Att amma eller inte amma

[BernT]

Men gud så modern syn på mannen/den andra föräldern de har då. Och inställningen att man har skyldighet att amma känns också ganska otidsenlig. Nu har jag träffat båda de Bm som skall hålla i vår föräldragrupp och jag har inte fått det intrycket av någon av dem. Hoppas att det inte blir likadant hos oss. För min del kan det ju kvitta, jag VILL ju amma, men det kanske andra i gruppen inte vill och det måste ju kännas väldigt besvärande för dem. Bara för att jag vill betyder det ju inte att jag kan, så info om alternativen känns ju inte fel oavsett. Hängseln och livrem, ni vet.

Eller hur, hon sa också det att mannen ska serva mamman. Ersättning var bara något man skulle använda sig av i extrema nödfall. För amning var bäst och det enda rätta, enligt henne då.

 

[em-pirre]

De fall där jag vet har det verkligen inte varit så. Det här snarare varit pappan som känt sig otillräcklig, mamman som känt sig låst. Att alla mammor står i vägen för papporna känns som en väldigt cynisk bild tycker jag.

De fall jag har sett har pappan t.ex. burit babyn, och mamman har högt med en suck sagt "Se nu! Man kan inte bära sådäääär! Sån är han. Igår satte han blöjan heelt fel."

Så tragiskt.

 

[Retro]

På föräldragruppen vi gick på så pratades det endast om amning. Mannens roll under barnets första halvår var att diska, handla och byta blöja.

Vår föreläsare sa att man SKA amma!!! Det var ens skyldighet som mamma.

Verkar som jag har haft tur med föreläsningar och dylikt hittills i mitt landsting, dock har talet om amning varit lite "ni gör ju vad som känns bäst för er men prova gärna att amma det är ju så himla bra (bäst)"

Föräldragrupp nästa vecka, om mannens roll beskrivs som att diska, handla och byta blöja tar det eventuellt hus i helvete (för jag kommer antagligen ha sambon med)

 

[Lo_]

Och jag har tre personer i min absoluta närhet, och fullt normala i andra avseenden i mitt tycke, som inte lämnade sina barn ens en kvart förrän de var 6 månader, 1 och respektive 1,5 år gamla. Då tror jag barnen blir ganska beroende av sina mödrar som trygghet.

 

[Lo_]

Verkar som jag har haft tur med föreläsningar och dylikt hittills i mitt landsting, dock har talet om amning varit lite "ni gör ju vad som känns bäst för er men prova gärna att amma det är ju så himla bra (bäst)"

Föräldragrupp nästa vecka, om mannens roll beskrivs som att diska, handla och byta blöja tar det eventuellt hus i helvete (för jag kommer antagligen ha sambon med)

Min föräldrautbildning var också rätt tradig, med att mannen skulle handla/diska/städa osv, väldigt tråkigt.

 

[Bexzor]

Jag förstår hur du menar och det känns mer som att amningen är en så liten del i ett för mig konstigt resonemang inför småbarnstiden. Det diskuteras tuttfix innan bebis ens är född, man tänker kräva snitt för det är smidigare (??? för mig som gjort både och är det otroligt konstigt val), tänker inte amma för då blir man så låst, ska minsann få gå ut och supa om man vill när bebisen är liten, såklart man inte ska sluta röka, det stressar ju mamman så mycket, barnet ska börja på dagis så tidigt som möjligt, varför ge barnet bra mat, det tycker ju om att ha ketchup på allt, osv osv. Lite i samma stil som artikeln i ridsport om lata ungdomar, många unga som skaffar barn har nån konstig inställning att inget får vara jobbigt.

Det här jag skriver ovan betyder inte att alla tycker/tänker/gör så och inte heller alla saker på en gång, även om många verkar höra ihop.

Tror absolut att många av dina saker kan höra ihop. Men mest tror jag att det beror på människor som inte vill ändra sina liv, och då inte bara unga människor Men utgår jag ifrån mig själv så stämmer ingenting. Så jag vet att det inte var så du menade, men att välja bort amning är inte parallellt med det andra du nämner.

