Att hjälpas åt under nätterna

[Comfort]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

fast alla är olika, du och jag är olika, och våra barn är olika, så bara för att du pallade att ta alla nätterna behöver ju inte det betyda att jag "får finna läget". Jag är kanske helt enkelt inte lika tuff psykiskt.
Som sagt behöver jag sömn för att funka, och redan innan blev jag ett kolli om jag inte fick sömn.

 

[Golden_Heart]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Tja... då är det bara att finna läget! Med tiden blir det kanske bättre och sedan så snart hon fyller ett år flytta henne till eget rum och växa-säng.
Eftersom hon redan dricker ur flaska så får du väl hålla ut ett par månader till, tills att du kan börja med välling och då kanske det lättar lite. För oss lättade det lite när lilltösen började med välling och hon gillade fullkornsvällingen ingen av de andra. Då din skrutt har börjat med gröt, har du börjat med smakisar också då? Är ni mkt iväg till öppna förskolan? Din skrutt kanske är understimulerad av intryck?

 

[Mammas]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Först för att svara på ursprungsfrågan: Jag tog nog de flesta nätterna i början. Detta för att jag för det första ammade, sen somnade jag om så fort jag lagt honom vid bröstet.

När han slutat amma och fick välling på natten tog jag också de flesta nätterna som jag var hemma (jobbar natt så de nätter jag jobbar tar givetvis min man hela) just för att jag somnade om på en gång när jag varit uppe medan min man låg vaken länge efter att ha vaknat till. Sedan fick jag lite sömnbesvär, men nu när jag jobbar heltid natt så brukar jag ta ett par nätter med tillhörande morgnar direkt när jag går av en passvända, sedan de sista nätterna jag är ledig kör vi att den som tar natten får "sovmorgon" (till nio ungefär brukar det bli ändå).

Men helt ärligt Comfort och Comforts kille: Ni måste prata med varann. Nu verkar ni gå på knäna båda två, vad ger det er för glädje? När känner ni glädje tillsammans över ert barn, över er kärlek tillsammans, ert liv tillsammans? Nu låter det som att du Comfort håller på att gå under av sömnbrist, och du Comforts kille håller på att gå under av kraven från jobbet.

Sedan har jag ett par saker riktat till Comforts kille: Att ta hand om ett barn är ett tungt jobb! Att kräva ensamtid efter att ha varit iväg på jobbet, när din respektive har ett tyngre jobb i att ta hand om ert gemensamma barn - det funkar inte. Det kanske hade funkat om Comfort hade fått sova - men hon får inte det. Vill du leva tillsammans med Comfort måste du börja lyssna på henne och förstå att du måste dela ansvaret om ert gemensamma barn. Du vill inte att hon ska börja känna förakt för dig för att du inte stod vid hennes sida när hon hade det svårt, för att du satte ditt jobb över hennes välbefinnande. Att lida av sömnbrist är något hemskt, du måste hjälpa henne! Om det kräver att du måste gå ner i tid så får det vara så.

Sedan måste du också ta ansvar för ert barn genom att dela föräldraledigheten. Du kommer att tjäna på det i längden då det kommer att ge dig en annan samhörighet med ditt barn. Du har redan väldigt låga arbetsdagar. Dessa i sig kanske kan vara en morot till att se dig om efter ett annat jobb? Vill du verkligen komma hem från jobbet, för slut för att orka leka eller umgås med ditt barn innan det går och lägger sig? För när barnet blir äldre kommer det vara mer samvaro, mer lekar, mer kommunikation. Ses ni bara varje helg kommer du inte att känna ditt barn. Eftersom ni bestämt er för att skapa ett barn tillsammans måste det finnas en vilja även från dig att vara tillsammans med barnet?

Att chefen kan ge dig sparken är bara skitsnack. Det finns absolut inga som helst möjligheter för din chef att sparka dig på grund av det. Däremot kan det vara bra att säga till i god tid, så att din chef har möjlighet att hitta en ersättare för dig. Kanske även gå med i facket, om du tror att din chef kan vilja bråka eller försöka ställa till det för dig.

 

[Golden_Heart]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

fast alla är olika, du och jag är olika, och våra barn är olika, så bara för att du pallade att ta alla nätterna behöver ju inte det betyda att jag "får finna läget". Jag är kanske helt enkelt inte lika tuff psykiskt.
Som sagt behöver jag sömn för att funka, och redan innan blev jag ett kolli om jag inte fick sömn.

