Att gå vidare

Det gör ju även ont att såra någon man tycker om. Med tycka om menar jag just det, vilket inte alls betyder att personen ifråga har starkare känslor än så. Att vilja kallprata är nog mest normalt.
Tycker han verkar tydlig med att han inte vill ha något förhållande med dig, men att han ändå bryr sig om dig - som vän.
Du kommer hitta någon som tycker att du är bäst i världen, den dagen kommer du att undra varför du la så mycket tankekraft på någon som inte ville. Tills dess : stå ut, du fixar det!

Fast nä, anledningen är väl helt enkelt att man blivit kär? Det är väl inte så mycket att undra över, jag tänker att anledningen framgår rätt tydligt?

Att man blir kär i nån som inte är kär tillbaka är ju rätt vanligt, skulle jag säga. Enligt min erfarenhet betydligt vanligare än att det är ömsesidigt, i så fall skulle det ju vara väldigt mycket lättare att träffa en partner.
 
Fast nä, anledningen är väl helt enkelt att man blivit kär? Det är väl inte så mycket att undra över, jag tänker att anledningen framgår rätt tydligt?

Att man blir kär i nån som inte är kär tillbaka är ju rätt vanligt, skulle jag säga. Enligt min erfarenhet betydligt vanligare än att det är ömsesidigt, i så fall skulle det ju vara väldigt mycket lättare att träffa en partner.
Nu är jag lite osäker på vad du svarade på.
Jag menade att det är han som tycker att det gör ont att såra och att han visat sig tycka om henne - som vän.
 
Nu är jag lite osäker på vad du svarade på.
Jag menade att det är han som tycker att det gör ont att såra och att han visat sig tycka om henne - som vän.

Du skrev att TS i framtiden kommer att undra varför hon la så mycket tankekraft på nån som inte ville. Svaret på det kändes ganska självklart, jag tror inte TS behöver undra. Hon la tankekraft för att hon blev kär, och tyvärr är det inte alltid möjligt att stänga av sina känslor för att de inte är besvarade.
 
Att han måste få sörja osv. Han har ju själv valt den sorgen, så jag vet inte om man behöver ta så mycket hänsyn till det behovet.
Fast det är ju inget optimalt läge ens när man är den som initierar slutet på relationen. De alternativ man rimligtvis har är alla dåliga, ofta, menar jag. Medlidande är det väl ingen nytta med, men att det ÄR lite plågsamt även för honom kan man ju vara medveten om.
 
Absolut vi hade kunnat fortsätta träffats vi hade sjukt bra sex och hade väldigt kul ihop. Vi hittade på saker och kunde prata om allt och ingenting. La och myste på morgonen och han klia mig i håret. Vi hade bestämt att ha ett kk förhållande.. Vi uppfyllde varandras fantasier och båda två sa de var de bästa sex någonsin då vi klickade så bra och kände oss trygga med varann. Men så helt plötsligt får jag starka känslor och att få höra att det aldrig kommer bli något mellan oss och detta med hans ex tog kål på mig. Började bli deppig och orkade inte ens resa mig ifrån sängen.. Jag hade hoppats att hans känslor skulle vara besvarade. Så för Min egen skull så bröt jag nu för att inte bli mer krossad senare. Skulle han sen komma på han gjort ett misstag får tiden utvisa.
 
Hon har väl inte valt att han inte vill ha en relation? Vilket alternativ hade hon som inte innebar sorg för hennes del?
Du menar att han valt att inte vara kär i TS? Hur hade det varit ett vettigt alternativ att välja att ha ett förhållande med någon man inte har rätt känslor för?
 
Själv brukar jag göra ett bokslut, gå igenom känslomässigt och logiskt vad som hänt, låta tankarna vandra och komma tillbaka till bokslutet. Vandra och gå tillbaka. Styra tankarna helt enkelt. För mig gör det att processen att gå vidare blir väldigt mycket snabbare än utan struktur.
 
Sen tänker jag också gick jag för fort fram? Skulle jag låtit oss träffats längre och inte börjat babbla om känslor ..
 
Sen tänker jag också gick jag för fort fram? Skulle jag låtit oss träffats längre och inte börjat babbla om känslor ..
Fast känner man inte det där ganska direkt? Spela roll med någon månad hit eller dit, det tar väl bara några minuter att egentligen veta? Alltså det spelar ingen roll hur länge jag träffar den charmige snyggingen i fikarummet, jag kommer inte bli kär hur mycket vi än fikar ihop. Men däremot är han en väldigt trevlig att fika med.
 
Nä såklart inte men han verkade vilja jag skulle stanna. Han bara min hund har saknat dig, han kommer ihåg dig. Sen fråga om jag var hungrig osv. Då kände jag, jag bara måste gå :(
Vad jobbigt för er båda. Han vill ju ha kvar dig som vän, men får inte det, och du vill ha honom som mer än vän, men får inte det.
 
