Är svenskar bra på engelska? - utbruten ur Är det bara jag…

[Nahar]

Det låter konstigt att det inom ett vetenskapligt ämne är kunskaperna i engelska som avgör vem som är mest framstående, och inte kunskaperna i själva ämnet. (Så länge inte ämnet är engelska då).

Är för övrigt inte alls ovanligt att forskning på tekniska fakulteter bedrivs endast i textform.

Fast det är inte det jag sagt. Jag tror det blir konfluens här. (Kanske för att min svenska är dålig?)

Det är definitivt så att de svenska historiker som arbetar på engelska inom internationella teoribildningar inte kommer långt, medan de som arbetar på svenska inom svenska teoribildningar gör det. Jag ser ett problem i att dessa teoribildningar inte möts. Det är ett problem, som handlar om internationella kontexter.

Ett annat problem är att folk inom svenska kontexter överskattar sin förmåga i engelska, och därför t.ex. använder engelsk teoribildning felaktigt i sin svenska forskning, eller godkänner elever som inte har förstått, eftersom att läraren inte själv förstår.

Dessa två problem skulle bli bättre om fler var bättre på att adekvat uppskatta sin egen språkförmåga, och agera därefter.

 

[Breaktown]

Fast det är inte det jag sagt. Jag tror det blir konfluens här. (Kanske för att min svenska är dålig?)

Det är definitivt så att de svenska historiker som arbetar på engelska inom internationella teoribildningar inte kommer långt, medan de som arbetar på svenska inom svenska teoribildningar gör det. Jag ser ett problem i att dessa teoribildningar inte möts. Det är ett problem, som handlar om internationella kontexter.

Ett annat problem är att folk inom svenska kontexter överskattar sin förmåga i engelska, och därför t.ex. använder engelsk teoribildning felaktigt i sin svenska forskning, eller godkänner elever som inte har förstått, eftersom att läraren inte själv förstår.

Dessa två problem skulle bli bättre om fler var bättre på att adekvat uppskatta sin egen språkförmåga, och agera därefter.

Jag läste att du var mer internationellt framstående än dina kollegor på grund av din engelska, men det kanske var feltolkning.

Okej. Är detta ett problem för specifikt svenskar eller gäller detsamma för för forskare av andra nationaliteter som arbetar på engelska inom internationell teoribildning?

 

[Lobelia]

Ligger efter fronten av vetenskapen, lägre i teorier/ämnesområden som skapats i engelsktalande kontexter, i de sammanhang/discipliner jag rör mig i.

Sverige har inte mycket internationella utbyten vad gäller historia, och ligger i min personliga erfarenhet efter i teoribildningen när det inte handlar om specifikt svensk lokalhistoria som skrivs på svenska.

Och du menar att orsaken är att svenskar är sämre än andra icke engelsktalande länder på att uttrycka sig i text och det är orsaken?

Vilka andra icke engelsktalande länder anser du ligger före oss baserat på att de är bättre än svenskarna på att uttrycka sig på Engelska? Om man menar att något land har en nackdel av bristande språkkunskaper så bör man i mina ögon kunna peka på vilka jämförbara länder som ligger före - alltså länder av ungefär samma storlek och som inte har engelska som modersmål. Om man inte kan göra det så kan problemet vara att det faktiskt är svårt för de som inte har Engelska som modersmål? Och att sämre, ett jämförande adjektiv bord bytas ut mot "för dåliga" eller kanske det krävs "Talar och skriver Engelska som en inföding (på universitetsnivå)" för att hävda sig, en inte helt trivial uppgift.

När det gäller historia så inbillar jag mig i vart fall att åtminstone när det gäller hyfsat nutida historia (där det finns textmaterial) så är mycket goda språkkunskaper av stor vikt och. Jag har svårt att se en japan forskar om det svenska hovet under 1600-talet, en tysk om det ryska och en finne om det spanska även om det naturligtvis är möjligt, det torde också göra forskningen mycket svårare än för en infödd och när det gäller all historia så ligger ofta intresset hemmavid oavsett nationalitet. Det lär inte vara en lätt uppgift att bli ett stort namn inom den internationella forskarsvären om ens ämne är handlar om svensk historia även om det kanske inte är omöjligt.

 

[Nahar]

Jag läste att du var mer internationellt framstående än dina kollegor på grund av din engelska, men det kanske var feltolkning.