Jag behöver också sömn och jag blir en riktig argbigga när jag är trötter med noll tålamod. Hur roligt tror du det är när man har en mkt aktiv liten skrutt som riktigt kan fresta på tålamodet? Men oftast så underlättar det när pappan kommer hem, men när han blir borta lite längre, då är det tufft. Inget att göra utan det är bara att bita ihop.
Jag är livrädd varje gång jag är så där trött att jag ska tappa tålamodet med skrutten, men det är ju liksom bara att lägga band på sig och bita ihop.

 

[Calazirya]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Nej jag tycker baske mig att du har fel när du säger att den ene förälderns sömn är mycket viktigare än den andres.

Den som är hemma med barnet behöver också få sova för att orka med att vara en bra förälder. Att ni löst det så att du aldrig har en ledig natt må så vara, men rent generellt känns det väl uppstyltat, alla är olika och man måste lyssna på varandra och ha förståelse!

Tillägg: Tydligen så fixar du inte heller att inte få sova och då förstår jag verkligen inte hur du kan acceptera att få ta alla nätter, rycka på axlarna och säga att du accepterar läget.

Varför känner du att du ska acceptera det läget eg?

 

[Mammas]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Fast det måste vara ett bra krävande arbete om det behövs en hel helg för att "sova ut". Det låter i mina öron som lathet, om det inte handlar om 14-timmars-dagar med hårt krävande arbete hela veckan. För ett vanligt jobb för en frisk människa kan det knappast krävas en hel helg, varje helg, för att sova ut.

Oavsett var den ekonomiska biten komemr ifrån kan det vara lika eller mer krävande att ha hand om ett barn, därför går det inte att säga att den som ska jobba ska få sova ut. Jag tänker snarare: Den som har hand om barnet har en mycket viktigare uppgift, det är viktigare att den kan sova ut. Under förutsättning att den som tar hand om barnet inte får sova om dagarna (eller nätterna, med rätt barn), kan den göra det är det ju inte några problem.

Jag menar, vad är värst: att jag somnar på jobbet i min reception eller att min man somnar när han är hemma med vårt barn, som kan springa omkring och slå på plattor, klättra upp på köksbordet eller upp i soffan för att banka på fönstret?

Visst att jag kan få en varning om jag blir påkommen med att sova på jobbet - men jag tar hellre en varning än att mitt barn skadar sig för att den som har hand om honom är ett vrak pga sömnbrist för att jag mitt lata arsle inte ville ta mitt ansvar för vårt gemensamma barn. (Nu går ju inte detta att helt jämföra med Comfort då hennes barn knappast springer omkring och ställer till med sattyg, men det finns ju annat farligt som kan hända även en fyramånders. C är så trött att hon inte ser var hon kliver och snubblar när hon bär bärnet eller vad som helst. Föräldrar som är förbi av trötthet ska inte ha ansvar för barn. Inte om det är så illa som C beskriver här.)

För övrigt har jag för det mesta inga som helst problem med att sova om jag somnat med vetskapen om att fadern ska ha sonen den natten. Så det är nog bara du som är så i din person, ingenting som har att göra med din muff.

 

[Comfort]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

understimulerad av intryck är hon knappast. Vi är ute och far ofta, och när jag rider är hon hos min syster och hennes två barn som leker och stimmar med henne,annars är vi och shoppar, träffar kompisar och deras barn osv. Märker ingen skillnad på natten mot de dagarna vi bara varit hemma tyvärr

 

[Mammas]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Fast för mig låter det som att du beskriver vanlig trötthet. Inte den typ av trötthet Comfort beskriver här. Det är milsvidd skillnad.

 

[Comfort]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Du har delvis rätt i vad du skriver. Det är inte jätteroligt att leva med mig när jag är som tröttast, och vi kan tjabba om värsta skitgrejerna precis som när han var utbränd. Men vi gläds åt henne och varandra fortfarande, när jag är pigg har vi det jättebra!
Men ändå kan jag tycka att det är fantastiskt hur man fungerar (eller iaf jag) . Hur trött och väck jag än är - så orkar jag! efter en skitnatt när jag sovit högst två timmar, så har jag ändå ork för andra grejer under dagen - med svackor ibland givetvis. Ofta räcker det med ett skratt från den lilla så vet man att det inte är förgäves

För ofta har det varit så att när jag pratar med sambon under dagen och berättar hur skit natten har varit och att jag är sååååååå trött, så har ändå energin kommit på kvällen sen! Jag tror att jag kommer må piss men blir överraskad.

