Bedöma någon utefter dess släkt?

[ameo]

Jag skulle säga att jag i de flesta fall ger blanka fäen i vem som är släkt med vem. För det spelar oftast ingen roll.
Men, det finns tillfällen när jag tenderar att döma vissa personer hårdare för att de är barn till NN eller XX. Det är när föräldrarna ifråga har varit någon form av första klassens skitstövlar eller rötägg och när barnen visar tendenser mot att gå åt samma håll. Äpplet faller inte så långt från trädet, så att säga.
Jag försöker ge dem en chans att visa att de är bättre än sina föräldrar, men är de inte det så tappar de all min respekt.

Sen händer det att man samtalar med äldre, som inte har nån aning om vem jag är men som jag på goda grunder kan anta kände någon av mina föräldrar. Då kan man ju nämna att jag är NNs dotter, så har man en gemensam nämnare att diskutera utifrån.

 

[mandalaki]

Jag skulle ta ganska illa upp, av sista frågan, och lämna frågan obesvarad. Som tur är har jag aldrig fått en sådan fråga.

Inte jag heller. Jag skulle förmodligen fråga Hurså?

 

[Sporthorse]

Gör ni det och isåfall varför? Spelar det någon roll för er om ni känner till familjen/släkten eller utgår ni enbart från personen ni har framför er?

Nej, låter väldigt märkligt i mina öron.
Jag har vänner som har föräldrar och syskon som jag aldrig skulle kunna umgås med, det är ju inte hela släkten man umgås med när man blir vän med någon?

 

[Breaktown]

Det är ytterst sällan jag träffar en person som jag känner till personens släkt, så det är väldigt sällan en faktor öht. Om inte någon säger "det här är min kusin" typ, men det borde ju oftast vara positiva associationer eftersom man uppenbarligen umgås med "ursprungspersonen".

Men jag är inte så blåögd att jag tror att jag om jag skulle träffa någon där jag kände till personens släkt att det inte över huvud taget skulle påverka min bild av personen. Så är det ju med allt här i livet. Det är ju inte heller samma sak som att man dömer någon pga det.

Däremot undviker jag och maken att prata om hans släkt för mycket, framför allt historiskt. Just för att det blir så sjukt mycket fördomar och förutfattade meningar. (Nu lät det som att han kom från någon maffiafamilj eller liknande, så är det inte )

 

[Jozze]

Jag är ju utflyttad från Stockholm där jag bara hade min egen familj eftersom min mamma flyttade 60 mil söderut i ungdomen och min pappa flyttade 200 mil norrut i samma veva. Så jag är inte ett dugg van vid svågerpolitiken och alla känner alla-grejen som är här på min nya bostadsort. Nu bor jag på en gård som är väldigt känd i närmaste orten och områdena här omkring och jag känner verkligen av hur människor som är uppvuxna här hinner tänka tusen tankar och dra sina slutsatser när de får reda på vem min sambo är eller var jag bor.

 

[Luff]

Jösses så mycket dömande för att någon skulle fråga om en släkt. Paranoia.
Jag tycker det är skitkul om jag hittar en kusin eller en bryssling. Eller någon som bodde granne med min gamla klasskompis.
Ingen skillnad på att få reda på om någon odlar sparris eller kör veteranmoped.
Jag tycker det säger mer om en själv om man skulle tro att det ska vändas emot någon.
Man ser sig själv i andra.

 

[Kattennizze]

Gör ni det och isåfall varför? Spelar det någon roll för er om ni känner till familjen/släkten eller utgår ni enbart från personen ni har framför er?

Ja, det gör jag alldeles säkert. Min ena förälder kommer från ett annat land än Sverige och där är familjen och släkten viktig, speciellt eftersom de hade en lite högre ställning där. Sen är jag uppväxt i en stad där släkten spelade en ofantligt stor roll, vilket efternamn du hade var det viktigaste typ dvs om du kom från en "bättre" familj eller inte. Så än idag kan jag komma på mig själv på att kolla efternamn och luska ut ev släktskap även där jag bor nu 100 mil från min uppväxtstad. Jag gillar det inte, och försöker naturligtvis att motverka mina egna fördomar.

 

[Amha]

Ja det är just det jag undrar. Varför gör man det? Mitt människointresse gör att sådana här saker kan snurra i mitt huvud länge och nu måste jag verkligen reda ut vad det kommer sig av. Var gör man det bäst om inte på buke

Jag kom på att jag själv har blivit särbehandlad på ett positivt sätt. Jag skulle till vulken och fixa med däcken på första bilen och önskade faktura pga dyr månad. När de fick höra mitt efternamn och kunde konstatera att jag var _____s dotter var det inga problem trots att han var död sedan flera år.

