Bedöma någon utefter dess släkt?

[sjoberga]

Nej, mest för att jag inte samlar kunskap om släkter och släktskap. Tar inte vederbörande själv upp det har jag sällan en aning, pga ointresse.

 

[TinyWiny]

Jag misstänker att jag är rätt representativ för hur folk är som mest....

Jag försöker att bedöma människor förutsättningslöst. Men vet jag massor om släkten så antar jag att det finns med i bilden. Typ att en person från en familj jag har negativ info om får bevisa sig lite mer.

Vore trevligt om jag vore en bättre människa än så men jag har svårt att tro att jag funkar på något annat sätt.
Det finns ju ett talesätt -äpplet faller inteså långt från trädet. Dvs att man blir som sina föräldrar. Så det är knappast något nytt.

Nej något nytt är det ju inte. Det känns som att jag har bott under en sten som inte fattar hur viktigt det är

Bättre/sämre vet jag inte ens om man kan tala om. Som @athena_arabians var inne på så är det nog ett sätt att sortera.

 

[athena_arabians]

Det är det ju absolut!

Det är ju just det. När jag träffar en ny människa så tänker jag aldrig på sådant. Om jag sedan pratar om att jag har träffat den här personen med någon annan så kommer genast frågorna om var hen är ifrån, vem hens föräldrar är osv. och jag har aldrig någon aning för det har inte haft relevans för samtalet (enligt mig då ) Ibland känns det som att jag liksom har missat en enormt viktig pusselbit i det sociala spelet.

Äsch, det låter som standard nyfikenhet på vischan Det har jag alltid struntat i (något som förmodligen irriterar livet ur de nyfikna ). I vissa fall tycker jag det är roligt att veta om någon kommer från en gammal släktgård men det är ju inte som om jag sätter igång tredje gradens förhör för det. Pappa var engagerad i att dokumentera bebyggelsen här i byn (även de nybyggda husen) vilket jag tycker är roligt ur bevarandeperspektiv.

Sedan är jag ju väldigt intresserad av min släkts historia. Det finns inte så mycket av den här på pappas sida så jag är glad att jag har bra kontakt med mina närmaste släktingar på den sidan. En av dem äger huset min farmor och far föddes i.

 

[TinyWiny]

Fast du har inget att be om ursäkt för. Jag tror bara att svaren på din fråga är väldigt givna.

Ja och det vore väldigt synd om alla uppfattar frågeställningen så. Det här är verkligen ingen "hålla med och ge stöd tråd" utan jag vill ärligt veta.

 

[tanten]

Det känns som man måste leva i ett mindre samhälle för att kunna göra det? Om det inte handlar om närmsta grannar?

Kanske, kanske inte

De flesta människor känner, och känner till, en oerhörd mängd människor. Via jobbet, grannskap, föreningar, media, släkt, umgänge.

Jag har svårt att tro att någon människa inte på det minsta vis tar in i sammanhanget om någon är barn till kungen (t.ex. prinsessan Madeleine som tävlade häst i ett antal år) Inte funderar om någon presenterar sig som XX Palme. Etc.
Jag tror att man måste vara väldigt speciell för att inte ta in det i bedömningen av personen.
jämför kändisskap. Många blir väldigt annorlunda om det är någon de brukar se på film eller TV.

Vi sätter in människor i sammanhang helt enkelt.
En vän har barn med annat efternamn än hon. Det ger barnen möjlighet att skapa sig en egen positition utan att belastas av att vara KPs son/dotter.

 

[TinyWiny]

Nej, mest för att jag inte samlar kunskap om släkter och släktskap. Tar inte vederbörande själv upp det har jag sällan en aning, pga ointresse.

Då kanske vi tänker lika där. Nyfiken fråga men frågar du vad folk jobbar med? Det är också något som verkar vara väldigt viktigt för många och det har jag heller aldrig någon aning om ifall jag inte har träffat vederbörande i hens arbetssituation. Det är helt enkelt inte intressant för mig att fråga om ifall hen inte tar upp det själv.

 

[TinyWiny]

Det känns som man måste leva i ett mindre samhälle för att kunna göra det? Om det inte handlar om närmsta grannar?

Jag vet inte. Nu bor jag i ett område med småstäder men många har verkligen stenkoll på släktled över hur många människor som helst.

 

[stjarnhimmel]

Kanske, kanske inte

De flesta människor känner, och känner till, en oerhörd mängd människor. Via jobbet, grannskap, föreningar, media, släkt, umgänge.

Jo visst men då känner man ofta inte till hela släkten?
I mitt område kanske jag träffar på någon och vet en förälder till den personen. Sen är det oftast slut. Jag vet inte morföräldrar eller kusiner eller så.

 

[Liran]

Jag kan döma eller rättare eller sagt förvänta mig vissa saker från personer från en viss släkt, på samma sätt som jag förväntar mig vissa egenskaper från en speciell stolinje eller en viss hundras. Inget konstigt med det.