 

[Golden_Heart]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

För att pappan just nu drar tyngsta lasset med ekonomin och när han kommer hem så fifflar han även hemma lite. Nu är lilltösen så pass stor att hon kräver tid av honom också självmant. Vissa nätter när hon skriker som värst så håller hon ju honom vaken också men ändå.
Men det var som när jag åkte iväg till hennes morfar som har massor av hästar förra sommaren. Det var fruktansvärt för mig då, när jag inte fick avlastning och kunde få rida lite eller pyssla i stallet för att hon inte ville sitta still i sulkyn. Då var inte pappan med för han måste jobba. Men då oftast sov vi riktigt bra då. Men de nätter när hon var jobbig och jag inte fick barnvakt så jag kunde rida, de dagar var fruktansvärda. Höll på att bli tokig! Men bara bita ihop, för jag var den som var lilltösens mamma och hade största ansvaret!

 

[Golden_Heart]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Jag har varit där och känner igen mig när man är trötter osv. Det var ett helvete speciellt om det blev både jobbig dag och natt.
Nu är lilltösen mer krävande nu än vad hon var då när hon är mer vild än tam
Han gör annat hemma men har inte bara jobbet att tänka på utan andra saker också som måste fixas när han inte jobbar.
Jag är föräldraledig betyder att jag är den som har ansvaret mest och då är det bara att finna läget.

 

[vindvissla]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Har du provat att ha en insomningsskiva? Med typ klassisk musik eller något lugnt och fint? Så att det blir som en ritual?

Inte för att det funkade för oss... Men vi har bara haft kvällsinsomningsproblem, inte att han varit vaken på natten.

 

[Calazirya]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Nu vet jag inte om jag missförstod ditt inlägg, men i vår familj har jag och dotterns pappa lika stort ansvar!

Jag har så svårt att förstå det här med att "han/hon drar tyngsta lasset jämt som jobbar" tänket, för jag tror verkligen inte att det är så svart/vitt.
Min sambo som jobbar ( just nu arslet av sig ) har dagar när han är mindre trött alt mer trött och så fungerar även jag, genom att vi för en öppen dialog så får vi det ofta att gå runt och slippa den värsta tröttheten BÅDA TVÅ. Att ta hand om ett barn och samtidigt vara oroad över om man ska överreagera rejält för att man är så trött känns om ett STORT varningstecken, ser inte din sambo alls det så utan tänker på sig själv enbart ?

 

[Comfort]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

nej det har vi inte provat.... har ingen sån musik...
tror ni det funkar med Iron Maiden

Vet ni varför jag kan sitta här klockan 23.39?

Jo för att sambon ligger inne hos Moa!

 

[Golden_Heart]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Han är bussig och tar hand om viss städning när han kommer hem, då jag inte känner någon ork för det under dagen.
Jo vi pratar, men vissa saker är jag duktig på att dölja speciellt sådana gånger jag mår pyton.
Jag har också bett honom att säga till eller påpeka när jag tappar humöret och han ser. Typ hejda det!
Det får räcka att jag går och ventilerar hos en psykolog.

 

[Comfort]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Men de flesta har väl annat att göra även efter arbetstid, det har vi båda , och de flesta andra jag känner.
Så hans arbetsdag är 8-9 timmar (gissar) men dina varar 24 timmar och det är han som får sova ut på helgen? Tydligen är du ju överspänd när du inte ens kan släppa medvetenheten och koncentrationen under natten utan vaknar även när han har pass.
Du verkar vara en väldigt tålmodig och stark person, som klarar detta utan att bryta ihop!

 

[Comfort]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Men ska man behöva dölja det för sin partner? Är det är någon jag känner att jag vill/kan ventilera med exakt hur jävla skit allt är är det just honom, för han älskar mig ju och kan ta det, tänker jag

 

[Calazirya]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Nu ska jag inte gå in på en diskussion om just ditt specifika fall, men för mig låter det inte alls optimalt att ha de tankar du har kring detta.

Du skriver att din sambo är bussig som tar hand om städningen?

Varför är det din städning?

Du har väl varit hemma för att ta hand om er gemensamma dotter och inte som städerska?

 

[Golden_Heart]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Jo han får veta, men jag hör väl också till dem som inte vill vara en börda utan då sätter jag på en "glad mask" och härdar ut bara!

 

[Golden_Heart]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Visst jag är hemma, men eftersom jag också är hemma så borde jag ju hinna med fler saker som städning och plock osv.
Han får ju dra tyngsta lasset när det gäller ekonomin för min del har tillfälligt inte varit så så stor.
När lilltösen varit på dagis har jag faktiskt hunnit med att damsuga lägenheten, vilket är bra. Då lilltösen är rädd för damsugan.