Min pappa var väldigt känd för sin ärlighet vilket inte alltid var till hans fördel t.ex kollade kvittot från affären och såg att han hade betalat för lite och gick tillbaka för att rätta till det. Han kom ihåg varenda siffra på det han hade handlat

 

[astronaut]

Jag gör faktiskt inte det. Mest för min släkt är inte mycket att hänga i julgranen heller.
Har tre polacker i min släkt som dricker multum (tack och lov är deras barn ok). Tre av mina kusiners pappa är alkoholist. En av dessa polacker är inte så trevliga så kommer inte sakna henne om hon flyttar. En annan skryter bara om sina barn. Alla i sig är skapligt självupptagna. Nästan alla bor på landet.

Och det där var bara på mammas sida. Pappas sida består av, i Sverige, en faster och en kusin. Fastern är väldigt speciell men kusinen väldigt trevlig. Känner inte direkt att jag har mycket att säga till om när det kommer till släkten i Ungern.

Så med denna bakgrund..nej, jag dömer inte andras släkt för min är banne mig inte perfekt själv. Det positiva med andras släkt är väl att jag inte behöver socialisera mig med dem..

 

[Nebraska]

Jag skulle ta ganska illa upp, av sista frågan, och lämna frågan obesvarad. Som tur är har jag aldrig fått en sådan fråga.

Du skulle nog ändå inte förstå målet .

 

[skerper]

Nu när man blivit äldre och träffar på ungdomar så frågar man vem som är deras föräldrar när man inte känner dom eller så hör man det på deras efternamn och kan lista ut vem personen är

 

[Sporthorse]

Jag har väl bott under en sten hela livet, för inte visste jag att folk var så dömande o intresserade av ens släkt? Uppenbarligen så är det vanligare än jag trott efter att ha läst den här tråden.

 

[Ramona]

Jag dömer folk efter dess släktnamn. Inte för att jag medvetet skulle behandla de olika, men visst att jag dömer. Alla människor är människor, men visst är det skillnad på Taikon och Wallenberg i samhället. Dömer gör jag ju även om jag inte vill det, det är ju sånt som liksom sker automatiskt innan man hinner tänka till.

Pappas släkt kommer från Furudal i Dalarna. Där säger jag alltid vem jag är ifall det kommer på tal så att jag blir bättre bemött. Säger man att man är på besök blir man ju behandlad som vilken turist som helst, men jag är ju inte bara turist liksom.

 

[Tranan]

Brukar inte göra väsen från mig men om någon vill trycka till mig att jag inte skulle tillhöra något fint nog så kan de bli överraskade, min släkttavla sträcker sig till 1128. Och många namn som kan hända vara kända. Men skarn är att jag måste leva mitt egna liv och inte leva på historia.

 

[bettysmatte]

Gör ni det och isåfall varför? Spelar det någon roll för er om ni känner till familjen/släkten eller utgår ni enbart från personen ni har framför er?

Det där är väl typiskt ett sådant fenomen som sker på mindre orter/landsbygd? Det har det i alla fall varit här i generationer och generationer tillbaks...

 

[Diabetikern]

Jag dömer nog lite granna.

Jag har 2 släkter omkring mig som jag håller mig undan ifrån. Mestadels pga av tidigare kriminalitet mm.
Kommer det in någon som presenterar sig med att tillhöra nån av de 2 släkterna håller jag mig lite på min kant. Personen framför mig må vara hur trevlig som helst och skulle det visa sig att det är en vettig människa bildar jag mig ju enuppfattning om hen och inte släkten.

Annars tycker jag bara det är roligt med släkt. Ibland kan man ju koppla samman de mest främmande personerna med varandra tack vare sysslings kompis eller liknande

Men ja jag kan nog vara lite dömande ibland.

 

[Anders]

Varför har härstamning betydelse när det gäller hästar men inte människor?

 

[athena_arabians]

Varför har härstamning betydelse när det gäller hästar men inte människor?

Därför att vi avlar inte på människor.

 

[Anders]

Därför att vi avlar inte på människor.

Det har du rätt och därmed faller också en stor del av meningen men bedömer man inte alls utifrån härstamning för hästar som inte kommer att användas i avel?

 

[athena_arabians]

Det har du rätt och därmed faller också en stor del av meningen men bedömer man inte alls utifrån härstamning för hästar som inte kommer att användas i avel?

Jo men det är för att stammen ger förhoppningsvis en vink om hur den fungerar under sadel i olika discipliner. Vissa linjer/hingstar är dessutom kända för att lämna popcorn vilket är av intresse att veta om man vill ha en hobbyhäst på lägre nivå. Vissa linjer har också en tendens att ha skrammel (OCD etc) vilket också är av intresse för hållbarheten (dvs om det är en häst som genererar dyra veterinärräkningar eller ej).

Sedan är stammen givetvis ingen garanti men eftersom aveln i de flesta fall skett målmedvetet under många generationer finns det en bra chans att hästen till viss del iaf motsvarar sin stam.