På vilket sätt självvalt för honom @Mabuse Om inte han har kärlekskänslor så är det väl inte hans fel?

Jag menar att han hade valet relation eller ingen relation. Nu ville han inte ha en relation, så då valde han ingen relation. TS var ju uppenbarligen öppen för båda alternativen. Så han kunde välja, och då gjorde han det. Det är ju inte synd om honom för att han själv väljer bort en relation han inte vill ha.

Att han har gjort fel som inte valde relation har jag inte sagt. Det verkar olämpligt att ha en parrelation där den ene är kär men inte den andre. Personligen skulle jag i TS skor förmodligen tycka det var lite lamt att inleda en relation och efter ett par månader komma på att nej, vid närmare eftertanke är jag fortfarande kär i mitt ex så jag kan inte känna något för dig, men gärna sex och vänskap för all del. Jag hade tyckt att det var att ha kakan och äta den, plus att man borde tänkt på om man var färdig med exet innan man börjar inleda nåt med nån ny, men det är jag det. Folk tänker ju väldigt olika kring relationer.
 
Sen tänker jag också gick jag för fort fram? Skulle jag låtit oss träffats längre och inte börjat babbla om känslor ..

Stopp, stopp, stopp.
Det där börjar vara farligt likt ältande. Det är endast att plåga sig själv att tänka "om jag hade gjort si eller så", det ger varken svar eller ändrar situationen.
Jag brukar inte vara mycket för klämkäcka livsråd, men en youtubare (av alla i världen) seda något som jag tycker kan vara tänkvärt när man börjar ha ånger över val man gjort.
Hon sade att man ska försöka tänka att man gjorde det valet man trodde/ansåg vara bäst just då, med vad man hade till hands (situation, kunskap, fakta, egna känslor o.s.v.). Det gör det lättare att acceptera sina egna (och även andras) val.
Försök att sysselsätta dig med något nu en stund framöver som kan ta bort tankarna från honom lite :)
 
Sen tänker jag också gick jag för fort fram? Skulle jag låtit oss träffats längre och inte börjat babbla om känslor ..

Du menar att du skulle ha undanhållt och dolt dina känslor? Det låter ju som en optimalt dålig situation, oavsett KK-relation eller mer seriöst förhållande. Känner du saker så gör du ju.

Du ville en sak, han en annan. Svårare än så är det inte. Du kunde inte känslomässigt fortsätta vara KK och veta att han egentligen ville försöka med sitt ex, fine. Han hade något att erbjuda, du kände inte att du kunde acceptera det läget. Det är din rätt och jag hade inte heller känt det som intressant.

Du ska inte ångra och älta, du ska gå vidare. Du fattade ett beslut utifrån tillgängliga fakta och situationen.
 
Jag menar att han hade valet relation eller ingen relation. Nu ville han inte ha en relation, så då valde han ingen relation. TS var ju uppenbarligen öppen för båda alternativen. Så han kunde välja, och då gjorde han det. Det är ju inte synd om honom för att han själv väljer bort en relation han inte vill ha.

Att han har gjort fel som inte valde relation har jag inte sagt. Det verkar olämpligt att ha en parrelation där den ene är kär men inte den andre. Personligen skulle jag i TS skor förmodligen tycka det var lite lamt att inleda en relation och efter ett par månader komma på att nej, vid närmare eftertanke är jag fortfarande kär i mitt ex så jag kan inte känna något för dig, men gärna sex och vänskap för all del. Jag hade tyckt att det var att ha kakan och äta den, plus att man borde tänkt på om man var färdig med exet innan man börjar inleda nåt med nån ny, men det är jag det. Folk tänker ju väldigt olika kring relationer.
Jag fattar det som att det var TS som (helt förståeligt) bröt för att hon inte orkade fortsätta när de ville olika med relationen.

Beträffande att gå vidare när man inte är färdig - det är ju vansinnigt jobbigt att hamna i något sådant. Men jag är inte säker på att det i alla lägen är solklart för en själv att man inte är färdig förrän man står inför något nytt.
 

Liknande trådar

Relationer Jag har en bror som blev diagnostiserad med autism i barndomen, aspekter hette det då. Vi är båda runt 40 år nu, så vi båda har levt med...
19 20 21
Svar
414
· Visningar
16 761
Senast: Mineur
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 627
Senast: monster1
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 260
Senast: gullviva
·
S
Relationer Hej. Jag har har en relation med en man sedan 21 månader. Väldigt mkt kärlek mellan oss. Vi bor på olika orter men träffas så ofta vi...
4 5 6
Svar
112
· Visningar
7 039
Senast: Sassy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattbilder #10
  • Akvarietråden V
  • Valp 2024

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp