Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

[Welsh]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

jag är inne på hund också å härjar med en som tycker att blandrasägare är oseriösa....så jag var som i gasen redan innan

Som oseriös blandis ägare måste jag genast dit

 

[martha]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

hon har gått på natrum mur D200...jag började troligtvis alldeles försent i år och förhoppningsvis så ska hon vara bättre förberedd nästa år...nu har jag även börjat ge henne probiotika..alldeles nyligen, en del får bra resultat på det så vi får väl vänta o se vad som händer.....

 

[Iglatjarn]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

du med??!!

 

[martha]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

haha...men det är en förklädd tråd , men kolla bara vilken som har mest inlägg kommer inte ihåg vad den heter....

 

[peråke]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

Hej !!
Från 1 Januari 2005 finns nya föreskrifter om avelsarbete.
Defektlistan för hästar gäller såväl han som hondjur.
Jag "klistrar" in hela föreskriften med en bilaga defektlista hästar.
peråke.


Djurskyddsmyndighetens
författningssamling
ISSN 1652-3040
Djurskyddsmyndigheten
Box 80
532 21 SKARA
Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90
DFS 2004:22
Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om
avelsarbete;
Saknr L 115
Utkom från trycket
den 10 december
2004.
beslutade den 9 november 2004.
Djurskyddsmyndigheten föreskriver
1
, med stöd av 29 och 60 §§ djurskydds-
förordningen (1988:539), följande:
Inledning
1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid avelsarbete med nötkreatur, svin,
hästar, får och getter.
Definitioner
2 § I dessa föreskrifter förstås med
avelsarbete: avelsvärdering avseende egenskaper som ingår i avelsmålet
för en population samt selektion av avelsdjur i berörd population,
avelsdjur: djur som är eller har varit föremål för avelsvärdering eller regi-
strering för avelsvärdering i annat land inom Europeiska unionen (EU) eller i
enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:83) om nöt-
kreatur som används till avel, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
1994:79) om svin som används till avel, Statens jordbruksverks föreskrifter
(SJVFS 1994:82) om hästdjur som används till avel och om identifiering av
hästdjur, eller Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:87) om får och
getter som används till avel, samt
avelsvärdering: beräkningar enligt dokumenterade och vetenskapligt er-
kända metoder i syfte att uppskatta ett djurs nedärvningsförmåga.
Allmänna bestämmelser
3 § Nötkreatur, svin, hästar, får och getter, som visat sig nedärva letalanlag,
defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller nega-
tivt påverkar avkommans naturliga beteende eller som med stor sannolikhet
nedärver sådana anlag, defekter eller egenskaper, får inte användas för repro-