Okej. Är detta ett problem för specifikt svenskar eller gäller detsamma för för forskare av andra nationaliteter som arbetar på engelska inom internationell teoribildning?

Är det något i inlägg 161 som säger emot det?

Vad exakt menar du med "detta"? Problem ett? Då kan jag anta att det är ett problem för många icke-engelsktalande länder att deras humaniora blir avskild från internationell teoribildning, ja. Huruvida de överskattar sin förmåga eller inte vet jag inte, då de flesta internationella studenter jag undervisat har haft engelska som förstaspråk.

Denna diskussion kom ju dock som ett exempel på att svenskar överskattar sin förmåga och vad det kan leda till. Inte som något argument för att svenskar varken är dåliga på engelska eller dåliga på vetenskap.

Och du menar att orsaken är att svenskar är sämre än andra icke engelsktalande länder på att uttrycka sig i text och det är orsaken?

Vilka andra icke engelsktalande länder anser du ligger före oss baserat på att de är bättre än svenskarna på att uttrycka sig på Engelska? Om man menar att något land har en nackdel av bristande språkkunskaper så bör man i mina ögon kunna peka på vilka jämförbara länder som ligger före - alltså länder av ungefär samma storlek och som inte har engelska som modersmål. Om man inte kan göra det så kan problemet vara att det faktiskt är svårt för de som inte har Engelska som modersmål? Och att sämre, ett jämförande adjektiv bord bytas ut mot "för dåliga" eller kanske det krävs "Talar och skriver Engelska som en inföding (på universitetsnivå)" för att hävda sig, en inte helt trivial uppgift.

När det gäller historia så inbillar jag mig i vart fall att åtminstone när det gäller hyfsat nutida historia (där det finns textmaterial) så är mycket goda språkkunskaper av stor vikt och. Jag har svårt att se en japan forskar om det svenska hovet under 1600-talet, en tysk om det ryska och en finne om det spanska även om det naturligtvis är möjligt, det torde också göra forskningen mycket svårare än för en infödd och när det gäller all historia så ligger ofta intresset hemmavid oavsett nationalitet. Det lär inte vara en lätt uppgift att bli ett stort namn inom den internationella forskarsvären om ens ämne är handlar om svensk historia även om det kanske inte är omöjligt.

Hänger inte med i första frågan. Vad skulle vara orsaken till vad?

Men det har inte med saken att göra vilka som är bättre/sämre. Det är inte en jämförelse på det sättet, utan ett exempel på vad bristande insikt i sina egna engelskakunskaper kan leda till. "Sämre än vad som krävs för att adekvat kommunicera i den kontexten" är vad jag menade. Ingen jämförelse med något annat land.

Historia handlar inte bara om "vad som hände". Det handlar om att förstå teorier om hur/varför, och dessa teorier är internationellt applicerbara. Ditt exempel är lite som att säga att astronomer som studerar svarta hål och astronomer som studerar stjärnor kan jobba efter olika fysikens lagar eftersom de inte studerar samma sak.

 

[Breaktown]

Är det något i inlägg 161 som säger emot det?

Vad exakt menar du med "detta"? Problem ett? Då kan jag anta att det är ett problem för många icke-engelsktalande länder att deras humaniora blir avskild från internationell teoribildning, ja. Huruvida de överskattar sin förmåga eller inte vet jag inte, då de flesta internationella studenter jag undervisat har haft engelska som förstaspråk.

Denna diskussion kom ju dock som ett exempel på att svenskar överskattar sin förmåga och vad det kan leda till. Inte som något argument för att svenskar varken är dåliga på engelska eller dåliga på vetenskap.

Ja, i inlägg 161 skrev du ju att du inte har sagt det

Då undrar jag ju genast vad internationell teoribildning anses vara för något? Jag menar om det är så att många icke engelskspråkiga länder blir avskärmade från internationell teoribildning på grund av bristande engelskakunskaper. Då låter ju inte den internationella teoribildningen särskilt internationell utan snarare anglosaxisk? Och då låter det inte heller som att det är bristande språkkunskaper som är det stora bekymret…

Ja jag förstår att det var ett sådant exempel och att du anser att det är överskattningen som är problemet. Det jag försöker säga är att problemet verkar ju snarare vara att forskningsframgång är så avhängigt språkkunskaper på modersmålsnivå i engelska. Vem vinner på det?

