Att hjälpas åt under nätterna

[Badger]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

hihi jag kan helt enkelt inte smälta det. Måste lägga in en kommentar till.

Min farmor gjorde sådär med min kusin, gav henne dåligt samvete för att hon inte lyckades sköta hemmet ordentligt med två småbarn och mammaledig. För farmor hade då Aaaaldrig några problem att sköta hemmet under småbarnsåren, allt var så enkelt. -med barnflicka... visade det sig när kusinen frågade sin far...

Lita aldrig aldrig på vad den löjliga omgivningen påstår. De har antagligen fel och hemmafrun är ny historiskt sett, hon har bara funnits på 50-talet.

Dessutom hade de det enklare, många hade barnflicka och resten hade en snitsig bur de satte barnen i när de var i tvättstugan. Vrål eller inte vrål. Många gamla tvättstugor är försedda med dem än. Det finputsade hemmet och mannen gick låångt före barnen på den "gamla goda tiden" Och jo jag har läst en bok eller två om det - barnen upptäcktes väldigt sent av hushållsplanerarna och forskarna, tid för dem ingår inte i tidsplaneringen för ett välskött hem från tidigt 1900-tal.

 

[Minna86]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Jag skäms verkligen jättemycket för det men hade min sambo varit föräldraleidg hela dagarna och jag jobbade heltid hade jag blivit lite irriterad om jag skulle laga mat/diska/tvätta/dammsuga/gå ut med hundar när jag kom hem. (Fy vad jag skäms) Men jag har ju aldrig varit hemma med en bebis heller...

 

[Inte_Ung]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Skulle vi få besök så blev det lite humör som vacklade och vi fick storstäda ordentligt....

Men antingen så skippar ni besöken eller så får dessa ta att det är stökigt.

Prioriteringen måste ju vara:

1. Sköta barnet
2. Vila
3. Andra egna nöjen
4. Andras önskningar

 

[Luna10]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Jag vaknade lätt när jag ammade, men när jag slutat amma, och maken tog över på nätterna, sov jag som en stock. Jag var tvungen att fråga hur natten varit, hur många ggr han varit uppe, osv, för jag hade verkligen ingen aning. Jag litade 100% på att han fixade biffen, kanske det bidrog.
Jag har kompisar som har haft det precis likadant, så jag är inte ensam.

Samma här.

V är nu 17 månader och sover oftast hela nätterna, men vi har ändå varannan natt sen jag slutade amma så att den som har natten sover på den sidan dubbelsängen som är närmast spjälsängen. Det bidrar också tror jag till att jag inte vaknar när det inte är "min" natt. Min kropp vet att ligger jag på denna sidan sängen så behöver jag inte vakna av minsta pip.

 

[Luna10]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Vi har ju varit hemma turvis i omgångar sen V blev 7 månader, och det enda krav som ställs på den som är hemma är:

1. Ta hand om barnet
2. Se till att middagen är klar (eller väl förberedd) när den andra kommer hem. Detta av rent praktiska skäl, dels har vi båda hobbyn vi vill hinna med kvällstid, dels är jag och sonen sådana att vi behöver vår mat med jämna mellanrum på regelbundna tider, annars blir vi griniga...

Städning o.dyl. sköts på helgen när vi båda är hemma.

Vill man göra nånting mer dagtid hemma med barnet är det frivilligt, jag bakar t.ex. ofta matbröd för att jag tycker det är roligt eller gör nåt med hästarna medan sambon hellre fixar med trädgården och vårt lilla jordbruk.

Vår son sover ju fortfarande dagtid och då vilar jag, läser, surfar eller vad jag nu känner för. Och alla är pigga och glada.

Men då har vi ju förstås prioriterat bort ett pedantskött hem till förmån för glada och utvilade föräldrar.

Och nu hör i Babycomen jag att jag måste gå ut i snöstormen och hämta sonen som verkar ha vaknat.

 

[Mitten]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Jag skäms verkligen jättemycket för det men hade min sambo varit föräldraleidg hela dagarna och jag jobbade heltid hade jag blivit lite irriterad om jag skulle laga mat/diska/tvätta/dammsuga/gå ut med hundar när jag kom hem. (Fy vad jag skäms) Men jag har ju aldrig varit hemma med en bebis heller...