Page 2
DFS 2004:22
Saknr L 115
2
duktion. En förteckning över sådana letalanlag, defekter och ärftliga egen-
skaper finns i bilagan till dessa föreskrifter. Förbudet gäller dock även andra
ärftliga egenskaper än de i bilagan upptagna om de medför lidande eller
onaturligt beteende hos avkomman.
Nötkreatur, hästar, svin, får och getter får inte heller användas för repro-
duktion om det visat sig att djuret med stor sannolikhet nedärver disposition för
hög frekvens konstaterade sjukdomsfall, förlossningssvårigheter eller dödlighet
hos avkomma i samband med födsel.
Ett avelsdjur som genom sin härstamning eller genom sina egna egen-
skaper kan förmodas vara bärare av ärftliga anlag eller defekter som anges i
första och andra styckena, och för vilka frihet kan bevisas med tester, får
användas i avelsarbete under förutsättning att sådana tester med frikännande
resultat har genomförts.
4 § Uppgifter från semin- och kontrollregister samt diagnos- och behandlings-
uppgifter från djurkliniker och veterinära fältdata ska göras tillgängliga för
avelsvärdering av ovannämnda egenskaper för av Jordbruksverket godkänd
avelsorganisation. Uppgifterna får vara avidentifierade.
Avelsarbete och distribution av avelsmaterial ska utföras så att rasens
genomsnitt för de egenskaper som anges i 3 § första och andra styckena inte
genetiskt försämras.
En tjur, galt, bagge, bock eller hingst som används för betäckning eller
spermasamling ska ha normalt utvecklade könsorgan samt sådana kropps- och
fortplantningsfunktioner som är normala för arten och främjar ett naturligt be-
teende.
5 § Renrasiga avelsdjur av nötkreatur, svin, får och getter samt hybridavels-
svin, som godkänts för avel efter prövning som utförts enligt gemenskaps-
bestämmelser i annat land inom EU, ska anses som godkända för detta ändamål
också i Sverige.
Semintjurar
6 § En semintjur, som inte omfattas av 5 §, ska avelsvärderas med avseende på
följande egenskaper:
1. Kalvningssvårigheter och dödlighet i samband med födsel. Värden av-
seende dessa egenskaper får vara bestämda var för sig eller sammanvägda och
ska föreligga för nedärvning både som far och morfar.
2. Mastitresistens eller cellhaltsnivå i mjölken. Värden avseende dessa
egenskaper får vara bestämda var för sig eller sammanvägda.
3. Frihet från missbildningar och letalanlag.
Avelsvärderingen ska utföras av en organisation som har godkänts av
Jordbruksverket i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
1994:83) om nötkreatur som används till avel. Avelsvärderingen får även vara
utförd i annat land.
Resultatet av avelsvärdering för de ovannämnda egenskaperna ska publi-
ceras av den avelsorganisation som utfört denna eller, i det fall den utförts i
annat land, av spermans distributör så att resultatet blir känt inom branschen.

Page 3
DFS 2004:22
Saknr L 115
3
7 § En avelsvärderad semintjur, som inte omfattas av 5 §, får ej användas i avel
om den för någon egenskap som anges i 3 § andra stycket visat sig ha klart
negativ nedärvning jämfört med rasens medeltal. Sådan negativ avvikelse ska
anses föreligga om avelsvärdet avviker mer än två standardavvikelser från
rasens medelavelsvärde. Om avelsvärde ej föreligger ska fenotypvärde utnyttjas
med samma krav på nivå som för avelsvärde.
En semintjur som har avelsvärderats med avseende på kalvningssvårig-
heter eller dödlighet i samband med födsel får ej användas till kvigor om
tjurens avelsvärde för dessa egenskaper vad avser nedärvning som far är sämre
än rasens medeltal.
Bestämmelserna i andra stycket gäller inte för semintjurar av raser som
beträffande ovannämnda egenskaper är dokumenterat bättre än det nationella
medeltalet för samtliga raser med avseende på dessa egenskaper.
Hingstar
8 § Vid besiktning av hingstar för individprövning, enligt Statens jordbruks-
verks föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur som används till avel och om
identifiering av hästdjur, ska defekter från djurskyddssynpunkt och som kan
vara av betydelse för avelsarbetet bedömas och registreras i bedömningsproto-
kollet. Dessa registreringar ska tillsammans med uppgifter som avses i 4 § ligga
till grund för avkommeprövningen. När resultat från avkommeprövning av en
hingst som även individbedömts för egenskapen ifråga föreligger, ska resultatet
från avkommeprövningen gälla som bedömningsgrund.
Allvarliga fel som försämrar en hingsts användbarhet som avelsdjur ska
framgå av det avelsvärderingsbevis som ska utfärdas i enlighet med de i första
stycket nämnda föreskrifterna.
Övrigt
9 § Om det finns särskilda skäl kan Djurskyddsmyndigheten medge undantag
från bestämmelserna i dessa föreskrifter.
-------------------------
Ikraftträdandebestämmelser
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2005, då Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1999:106) om djurskyddskrav vid avelsarbete ska upphöra
att gälla.
MATZ HAMMARSTRÖM
Anders Gustafsson