 

[Nahar]

Ja, i inlägg 161 skrev du ju att du inte har sagt det

Då undrar jag ju genast vad internationell teoribildning anses vara för något? Jag menar om det är så att många icke engelskspråkiga länder blir avskärmade från internationell teoribildning på grund av bristande engelskakunskaper. Då låter ju inte den internationella teoribildningen särskilt internationell utan snarare anglosaxisk? Och då låter det inte heller som att det är bristande språkkunskaper som är det stora bekymret…

Ja jag förstår att det var ett sådant exempel och att du anser att det är överskattningen som är problemet. Det jag försöker säga är att problemet verkar ju snarare vara att forskningsframgång är så avhängigt språkkunskaper på modersmålsnivå i engelska. Vem vinner på det?

I inlägg 161 svarade jag nej på att kunskaperna i engelska avgör vem som blir mest framstående punkt. Däremot avgör de definitivt vem som blir mer framstående internationellt.

Problemet är ju att svenska vetenskapare felaktigt använder teorier som framförts på engelska, eftersom de inte har språkkunskaper nog att förstå, men inte själva förstår att de inte förstår. Då blir det ju fel, eller hur?

Det är klart att en lösning på problemet kan vara en mer internationellt standardiserad engelska för teoribildning, men då måste ju ändå de som använder det språket ha både insikt att de behöver samt möjlighet att lära sig det. Problemet idag är att elever går ut gymnasiet med MVG i engelska och sedan tror att de därför inte kan missförstå en vetenskapsteori (grovt hugget, och såklart inte alla och så vidare, men jag försöker vara tydlig nu istället för nyanserad).

Problemet är ju att framgången inte är avhängig alltid. Istället kan svenska historieprofessorer använda sig av engelskspråkiga teorier utan att förstå dem, för att få andra förstår och de som ifrågasätter inte lyssnas på (vilket också kommer av problem med hierarkier inom akademien, men det är en annan diskussion).

 

[Lobelia]

Hänger inte med i första frågan. Vad skulle vara orsaken till vad?

Men det har inte med saken att göra vilka som är bättre/sämre. Det är inte en jämförelse på det sättet, utan ett exempel på vad bristande insikt i sina egna engelskakunskaper kan leda till. "Sämre än vad som krävs för att adekvat kommunicera i den kontexten" är vad jag menade. Ingen jämförelse med något annat land.

Historia handlar inte bara om "vad som hände". Det handlar om att förstå teorier om hur/varför, och dessa teorier är internationellt applicerbara. Ditt exempel är lite som att säga att astronomer som studerar svarta hål och astronomer som studerar stjärnor kan jobba efter olika fysikens lagar eftersom de inte studerar samma sak.

Jag syftade tillbaks till ditt inlägg men jag förtydligar: "Och du menar att orsaken är att svenskar är sämre än andra icke engelsktalande länder på att uttrycka sig i text och det är huvudorsaken till enligt dig icke tillräckliga internationella framgångar?" Nu har du duckat frågan om svenskar är sämre än andra nationaliteter med en hänvisning till att de är för dåliga rent generellt, men det vore intressant att veta hur du bedömer svenskars engelskkunskaper jämfört med andra icke engelskspråkiga länder. Finns det exempelvis forskare från andra länder som är framgångsrika trots språkliga brister eller är det bara de som "uttrycker sig som infödingar" som är framgångsrika?

Jag ber om ursäkt för otydligheten. Jag menar givetvis inte bara att man beskriver händelseförloppet (skrev jag det? ) i all modern forskning, oavsett ämne, ingår vad jag vet hur och varför och att applicera teorier. Jag trodde det var underförstått i och med att vi talar om forskning inte en grundskoleuppsats i ämnet. Teorier i all ära men vanligen använder man dem i ett kontext och svensk/skandinavisk historia är kanske inte det hetaste ämnet inom historia möjligen med vissa undantag men inte helt ovanligt forskningsfält för nordbor.