Jag tänkte precis som du, tyckte att min bror var SÅ slö som var föräldraledig och ändå inte städade/lagade mat etc ... men när jag var föräldraledig fick maken sköta det mesta på hemmaplan (iallafall matlagningen, resten klarade jag nog av någorlunda). Jag har till och med nu svårt att fatta varför jag inte hann något, men tänk såhär - ett arbete är ca 8 timmar/dag. I snitt AMMAR du 8 timmar/dygn när du har bebis. Så bara det tar lika lång tid. Och du kan inte klara av dina 8 timmar på morgonen och sen vila - nej det är dutt här och dutt där. Plus att bebis skall hållas glad och nöjd, kanske måste du bära jämt jämt. Och inte får du 'gå hem' från jobbet, du har det jämt. En vecka är det kanske bara kul, men efter ett par månader är man ganska sliten... för man får ju inte sova heller. Och barnet går först hela tiden, du måste kunna hitta rutiner och lista ut smarta sätt i vardagen.

Men jag tänkte som du, och gör i viss mån fortfarande. Men man är hemma och är förälder, dvs. skall fokusera på sitt barn, man är inte städ & diskledig.

 

[Golden_Heart]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Han tycker att den tid jag sitter vid datorn på nätet eller spelar något spel är just min "egna tid"
Min partner har sitt jobb och sedan flera andra saker som ska fixas vid datorn när han kommer hem.
Lillskruttan tar numera tid och han sover inte speciellt mkt om nätterna. Just för att lillskruttan tar sig för och leker med honom, vilket gör att han blir sen med det andra han har att göra. Gör att kommer sent i säng. Han jobbar med flextid vilket betyder att han ska vara på jobbet innan nio och sedan måste han få till åtta timmar, den dagen eller jobba extra länge en annan dag.
Du läser in för mkt. Jag måste gå till en psykolog för det finns saker att behandla, inte för att min underbara partner inte finns där för mig. Så vissa saker kanske behöver ändras på, men vi behöver båda ändra på oss. Jag blir den som lagar maten, men han blir den som står för rengöringen. Det är ju inte speciellt roligt. Om min partner är självupptagen så är jag också det! Han har ställt upp för mig på många sätt som många inte skulle ha gjort. Det är inte lätt för honom, men han finns där vid min sida när " hans familj" murrar över något! Så det finns lite skavanker, det ska gudarna veta att det finns hos mig också. Jag är ingen maskin som går och plockar osv.

 

[Badger]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Exakt jag sa ju det du fick honom att låta riktigt hemsk men det var han tydligen inte.

Men det lät så konstigt beskrivet på det sättet som du gjorde

 

[Minna86]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Jag tänkte precis som du, tyckte att min bror var SÅ slö som var föräldraledig och ändå inte städade/lagade mat etc ... men när jag var föräldraledig fick maken sköta det mesta på hemmaplan (iallafall matlagningen, resten klarade jag nog av någorlunda). Jag har till och med nu svårt att fatta varför jag inte hann något, men tänk såhär - ett arbete är ca 8 timmar/dag. I snitt AMMAR du 8 timmar/dygn när du har bebis. Så bara det tar lika lång tid. Och du kan inte klara av dina 8 timmar på morgonen och sen vila - nej det är dutt här och dutt där. Plus att bebis skall hållas glad och nöjd, kanske måste du bära jämt jämt. Och inte får du 'gå hem' från jobbet, du har det jämt. En vecka är det kanske bara kul, men efter ett par månader är man ganska sliten... för man får ju inte sova heller. Och barnet går först hela tiden, du måste kunna hitta rutiner och lista ut smarta sätt i vardagen.

Men jag tänkte som du, och gör i viss mån fortfarande. Men man är hemma och är förälder, dvs. skall fokusera på sitt barn, man är inte städ & diskledig.

Bra att jag inte var ensam
Jag kanske skrev lite dumt, jag menar ju inte att jag tyckte att jag inte skulle göra någonting bara för att jag jobbade och han var hemma. Men vi delar ju på de sakerna nu så jag skulle nog förvänta mig att vi fortsatte dela på det. Men amningstiden är ju en ganska speciell och för många ganska kort tid så då får man väl ta det som det kommer.

 

[jacko]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Han är BUSSIG och städar!!!????

Vad är det med er?! Välkommen till 2010.

 

[Golden_Heart]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Äsch lägg av! Alla har vi våra dagar när vi är lite extra irriterade på våra partners och lite extra frusterande eller hur? En krävande lite tjej förbättrar inte heller som har vissa åsikter som saker och ting, och mkt av den egna tiden för föräldrarna kanske försvinner. Inte lika lätt att disciplinera ett litet småbarn som en häst eller en hund, om ni förstår vad jag menar? Hur som helst vissa ord kanske låter tokigt, men vi har alla olika bakgrund och kommer också från olika hem & traditioner.
Många av oss har ett backup-system bakom oss av mor & far föräldrar som ställer upp i ur och skur när det blir för jobbigt, eller mostrar/ fastrar osv. När det inte finns så mkt av det, visst de lever men finns inte nära så det går att få stöd eller att barnet inte känner dem så väl, då är det mkt svårare.