Page 4
DFS 2004:22
Saknr L 115
4
Bilaga
De letalanlag, defekter och övriga anlag med ärftlig bakgrund som avses i 3 §
första stycket anges nedan för respektive djurslag (indelning enligt Leipold).
Nötkreatur
Organ/organsystem
Missbildning/anlag
Enkla isolerade defekter
Skalle
Gomspalt (Palatoschisis)
Förkortad underkäke (Brachygnati)
Extremiteter
Sammanvuxna klövar (Syndactyli, mule-foot)
Krokstelbenthet
Amputerad kalv (Acroteriasis congenita)
Systematiska defekter Bulldogskalv (Achondroplasia)
Dvärgväxt (Nanismus);"Minikalv"
Muskler
Muskelhypertrofi
Centralt nervsystem
Hjärna
Underutvecklad hjärna (Cerebral hypoplasi)
Vattusot (Hydrocephalus)
Lillhjärna och hjärn-
stam
Underutvecklad lillhjärna (Cerebellär hypoplasi)
Ryggmärg
Neurodysplasia congenita
Spastiska och para-
lytiska defekter
"Lamme kalve"/"Liggekalve" (Recumbent calf
syndrome)
Weaver (Spinal atrofi)
Hud
Hårlöshet (Alopecia)
Ofullständig hudutveckling (Epitheliogenesis
imperfecta)
Dålig hårrem (Hypotrichosis)
Fiskhud (Ichtyosis congenita)
Vattusot (Hydrops congenita)
Cirkulationsorgan och blod
Hjärtinsufficiens (myokardfibros)
Bovin faktor XI – brist

Page 5
DFS 2004:22
Saknr L 115
5
Digestionsorgan
Tunntarmsförträngning (Atresia ilei)
Sluten ändtarm (Atresia ani)
Immunbrist
Bovine Leucocyte Adhesion Deficiency (BLAD)
Andra metaboliska defekter
Deficiency of Uridine-5-MonoPhosghate
Synthase (DUMPS)
Könsorgan
RectoVaginal Constriction (RVC)
Underutvecklade könsorgan (Hypoplasi)
Kryptorkism
Kromosomförändringar
1/29-translokation
Svin
Organ/organsystem
Missbildning/anlag
Könsorgan
Kryptorkism
Pungbråck (Hernia inguinalis)
Tvekönthet (Hermafrodism)
Digestionsorgan
Sluten ändtarm (Atresia ani)
Övriga defekter
Halothan-anlag
Får
Organ/organsystem
Missbildning/anlag
Enkla isolerade defekter
Skalle
Markerat bettfel (över- eller underbett)
Digestionsorgan
Sluten ändtarm (Atresia ani)
Könsorgan
Kryptorkism
Pungbråck (Hernia inguinalis)
Tvekönthet (Hermafroditism)

Page 6
DFS 2004:22
Saknr L 115
6
Häst
Organ/organsystem
Missbildning/anlag
Enkla isolerade defekter
Skalle
Allvarliga bettfel (över- eller underbett)
Rörelseapparaten
Allvarliga problem i skelett, leder, muskler och
hovar
Centralt nervsystem
Lillhjärna
Cerebellär hypoplasi
Hud
Helalbinism
Man- och svansskorv med kroniskt förlopp
Könsorgan
Kryptorkism
Testiklar med kraftiga skillnader i storlek och
konsistens
Pungbråck (Hernia inguinalis)
Luftvägar
Struppipning (Hemiplegia laryngis

 

[Iglatjarn]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

intressant att det står "testiklar med kraftiga skillnade i storlek och konsistens"
Idag blir ju var och varannan hingst kasserad för att dom är lite ojämnt stora, ngt lösa i konsistensen eller ngt vridna. Har varit ett par hingstar i år där lägesrättning ej ens utförts på, eller som rättat sig hemma i avslappnad miljö...
Och dom får inte användas i avel?