Min poäng handlade inte om en linjär beskrivning utan om olika intressesfärer och i mina ögon torde det finnas mer gångbara ämnen än skandinavisk historia (med aldrig så underbyggda teorier) och att man i historisk forskning rimligen ofta forskar på något där man kan förstå och därmed kan analysera texter och då ligger det nära till hands att man forskar på den egna regionen/landets historia, åtminstone när det gäller mer nutida historia, där det finns skriftliga källor. Vilken forskare som helst kommer att ha språkliga problem (mer än att språket förändras) om de vill forska inom ett språkområde där de har bristande kompetens.

Jag tar upp det som en möjlig alternativ teori när det gäller bristande framgångar internationellt och inte (enbart) bristande språkkunskaper. Andra möjliga förklaringar är bristande intresse (vilket vanligen leder till lägre kvalitet på studenterna)/låga forskningsanslag/låg utbildningsnivå mm. Det vore tragiskt om historieforskningen drivs utifrån kunskaper i engelska språket och inte utifrån forskningsframsteg, då riskerar man att världen missar framstående forskare.

 

[Nahar]

Jag syftade tillbaks till ditt inlägg men jag förtydligar: "Och du menar att orsaken är att svenskar är sämre än andra icke engelsktalande länder på att uttrycka sig i text och det är huvudorsaken till enligt dig icke tillräckliga internationella framgångar?" Nu har du duckat frågan om svenskar är sämre än andra nationaliteter med en hänvisning till att de är för dåliga rent generellt, men det vore intressant att veta hur du bedömer svenskars engelskkunskaper jämfört med andra icke engelskspråkiga länder. Finns det exempelvis forskare från andra länder som är framgångsrika trots språkliga brister eller är det bara de som "uttrycker sig som infödingar" som är framgångsrika?

Jag ber om ursäkt för otydligheten. Jag menar givetvis inte bara att man beskriver händelseförloppet (skrev jag det? ) i all modern forskning, oavsett ämne, ingår vad jag vet hur och varför och att applicera teorier. Jag trodde det var underförstått i och med att vi talar om forskning inte en grundskoleuppsats i ämnet. Teorier i all ära men vanligen använder man dem i ett kontext och svensk/skandinavisk historia är kanske inte det hetaste ämnet inom historia möjligen med vissa undantag men inte helt ovanligt forskningsfält för nordbor.

Min poäng handlade inte om en linjär beskrivning utan om olika intressesfärer och i mina ögon torde det finnas mer gångbara ämnen än skandinavisk historia (med aldrig så underbyggda teorier) och att man i historisk forskning rimligen ofta forskar på något där man kan förstå och därmed kan analysera texter och då ligger det nära till hands att man forskar på den egna regionen/landets historia, åtminstone när det gäller mer nutida historia, där det finns skriftliga källor. Vilken forskare som helst kommer att ha språkliga problem (mer än att språket förändras) om de vill forska inom ett språkområde där de har bristande kompetens.

Jag tar upp det som en möjlig alternativ teori när det gäller bristande framgångar internationellt och inte (enbart) bristande språkkunskaper. Andra möjliga förklaringar är bristande intresse (vilket vanligen leder till lägre kvalitet på studenterna)/låga forskningsanslag/låg utbildningsnivå mm. Det vore tragiskt om historieforskningen drivs utifrån kunskaper i engelska språket och inte utifrån forskningsframsteg, då riskerar man att världen missar framstående forskare.

Det beror ju på vad du menar med framgång. Det finns teorier som används internationellt som inte är formulerade av personer med engelska som modersmål, ja.

Så du menar att om en svensk forskare som forskar på svensk historia citerar en teori som framförts på engelska, så spelar det inte någon roll om den svenska forskaren förstår och använder den teorin korrekt?

Det spelar inte någon roll om du forskar på svensk, kenyansk, eller engelsk historia. Använder du teorier som framförts på engelska måste du ju förstå vilken teori du använder, eller hur? Likadant om du formulerar en teori som är internationellt applicerbar så måste du göra dig förstådd för att den ska gå att applicera, eller hur?

Absolut att det finns andra faktorer. Nu var det ju dock inte de jag tog upp. Jag tog upp konkreta exempel på hur språket påverkar. Att andra faktorer också påverkar tar inte bort dessa exempel.

 

[MiniLi]

Inte historia antar jag?

Nej inte historia, annat samhällsvetenskapligt ämne.

 

[Mint]

@Nahar Nu är jag ju nyfiken! Skulle du kunna länka någon representativ text inom området, bara så att man kan få en bild av vilken typ av språk vi talar om?