 

[TinyWiny]

Äsch, det låter som standard nyfikenhet på vischan Det har jag alltid struntat i (något som förmodligen irriterar livet ur de nyfikna ). I vissa fall tycker jag det är roligt att veta om någon kommer från en gammal släktgård men det är ju inte som om jag sätter igång tredje gradens förhör för det. Pappa var engagerad i att dokumentera bebyggelsen här i byn (även de nybyggda husen) vilket jag tycker är roligt ur bevarandeperspektiv.

Sedan är jag ju väldigt intresserad av min släkts historia. Det finns inte så mycket av den här på pappas sida så jag är glad att jag har bra kontakt med mina närmaste släktingar på den sidan. En av dem äger huset min farmor och far föddes i.

Hm. Huvudet på spiken. Nu vet jag varför jag aldrig passar in Jag är helt enkelt inte nyfiken på rätt saker.

 

[athena_arabians]

Hm. Huvudet på spiken. Nu vet jag varför jag aldrig passar in Jag är helt enkelt inte nyfiken på rätt saker.

Jag passar inte in heller

 

[lady_vip]

På mitt förra jobb hade det emellanåt betydelse för mig. Familjer i klansystem kunde ha väldigt speciellt förhållningssätt gentemot mig och jag behövde vara förberedd för att inte bli överrumplad (eller hotad och pressad).

Sen tycker jag att det är ganska kul med släktskap, kanske för att jag själv är från en sån familj där det finns knasiga släktband och jag ibland upplever att jag är "släkt med alla"

 

[TinyWiny]

Jo visst men då känner man ofta inte till hela släkten?
I mitt område kanske jag träffar på någon och vet en förälder till den personen. Sen är det oftast slut. Jag vet inte morföräldrar eller kusiner eller så.

Det är det som fascinerar mig! De har verkligen stenkoll. Vem som är gift/ihop med vem. Vem som har barn med vem, vilka de respektive föräldrarna, mor och farföräldrarna är, syskon, deras barn, var de bodde då och då, vem som bodde i husen innan dem och vilka de var släkt med. Det bara snurrar i huvudet på mig

 

[sjoberga]

Då kanske vi tänker lika där. Nyfiken fråga men frågar du vad folk jobbar med? Det är också något som verkar vara väldigt viktigt för många och det har jag heller aldrig någon aning om ifall jag inte har träffat vederbörande i hens arbetssituation. Det är helt enkelt inte intressant för mig att fråga om ifall hen inte tar upp det själv.

Nej, det är sällan viktigt och kan även vara en känslig fråga om man inte alls känner personen. Oftast träffar jag nya personer i ett sammanhang och då är det det sammanhanget som är första och andra samtalsämne.

 

[TinyWiny]

Jag passar inte in heller

Då kan vi låta bli att passa in ihop

 

[stjarnhimmel]

Det är det som fascinerar mig! De har verkligen stenkoll. Vem som är gift/ihop med vem. Vem som har barn med vem, vilka de respektive föräldrarna, mor och farföräldrarna är, syskon, deras barn, var de bodde då och då, vem som bodde i husen innan dem och vilka de var släkt med. Det bara snurrar i huvudet på mig

Oj. Det skulle stressa mig.

 

[TinyWiny]

Nej, det är sällan viktigt och kan även vara en känslig fråga om man inte alls känner personen. Oftast träffar jag nya personer i ett sammanhang och då är det det sammanhanget som är första och andra samtalsämne.

Så trevligt! Någon mer som jag Då är jag inte helt ensam.

 

[TinyWiny]

Oj. Det skulle stressa mig.

Ja det är det jag känner med och det är därför frågan varför har snurrat så länge i mitt huvud.

 

[athena_arabians]

Oj. Det skulle stressa mig.

Tro mig, man vänjer sig

Dock har jag aldrig supit eller jagat karlar på byn. Eftersom "alla" hade fått veta det direkt ("vet ni vad XXs dotter gjorde i helgen?!") har det inte varit värt det. Plus att det har inte funnits några karlar värda att jaga.

 

[TinyWiny]

På mitt förra jobb hade det emellanåt betydelse för mig. Familjer i klansystem kunde ha väldigt speciellt förhållningssätt gentemot mig och jag behövde vara förberedd för att inte bli överrumplad (eller hotad och pressad).

Sen tycker jag att det är ganska kul med släktskap, kanske för att jag själv är från en sån familj där det finns knasiga släktband och jag ibland upplever att jag är "släkt med alla"

Det kan jag förstå. Där har det en reell betydelse.

Kanske är det därför jag inte förstår intresset? Jag har en liten släkt och den är utspridd över hela Sverige. Jag har heller ingen kontakt så och det har jag inte eftersom det inte är människor jag känner behov av att ha kontakt med. Talesättet blod är inte tjockare än vatten stämmer verkligen för mig.