Ammade inte mellanbarnet, festade först när han var 6 månader (likadant med äldsta barnet), har aldrig rökt, mellanbarnet började förskolan vid 15 mån men var där drygt 10 tim/vecka då jag mest arbetade kväll och helg. Låst till barnet blir jag automatisk då vi valt att jag ska vara hemma och sambon arbeta. Hans jobb kräver ibland dygnspass och även att han veckopendlar. 2 st Kejsarsnitt har jag fått emot min vilja då det varit fara för barnen.

 

[Bexzor]

De fall jag har sett har pappan t.ex. burit babyn, och mamman har högt med en suck sagt "Se nu! Man kan inte bära sådäääär! Sån är han. Igår satte han blöjan heelt fel."

Så tragiskt.

Det är tragiskt!

När sambon fick sitt första barn, vårt gemensamma, så sa jag från början att han får göra som han vill. Han är lika rädd om sonen som jag är så varför skulle jag misstro honom

 

[cirkus]

Jag har inte sagt att det är något facit men det är MINA erfarenheter att många får detta problem och mina erfarenheter måste väl vara lika mycket värdas som någon annan i diskussionen? Jag gör inte detta till ett argument emot amning @Imogen utan för rätten att välja flaskmatning. Jag hoppas du inser skillnaden. Och det handlar INTE om att nämnda föräldrar inte vill släppa ifrån sig sina barn @lil-sis! Jag gillar inte helt att använda detta argumentet men vissa saker förstår man inte förrän man själv varit där.

JAG tycker att det är att skuldbelägga att ta till det argumentet och försvara det så hårt i den här diskussionen. För vi som flaskmatar möts av det precis hela tiden, det står till och med på ersättningsförpackningen. Bröstmjölken är så hiiimla bra men man har förståelse för att om man inte kan amma, ja då är ju flaskmatning jättebra. Dvs flaskmatning duger om man inte kan amma, men samtidigt underförstått att flaskmatade barn är det synd om för ersättningen är ju inte riktigt tipp-topp.

Jag betackar mig för era åsikter i frågan och är glad att ni inte är på andra föräldrar lika intensivt i alla andra frågor kring hur vi uppfostrar våra barn. För jag förstår att någon som inte kan förstå hur andra kan välja att flaskmata måste vara en förälder som i precis allt i sitt föräldraskap ger 110% och aldrig sätter sig själv först eller nöjer sig med att vara tillräckligt bra som förälder.

Fast vad går du igång på? Vem säger att det är synd om flaskmatade barn? Inte jag och det är mig du citerar. Det finns inget underförstått i det jag skriver
Bara för att en sak är bäst så betyder ju inte att något annat är dåligt varken näringsmässigt eller något annat. Det finns andra fördelar med flaska. Bland annat just att flera kan mata och en inte blir låst. Det om något är väl att ta just föräldraskap på allvar och inte bara moderskap på allvar.

 

[cirkus]

Jag har också tänkt att bröstmjölk är den bästa maten för barnet, men bara nu på morgonen så slog det mig att det kanske det inte alls är? Det naturen gör brukar kunna få en status som "det bästa" av just det argument du framför, annars hade naturen gjort på ett annat sätt. Men naturen generellt fungerar ju inte så. Naturen, eller evolutionen om man så vill, har inget mål att uppnå perfektion. Målet, om det finns något, är livet i sig. För att skapa och upprätthålla liv krävs inte perfektion utan då räcker "good enough", och ibland räcker "skituselt, men alla andra är ännu uslare så det går bra ändå". Om något ger önskat resultat finns det i sig ingen anledning att driva utvecklingen vidare, och kanske är människans bröstmjölk inte alls så bra som den borde kunna vara eftersom människan under så lång tid varit högst upp i näringskedjan.

Nåja, det här var inte så mycket ett argument i debatten som en morgontrött spaning. Feel free to ignore.