 

[__sofia__]

Jag tror det krävs en högre språknivå inom humaniora eftersom det ofta är mer komplicerade resonemang som endast beskrivs i text.

Jag kan ju tillägga att även om jag jobbar på teknisk fakultet så är en hel del av forskningen på min enhet helt kvalitativ och baserad på teorier och resonerande helt i text, inklusive artiklar om vad som hänt historiskt de senaste femtio åren i specifika kontext och vad som påverkat den utvecklingen, hur det lett fram till där vi är idag etc.

Om någon har svårt för att hänga med i olika teorier skulle jag säga har mer att göra med andra saker än språket. Själv är jag väldigt tydligt en ingenjör och föredrar att räkna på saker, ta fram resultat etc och är inte särskilt analyserande av mig (dvs inte en optimal forskare egentligen ). Jag har en kollega som är på ungefär samma nivå som mig i engelska och ungefär samma ålder/utbildningsnivå - han älskar alla möjliga teorier, att analysera saker etc och har mycket lättare för att hänga med i olika teorier - oavsett vilket språk de är på.

Hur långt framme vi är i en internationell jämförelse beror på vilket område vi pratar om. I ett område är vi världsledande med några av de absolut mest citerade personerna, och med internationella företag/personer som kontaktar oss för att arbeta med oss. I ett annat fall är området så litet och nytt att det inte finns riktigt på världskartan. Ett annat område är kring en väldigt specifik teknik, vilken Sverige är en av de största användarna av - dvs ett visst intresse, framförallt utanför vetenskapsvärlden där personer/organisationer från olika länder kontaktar oss för att lära sig mer, men inte precis den forskningen som får mest citeringar. Och ett annat exempel är ett område där vi var lite sena med att haka på teorierna (det var andra som skapade dem) och där vi inte riktigt håller med om allt i ursprungsteorierna och går lite annan väg ibland.

Det vill säga - vårt internationella genomslag i olika områden har inget att göra med språkkunskaperna, utan andra saker.

 

[Sleepy]

Den här diskussionen skulle bli mer intressant om den fördes på engelska.

 

[Lobelia]

Så du menar att om en svensk forskare som forskar på svensk historia citerar en teori som framförts på engelska, så spelar det inte någon roll om den svenska forskaren förstår och använder den teorin korrekt?

Hur kom du fram till den slutsatsen? Det är inget jag mig veterligen skrivit. Det vore bra att veta så vi kan undvika missförstånd.

 

[Lobelia]

,
Absolut att det finns andra faktorer. Nu var det ju dock inte de jag tog upp. Jag tog upp konkreta exempel på hur språket påverkar. Att andra faktorer också påverkar tar inte bort dessa exempel.

Jag tror ja missat de konkreta exemplen eller så syftar vi på olika företeelser. Med konkret syftar jag på exempelvis texter där du visar på problemen och inte teoretserande kring problemens art.

Jag är dock övertygad om att den svenska nivån på engelskkunskaper inte generellt är ett problem, vi har framstående forskning inom många områden oxh jag har svårt för att tänka mig att humaniora kräver mer när det gäller läsförståelse än alla andra ämnen. Förståelse av terier är mycket viktig inom all forskning. Kanske är det så att ditt ämne inte lockar till sig de bästa? Eller att omvärlden (internationellt) är fullt nöjd där du hittar fel och har en annan syn på språkets betydelse eller helt enkelt tolkar det som att personen inte greppat teorin i sig om de använder den felaktigt.

Sen måste svenskar per definition vara sämre än än något/några andra länder för att andra länder ska vara mer framstående. Är vi inte sämre än specifika länder så är vi lika bra eller bättre.

Givetvis kan vi som land bli bättre på engelska, det kan alla inklusive engelsktlande länder, men som land hae våra speåkkunskaper utvecklats enormt de senaste 50 åren.

 

[Nahar]

Är det någon av er som svarat som har engelska som modersmål, eller har ni alla engelska som andraspråk?

 

[nullo-modo]

Själv är jag mellan analfabet till hyfsat bra och där i mellan på engelska.

Skriva och läsa är jag typ analfabet på och tackar så mycket för appar som läser upp för mig, visst att läsa enstaka meningar funkar men sedan tar det stopp.

