Hej igen ...
Även om nu inte så många kanske "egentligen" bryr sej
![Stick Out Tongue :p :p]()
Så tänkte jag uppdatera vad som hänt i mitt liv sen jag försvann... Varning långt inlägg
Exet gjorde ju slut efter att min "kompis" sen 18 år gått bakom ryggen och "tagit honom"( slutet av maj 2018)..
Såååå han lämnad mej med 2 lägenheter varav han stod med på den ena. Men det var den billiga..
Då han vägrade hjälpa till med hyran ansökte jag via KFM och det hela gick till tingsrätten.
I tingsrätten förlikades vi (dec 2018, jag hade krav på ca 19000kr fick 11000kr) det hade då gått 6 månader sen jag såg honom "sist" ... Jag trodde på allvar att jag inte skulle överleva "separationen" ... Hade självmordsbreven klara och även planen för hur jag skulle genomföra självmordet. (mycket mer som låg bakom än bara förhållandets slut) men när de "jävlades" så vände min "tycka synd om mej själv" till "i helvete heller att ni ska komma undan enkelt".
Åt inte på 2 veckor efter att han gjorde slut (vatten och juice enbart) sen började jag sakta äta "lite i taget"...
Reslutatet blev en viktnedgång (totalt på ca 30-35 kg men över några månader) som inte varit negativ dock...
När jag kom i "hämnd mode" så kom även "tycka om mej själv"
Jag mådde mycket bättre redan i juli, träffade en kille som jag inledde en relation med, dock inte på det intima sättet utan mer "vänner" (med ett "kanske kan bli nåt ?") Sex va inte aktuellt "what so ever" oavsett. Kände INGEN längtan efter "pojkvän" eller sexuellt umgänge (jag som varit så anti "jag är singel" va HELNÖJD med att bara "landa") Flyttade ihop med honom då de gynnade både mej och honom att köra "sambogrejen" men efter några månader med honom så insåg jag att NEJ där kommer det inte hända nåt, snarare började jag se sidor jag INTE tyckte om... Har bott i Norrköping hela tiden (jobbat kvar i Sthlm) och beslutat mej för att jag vill bo i Norrköping. TROTS att exet och "kompisen" bor där. Jul & Nyår va droppen med "sambon" och jag insåg att det här funkar INTE ALLS ... Då va vi inte ens vänner. Vi bodde i samma lägenhet men han hade fått ett eget rum att bo i istället.
I mitten/slutet av jan träffar jag ett gäng pokemonspelare på en raid. En av killarna ger "den där vill jag veta mer om" känsla... Jag lyckas även då hitta en ny mindre lgh så säger upp den jag har med "sambon" och säger då till honom att han har 3 månader på sej att hitta nytt boende.
Sitter och börjar chatta mer i pokemonchatten så jag får mer info om pokemonkillen...
I mitten på februari så får jag in en "fot" så vi kan umgås mer och from 23/2 är vi ihop.
Han är den enda som fått mej att ens vilja veta av killar och jag lyckades hitta en som visade sej tycka lika om mej
![Wink ;) ;)]()
(han ville säkert ha tjejer som sååååå men ändå
![Stick Out Tongue :p :p]()
)
Min vana trogen är han yngre, han fick inte reda på min ålder förrens en vecka in i förhållandet då han inte alls bryr sej om min ålder. Vi kommer flytta ihop i maj när jag får min nya lägenhet. Men rent krasst bor jag redan i hans lägenhet (en etta
![Wink ;) ;)]()
)
Jag är så glad att jag träffat honom. Han är verkligen HELT UNDERBAR. Han säger både grodor och bra saker men de gånger han säger bra saker så är det inte bara BRA, det är "jösses vad han kan säga RÄTT ord". På riktigt ! Och hans blickar... De är inte bara "ja jag tittar på dej" utan han kan titta på en så man förstår att man är den ENDA han ser... Som sagt... Helt UNDERBAR
Så ni kommer inte se mej i den här tråden mer då jag verkligen hoppas det här håller. Och jag tänker leva för att det SKA hålla... Även om vi går fort fram så ser jag ingen anledning till att "ta de lugnt" utan vi "kör på"...
Och som sagt... Mycket som hänt under senaste året och jag trodde verkligen inte jag skulle sitta där jag sitter idag.. Men med facit så kunde det inte ha blivit bättre... Jag ångrar inget...