Kanske är det så. Det finns väl studier på att barn som bara för ersättning går upp fortare i vikt, att ersättningen alltså är näringstätare, sen om det är eftersträvansvärt vet inte jag. Även att det kommer över gifter i bröstmjölk. Ändå så finns ju rätt antikroppar och förpackningen är alltid hygienisk

 

[cirkus]

Vår föreläsare sa att man SKA amma!!! Det var ens skyldighet som mamma.

Men fyfan rent ut sagt! Menar du att människan sa att det är en SKYLDIGHET? Helt galet. Då kan jag förstå att någon som redan är osäker blir ännu mer skeptisk.

 

[Saril]

Det blir så lätt svart och vitt när det gäller amning. Blir riktigt ledsen när jag läser om vårdpersonal som säger att man SKA amma, lika ledsen blir jag av att höra om vårdpersonal som säger åt en som verkligen vill amma att börja med ersättning, istället för att hjälpa till med taget eller vad som nu behövs. Det är så viktigt att vara lyhörd för vad den enskilda individen vill, det är det absolut viktigaste i det här!

Sen vill jag bara bidra med hur det ser ut för mig. Min bebis är fyra månader gammal nu och helammades till han var en månad gammal. Då började han få ersättning i flaska nån gång varje dag av maken för att jag skulle få sova mer än två timmar i sträck. Nu får han ersättning de nätter maken tar honom (två nätter i veckan) och när jag är borta, fungerar väldigt bra. Det är himla smidigt att amma och jag har inte haft ont eller något alls, men det är skönt att jag inte är helt låst till bebis. Jag och maken var hemma tillsammans de första tre månaderna och då tog maken hand om bebis hela dagarna - bytte blöja, gick runt med honom i selen, sövde honom osv. Lämnade till mig när det var dags för mat bara. Nu är jag hemma dagtid på vardagarna medan maken jobbar, på eftermiddagarna och på helgen tar maken över huvudansvaret över bebis. Vi har lika lätt/svårt att trösta/mata/söva/whatever båda två.

Jag vet att det finns bebisar som slutar ta bröstet när de börjat få flaska och jag vet att det finns bebisar som bara tar bröstet och vägrar flaska. Men det finns faktiskt många som klarar av att växla mellan bröst och flaska så man slipper välja mellan amning och ersättning utan istället kan kombinera. Och hur som helst ska man få göra hur man vill. Det är viktigt att komma ihåg i den här diskussionen.

 

[BernT]

De fall jag har sett har pappan t.ex. burit babyn, och mamman har högt med en suck sagt "Se nu! Man kan inte bära sådäääär! Sån är han. Igår satte han blöjan heelt fel."

Så tragiskt.

Det där har jag hört om men aldrigupplevt utan det är alltid "någon bekant" som haft det så. Jag känner mest att så länge min sambo inte bär barnet upponer så får han göra så som han anser bäst. Vi är ju ändå två vuxna människor så jag tror vi båda är fullt kapabla till att ta hand om barnet. Om vi sen gör på olika sätt så gör väl inte det något. Jag tror min sambo kommer vara bättre på det här än jag ändå, jag har noll erfarenhet av små barn.

 

[hvala]

Fast vad går du igång på? Vem säger att det är synd om flaskmatade barn? Inte jag och det är mig du citerar. Det finns inget underförstått i det jag skriver
Bara för att en sak är bäst så betyder ju inte att något annat är dåligt varken näringsmässigt eller något annat. Det finns andra fördelar med flaska. Bland annat just att flera kan mata och en inte blir låst. Det om något är väl att ta just föräldraskap på allvar och inte bara moderskap på allvar.

Men om det nu inte är synd om flaskmatade barn, varför måste man då (igen och igen och igen...) trycka upp i ansiktet på mammor som flaskmatar att bröstmjölk är den bästa maten? Förstår du inte att det är att skuldbelägga flaskmatande mammor?