 

[martha]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

Häst
Organ/organsystem
Missbildning/anlag
Enkla isolerade defekter
Skalle
Allvarliga bettfel (över- eller underbett)
Rörelseapparaten
Allvarliga problem i skelett, leder, muskler och
hovar
Centralt nervsystem
Lillhjärna
Cerebellär hypoplasi
Hud
Helalbinism
Man- och svansskorv med kroniskt förlopp
Könsorgan
Kryptorkism
Testiklar med kraftiga skillnader i storlek och
konsistens
Pungbråck (Hernia inguinalis)
Luftvägar
Struppipning (Hemiplegia laryngis


Om ma skall hårddra detta så får man ju inte använda hästar i avel som har varken skalle eller húd......
Vad är man o svansskorv?? betyder det eksem?

 

[peråke]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

Det här är SJV´föreskrifter.
Avelsföreningarna har sedan rätt att ha rasvisa krav, som innefattar även andra defekter som just den rasen inte vill ha i sin avel.

Vridna testiklar är just en sådan defekt, blir någon hingst kasserad av den anledningen är det m.a.o. inte enlegt SJV defektlista utan ett rasvist krav.
peråke

 

[peråke]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

Denna lista är en Allmän defektlista som gäller ALLA hästar i avel.

I Sverige är det krav att hingstar i allmän avel måste "myndighetsbesiktigas" för att få användas till andra ston än hingstägarens egna.

Egna hingstar, som betäcker hingstägarens egna ston och ston får man använda i avel utan att de är "myndighetsbesiktigade".

Kassaktionslistan gäller lika mycket för dessa hästdjur, men här är det på hästägaren som ansvaret vilar.
peråke

 

[martha]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

När det då visar sig att det inte är nedärvningsbart??!!

**duktion. En förteckning över sådana letalanlag, defekter och ärftliga egen-
skaper finns i bilagan till dessa föreskrifter. Förbudet gäller dock även andra
ärftliga egenskaper än de i bilagan upptagna om de medför lidande eller
onaturligt beteende hos avkomman.
Nötkreatur, hästar, svin, får och getter får inte heller användas för repro-
duktion om det visat sig att djuret med stor sannolikhet nedärver disposition för
hög frekvens konstaterade sjukdomsfall, förlossningssvårigheter eller dödlighet
hos avkomma i samband med födsel.
Ett avelsdjur som genom sin härstamning eller genom sina egna egen-
skaper kan förmodas vara bärare av ärftliga anlag eller defekter som anges i
första och andra styckena, och för vilka frihet kan bevisas med tester, får
användas i avelsarbete under förutsättning att sådana tester med frikännande
resultat har genomförts **

 

[Iglatjarn]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

Vridna testiklar är just en sådan defekt, blir någon hingst kasserad av den anledningen är det m.a.o. inte enlegt SJV defektlista utan ett rasvist krav.
peråke

Sprang genast iväg för att titta på swf´s hemsida under rasvisa krav, och där står det bara att hästen ska vara veterinärt godkänd. Men det måste ju vara allt mellan himmel och jord? Observera att jag inte själv har detta problemet, eller försöker mygla med nån hingst, jag är bara intresserad, men isåfall skunna man kunna överklaga beslut om kassation tagna utav premieringsveterinären , utifall omdömet blir något annat än just det som står i regelverket?

bara fundersam...blir aldrig klok på paragraferna

 

[peråke]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

När det står i welsh rasvisa krav att hingsten skall vara veterinärt godkänd.
Betyder det att welsh följer SH´s almänna hingstreglemente som rasvisa krav är en bilaga till.