 

[Lamborghini]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Jag har inga som helst problem att bli störd i sömnen så jag tar alla nätter 7 dagar i veckan. Vi får en sovmorgon var på helgen. (dvs sov så länge du vill).
Sambon ska ju orka med att jobba och hålla sig vaken hela dagen plus att han blir helt förstörd om han störs på natten. Helt olika är vi där.

Elias har sovit jättebra men just nu är det en del gånger/natt som jag får rycka in.

 

[Freyja_bus]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

kl

Min man jobbar som brandman och har ett väldigt bra schema. Han är hemma väldigt mycket och det har aldrig varit något snack om att vi inte ska hjälpas åt under nätterna. De nätter han jobbar blir det naturligtvis jag som tar My, men annars hjälps vi åt, även om han ska jobba dagen efter. Vi brukar ta ungefär varannan natt och varannan morgon (dvs om han tar natten tar jag morgonen och tvärtom), och det fungerar bra för oss. Men precis som Cala nämnt så är det också omständigheter som kan påverka och ibland blir det därför perioder när den ene tar fler nätter eller fler mornar (som nu när jag legat och kräkts stup i kvarten så har jag fått slippa mornarna).

När My var liten ville hon bara sova på oss (dag som natt) och då tog vi ungefär vartannat pass på natten. Jag ammade och sen flyttade jag över henne till min man när det var "hans tur" så att jag fick sova lite utan bebis på bröstet, och sen tog jag henne nästa pass. Byta blöja gjorde vi bara om hon bajsat, och det slutade göra nattetid ganska snart. Han tog ofta henne en stund på morgonen så att jag fick lite sovmorgon ända tills hon ville snutta eller äta igen.

Fram tills dess att My var ca 6 månader blev det naturligt så att jag tog de flesta nätterna eftersom hon oftast bara vaknade för att äta eller snutta lite och sen somnade om, och det var inte jobbigt för mig för jag somnade om innan My var färdigäten =). Sen började hon strula en hel del och hade lååånga vakenperioder under nätterna när det inte alltid dög med bröstet och då turades vi om att ta henne. Jag nattammade tills My var ca 9 månader, efter det fanns det inte så mycket mjölk kvar men hon snuttade ändå men vi kunde komplettera med välling. Efter det blev det ju en helt annan grej för då kunde ju hennes pappa börja ta hela nätter på samma sätt som jag, eftersom jag inte längre stod för maten, så sen dess har vi kört varannan natt och varannan morgon.

Det ger ju sig med sömnen så småningom, men jag vet att det är superojobbigt att känna sig trött och sliten för att man aldrig får sova! Jag är oändligt tacksam för att min man kan vara hemma så mycket som han är, ananrs hade jag varit en zoombie vid det här laget.

//Julia

 

[fiaskurken]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Vi hade det precis likadant. Jag vet att jag tjatade och tjafsade ett tag i början när jag verkligen var helt slut och behövde sova. Men i och med min käre sambos extreeemt dåliga humör om nätterna så blev det lindrigare att låta det vara och ta allt själv om natten. Han säger nu att han visst var uppe och hjälpte till en massa om nätterna när knoddis var liten. Jag vet inte var han har fått den hallucinationen ifrån! Jag undrar bara nu, hur man gör när det andra barnet kommer? Då kan du ju inte direkt lägga dig och sova under dagen när bebisen sover??

 

[Mammas]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Jag kanske låter cynisk nu, men en skaffar sig inte ett barn till med samma person när en vet hur det ser ut.

 

[Bollen]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Om man nu inte accepterar läget och är beredd att ta alla nätter!

 

[Mammas]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Ja, givetvis. Då är det ju bara att köra på.

 

[Mammas]

Sv: Att hjälpas åt under nätterna

Nej, jag skulle göra så att jag pratade med den andra föräldern innan och sa att "Från att barnet är x antal veckor måste vi dela och ta varannan natt." och få den andra föräldern att säga ja till det. Sedan hålla det stenhårt. Gå och lägga sig i annat rum om det är nödvändigt den andra förälderns nätter, men verkligen trycka på att det var den dealen som var uppgjord sedan innan.