 

[cirkus]

Alltså egentligen tror jag att amning skulle funka felfritt för mig, min kropp sköter sig alltid exemplariskt och enligt skolboken så vill jag lär det inte vara några problem

Har tänkt och funderat och ett tag var jag lite inne på att försöka. Men sen började jag tänka mer och känner bara Nejnejnejnejnejnej

Jag vill inte att varje gång barnet ska matas att jag ska känna obehag, tvång osv för det är ju så det kommer bli och det känner ju barnet. Sen som hvala skrev så vill jag inte vara klistrad vid bebis 24/7 i 12 månader, det fixar jag inte utan vi måste kunna hjälpas åt och jag måste också få vara lite själv och ifred.

Min sambo vill ju gärna att det ska ammas (lätt för honom att tycka ngt tycker jag menmen) och jag har väl sagt något svävande om att vi kanske kan pumpa ut råmjölken iaf. Fast helst inte.

Du behöver inte pumpa ut någon råmjölk alls om du inte vill amma. Det funkar inte som på hästar där råmjölken är livsviktig.

Däremot så tycker jag att din bild av att bebin skulle vara klistrad vid dig 24/7 i 12 månader är lite överdriven.

Det var ju det där med att detta gärna blir lite svartvitt

 

[cirkus]

Men om det nu inte är synd om flaskmatade barn, varför måste man då (igen och igen och igen...) trycka upp i ansiktet på mammor som flaskmatar att bröstmjölk är den bästa maten? Förstår du inte att det är att skuldbelägga flaskmatande mammor?

Nej, jag kan verkligen inte förstå det. Vad är problemet med att inse att ja, näringsmässigt kanske amning är bästa, men vi har skäl att göra på ett annat vis som är absolut tillräckligt bra på ett sätt och bäst för oss på ett annat? Varför känna skuld i det?

Om någon hade sagt - du är förfan inte klok som inte ammar - fattar du inte hur skadligt det är för ditt barn att bara äta ersättning - då är det att skuldbelägga. Välj att se nyanser istället för att göra det svartvitt.

 

[BernT]

Du behöver inte pumpa ut någon råmjölk alls om du inte vill amma. Det funkar inte som på hästar där råmjölken är livsviktig.

Däremot så tycker jag att din bild av att bebin skulle vara klistrad vid dig 24/7 i 12 månader är lite överdriven.

Det var ju det där med att detta gärna blir lite svartvitt

Jaha, jag har bara fått höra att råmjölken är superviktig, nästan i klass med att barnet dör utan det (kraftigt överdrivet men det har propagerats hårt för just råmjölken).

Ja precis det blir ju gärna väldigt svartvitt. Lite såhär har det låtit:
"Ja du vet att du kommer få amma varannan timme. Och varje amning tar en timme minst så räkna med att sova ca 30-45 min emellan heeeeela dygnet"
Då skulle jag avlida, jag blir dessutom skitotrevlig utan sömn. Utan mat kan jag gå i flera dagar men utan sömn blir jag ett monster.

"Du måste tänka på vad du äter, bara ekologiskt blabla och jättemycket och ofta"
"Du kan inte gå nånstans första månaderna, inte ens utanför dörren för mjölken kommer spruta ner alla kläder så du får gå runt naken hemma helt enkelt i 2-3 månader"
"Din sambo kan absolut inte mata så det är bara att bita ihop. Men han kan ju diska istället"
"Du kommer ha sååå ont i brösten. Räkna med blod och sår och smärta"
"Även om man gråter av trötthet och smärta så är det bara att bita ihop"

Litet urval av vad jag fått höra senaste månaden. Man blir ju inte direkt sugen. Efter all skräckpropaganda kläms alltid fram ett käckt "men amning är ju bäst så det ska man göra "...

 

[Ray]

Jaha, jag har bara fått höra att råmjölken är superviktig, nästan i klass med att barnet dör utan det (kraftigt överdrivet men det har propagerats hårt för just råmjölken).