(korrekt och mer tydligt vore en skrivning, hingsten skall vara godkänd enligt allmänna reglementets veterinära lista)

Vill en avelsförening skriva bort delar ur detta allmänna reglemente, eller lägga till andra egenskaper som inte finns upptagna så kan avelsföreningen göra detta i rasvisa krav.
Något som då welshföreningen INTE hitintills haft önskemål om.

Alla avelsvärderingsbeslut går att överklaga.
Avelsvärdering är en myndighetsutövning och vid myndighetsutövning finns lag på att den enskilda personen har rätt att överklaga ett beslut (förvaltningslagen).

Myndigheten har krav på sig att ha en besvärsnämnd med sak kunniga och lagkunniga ledamöter.

Är man INTE nöjd med besvärsnämndens utslag, så går besvärsnämndens beslut att överklaga yill SJV. (Om besväret gäller SJV föreskrifter)

Rasvisa krav som är avelsföreningarnas krav för avelsdjur för just den rasen, går inte att överklaga till SJV. Där är SH´s besvärsnämnd slutstation--Är man missnöjd med avelsföreningen, dess krav och hantering--är endast avelsföreningens årsmöte och val av styrelseledamöter en utväg.
peråke

 

[javill]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

*knapplån*
Det är inte eksem i sig som är ärftligt utan dispositionen för att få eksem. Så även om en avkomma efter en eksemhäst inte har eksem kan den föra detta vidare till nästa generation. Detta är ett av problemen inom islandshästaveln där två till synes friska hästar (men, med kända eksemhästar längre bak i stamtavlan) helt plötsligt får en avkomma som får gravt eksem.

 

[Welsh]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

Om ma skall hårddra detta så får man ju inte använda hästar i avel som har varken skalle eller húd......
Vad är man o svansskorv?? betyder det eksem

?

Ja du Martha. För mig är KRONISK något som är året runt inte bara 2 månader om året..........
Hur ska man tolka det om man står med ett sto som kliar sig 2 veckor om året???????? De 2 veckorna när knotten kläcks i mängder. Är det kroniskt eller????? Enligt min veterinär (erkänt duktig av alla försäkringsbolag) så är det inte man och svansskorv/eksem.

 

[javill]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

Det skulle jag inte kalla kroniskt. Eksem av knott brukar visa sig från det att första knottrackaren kläcks på våren tills den siste fryser ihjäl framåt höstkanten. En häst med eksem som inte sköts brukar varken ha man eller svans kvar + att mankam och svansrot är fulla av variga bölder. Är det riktigt allvarligt kan man hitta sår och bölder på öron i ansikte ja, hela kroppen för den delen.

 

[poloplayer]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

Helalbinism????????????????
Ja det går väl an att förbjuda, eftersom det inte förekommer inom hästrasen! Djurskyddsmyndigheten kanske skulle lägga krutet på verkligt djurskydd och titta lite på alla slakttransporter...

 

[martha]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

Här kommer en bild på mitt eksemsto....från ena sidan..

Andra sidan

 

[break_a_leg]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

Frågan är ju vad är eksem och vad är vanligt kliande? Mina ponnyer kliar också ibland, dock har de man o svans i behåll. Det verkar ju inte finnas någon som kan svara ordentligt...

 

[MissFideli]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

Patellaupphakning tycker jag inte att man ska avla vidare på, jag har själv precis kasserat en katt som har patellaluxation. Hon är kastrerad pga detta, jag behöll henne som avelshona och hade hon inte haft just patellaluxation så hade hon använts i avel. Så ja, är det ärftligt eller finns misstanke om att det är ärftligt så tycker inte jag man ska sprida det vidare medvetet.

 

[MissFideli]

Sv: Avla på eksemhästar *spinoff på Gnägg-tråd*

Jag har inte sagt att du ska slakta henne.
Att ta förgivet att det inte är ärftligt för att hennes avkommor inte fått det är inte vidare bra. Det är alltid 50% chans för att en defekt nedärvs, du kan ha haft tur. Lite genetik är bra att kunna när man pysslar med avel.