blir nog snart mer och mer vanligt.

Den enda fördelen jag ser att bo tillsammans med någon är det ekonomiska, och ekonomin har jag fixat själv sen jag separerade för 4 år sen utan problem så det skrämmer inte mig!

V kanske också är jättenöjd med det du vill ha, men det som gör det hela lite osäkert för honom är väll kanske att han inte vet om ni har ett förhållande eller inte? Han kanske inte heller vill ha ”mer”, men bara en bekräftelse på att det iallafall är ni? Sen om du inte känner att du vill vara ett ”vi” ens får ni ju ta det därifrån.

Jag tror iallafall på er!

Hur kom ni i kontakt med varandra och inledde relationen? Jag tänkte eftersom han inte "uppfyllde kraven", hur hade ni så att säga tur att ni exponerades för varandra ändå?