Ja precis det blir ju gärna väldigt svartvitt. Lite såhär har det låtit:
"Ja du vet att du kommer få amma varannan timme. Och varje amning tar en timme minst så räkna med att sova ca 30-45 min emellan heeeeela dygnet"
Då skulle jag avlida, jag blir dessutom skitotrevlig utan sömn. Utan mat kan jag gå i flera dagar men utan sömn blir jag ett monster.

"Du måste tänka på vad du äter, bara ekologiskt blabla och jättemycket och ofta"
"Du kan inte gå nånstans första månaderna, inte ens utanför dörren för mjölken kommer spruta ner alla kläder så du får gå runt naken hemma helt enkelt i 2-3 månader"
"Din sambo kan absolut inte mata så det är bara att bita ihop. Men han kan ju diska istället"
"Du kommer ha sååå ont i brösten. Räkna med blod och sår och smärta"
"Även om man gråter av trötthet och smärta så är det bara att bita ihop"

Litet urval av vad jag fått höra senaste månaden. Man blir ju inte direkt sugen. Efter all skräckpropaganda kläms alltid fram ett käckt "men amning är ju bäst så det ska man göra "...

Men allvarligt - vad pratar du med för folk?

Men ja- skulle jag helammat hade jag nog fått sitta med det dygnet runt... Mjölkläckage råkade jag aldrig ut för däremot...

 

[BernT]

Men allvarligt - vad pratar du med för folk?

Men ja- skulle jag helammat hade jag nog fått sitta med det dygnet runt... Mjölkläckage råkade jag aldrig ut för däremot...

Amnings-lovers uppenbarligen föreläsaren tryckte också på allt det jag skrev. Att det kommer vara dygnet runt, ingen möjlighet att få avlastning från partnern, det kommer göra ont men bara bit ihop osv.

 

[Lo_]

Amnings-lovers uppenbarligen föreläsaren tryckte också på allt det jag skrev. Att det kommer vara dygnet runt, ingen möjlighet att få avlastning från partnern, det kommer göra ont men bara bit ihop osv.

Överdriven skräckpropaganda om man ser utifrån mina erfarenheter. Det är/kan vara kämpigt i början men sedan vi fick in snitsen äter min bebis i 5-15 minuter per gång typ var tredje timme dagtid, kanske en gång per natt. Så kan det också vara.

Kan tillägga också att innan amningen funkade så fick jag såriga bröstvårtor, blev oerhört rastlös eftersom hon gärna låg upp till en timme och ammade och fick pumpa en hel del innan produktionen hamnade rätt. Man får välja själv vad som är värt vad.

 

[cirkus]

Jaha, jag har bara fått höra att råmjölken är superviktig, nästan i klass med att barnet dör utan det (kraftigt överdrivet men det har propagerats hårt för just råmjölken).

Ja precis det blir ju gärna väldigt svartvitt. Lite såhär har det låtit:
"Ja du vet att du kommer få amma varannan timme. Och varje amning tar en timme minst så räkna med att sova ca 30-45 min emellan heeeeela dygnet"
Då skulle jag avlida, jag blir dessutom skitotrevlig utan sömn. Utan mat kan jag gå i flera dagar men utan sömn blir jag ett monster.

"Du måste tänka på vad du äter, bara ekologiskt blabla och jättemycket och ofta"
"Du kan inte gå nånstans första månaderna, inte ens utanför dörren för mjölken kommer spruta ner alla kläder så du får gå runt naken hemma helt enkelt i 2-3 månader"
"Din sambo kan absolut inte mata så det är bara att bita ihop. Men han kan ju diska istället"
"Du kommer ha sååå ont i brösten. Räkna med blod och sår och smärta"
"Även om man gråter av trötthet och smärta så är det bara att bita ihop"

Litet urval av vad jag fått höra senaste månaden. Man blir ju inte direkt sugen. Efter all skräckpropaganda kläms alltid fram ett käckt "men amning är ju bäst så det ska man göra "...

Usch - du borde skaffa dig kottar i öronen!
Jag förstår att du inte VILL amma med de där referenserna, vem fan skulle vilja det?