Förstå när andra pratar inga problem och så även inom vissa områden även facktermer, lärde mig snabbare att förstå engelska än få upp tempot i läsningen av texten på svenska på engelska/amerikanska program som liten.

Pratar, kort sagt så har jag övat för lite på det. Alltså så går jag över till att tänka på engelska ibland men får munhäfta när det ska ut då jag som sagt är ovan.

 

[Nahar]

Den här diskussionen skulle bli mer intressant om den fördes på engelska.

En väldigt liknande diskussion jag haft på forumet slutade med att vi skrev på engelska, faktiskt. De inläggen togs bort, så jag antar att det är emot forumreglerna tyvärr.

 

[Nahar]

Jag känner lite att den här tråden bevisar sin egen tes.

TS: "Svenskar brister ofta i ödmjukhet kring att uppskatta sin egen förmåga i engelska."
Jag: "Jag har också märkt detta."
Resten: "Det gör vi inte alls, vi är jättebra på engelska, faktiskt, och det blir aldrig problem!"

Det är precis samma reaktion som jag fått från de studenter och kolleger som när jag påpekar något missförstånd brister i självinsikt. Och det är den reaktionen i sig, att gå i försvar istället för att ta till sig kritik, som skapar problem.

 

[Nahar]

@Nahar Nu är jag ju nyfiken! Skulle du kunna länka någon representativ text inom området, bara så att man kan få en bild av vilken typ av språk vi talar om?

books

 

[Nahar]

Hur kom du fram till den slutsatsen? Det är inget jag mig veterligen skrivit. Det vore bra att veta så vi kan undvika missförstånd.

Det är en fråga, inte en slutsats. Men jag förstår inte varför du annars tar upp lokalhistoria som om det skulle ha en påverkan på språkförståelsen.

Jag tror ja missat de konkreta exemplen eller så syftar vi på olika företeelser. Med konkret syftar jag på exempelvis texter där du visar på problemen och inte teoretserande kring problemens art.

Jag är dock övertygad om att den svenska nivån på engelskkunskaper inte generellt är ett problem, vi har framstående forskning inom många områden oxh jag har svårt för att tänka mig att humaniora kräver mer när det gäller läsförståelse än alla andra ämnen. Förståelse av terier är mycket viktig inom all forskning. Kanske är det så att ditt ämne inte lockar till sig de bästa? Eller att omvärlden (internationellt) är fullt nöjd där du hittar fel och har en annan syn på språkets betydelse eller helt enkelt tolkar det som att personen inte greppat teorin i sig om de använder den felaktigt.

Sen måste svenskar per definition vara sämre än än något/några andra länder för att andra länder ska vara mer framstående. Är vi inte sämre än specifika länder så är vi lika bra eller bättre.

Givetvis kan vi som land bli bättre på engelska, det kan alla inklusive engelsktlande länder, men som land hae våra speåkkunskaper utvecklats enormt de senaste 50 åren.

Jag har ju dels länkat en video med ett missförstånd, dels tagit upp exempel på hur det påverkar enskilda elever som får underkänt, dels forskare vars teorier blir felaktiga. Nu även länkat en exempeltext på vilken nivå det ofta blir missförstånd på.

Okej, så du som inte har insikt i mitt ämne varken nationellt eller internationellt är bättre på att hitta orsaker kring varför jag underkänner en elev än jag är? Du har tillräcklig insikt för att bortse från att jag själv jobbat både i svensk och internationell kontext i min ämne, och berätta för mig hur det ligger till? Hur var det nu med den bristande ödmjukheten...? Det är klart att personen inte greppat teorin i sig, men jag som undervisar i sagda teori måste väl ändå ha bättre insikt än du kring varför?

Nej, du drar en felaktig slutsats där. Och jag har ju skrivit att engelsktalande länder är bättre på internationell teoribildning? Men det är inte samma sak som att Sverige är sämre på historia, eftersom det handlar om bristande språkkunskaper som leder till missförstånd, inte direkt bristande förmåga i ämnet. Ser du skillnaden?

Ingen säger att Sveriges språkkunskaper inte utvecklats. Det är inte det tråden handlar om. Titeln i utbrytningen är något missvisande: Det handlar om Sveriges generella övertro på sin egen förträfflighet i engelska, där många (inte alla!) tror att de är lika bra som de som har engelska som modersmål.