Är ni också hjärntvättade?

[kryddelydd]

@kryddelydd Folkhälsoproblem, definitivt. Att vår livsstil leder till ökad sjuklighet på väldigt många områden som ökar vårdkostnaderna är naturligtvis ett problem, för att inte tala om dyra överviktsoperationer.

PM

 

[Monstermom]

Det står ju att deras kaloriförbränning/vad de nu heter på svenska sjönk med 100 kalorier/dag endast. Det är ju typ inget. Kan ju lika gärna bero på att de blivit äldre. Riktiga boven är antagligen att de inte har någon självdisciplin och därmed äter för mycket. Men det är såklart skönare att skylla på att de var med i biggest loser.

 

[kryddelydd]

återigen, du missar poängen. att fetma är ett folkhälsoproblem är inte det vi diskuterar, utan att 'tjockhet', oavsett på vilken av dina nivåer vi talar om, och oavsett om eller hur mycket ohälsa det skapar, producerar tusentals andra svårigheter för den drabbade som egentligen inte har med vikten att göra.

Den poäng jag försöker göra gång på gång är att man inte kan isolera enbart de andra företeelserna från helheten.
Där det alltså finns fullt rimliga och legitima skäl till att framföra kritik mot övervikt.

Alltså inte mot överviktiga personer utan mot övervikt.

 

[kryddelydd]

alltså, det är ju så jag tolkar mångas personliga problem med andra människors övervikt, så på det sättet har jag läst det mellan raderna på ganska många ställen. det var liksom inte ens det trådstarten handlade om, så bara att så många direkt gick till försvar för sin egen hjärntvätt (om vi ska använda TS ord), som de för övrigt inte ens verkar vilja erkänna, genom att säga: "men det ÄR ju faktiskt så att det är osunt..." snarare än att diskutera sakfrågan - dvs allt negativt som kopplas till övervikt FÖRUTOM just sjukdomar och ohälsa - tycker jag säger en hel del om en väldigt, väldigt vanlig åsikt.

Tänk om det säger precis vad det ser ut som bokstavligt:
många av oss har inga problem med andras övervikt, mer än hälsoaspekterna?

Visst förekommer det uppenbarligen (eftersom det finns skribenter som beskrivit att de råkat ut för det) elaka personer som skriker dumma kommentarer efter andra människor.

Men de flesta av oss tänker inte sådana saker om andra människor.
Utan en del av oss ser överviktsproblemet som medicinskt.

Tänk om det är så?
Tänk om vi inte försöker sopa saker under mattan, utan försöker påvisa ett annat sätt att resonera.
Som inte är värderande utan sakligt?

 

[supercalifragilistic]

Läsa mellan raderna..... Dvs du tillskriver andra rena hittepååsikter och inget annat.

Jag personligen gillar inte! att bli tillskriven åsikter som jag aldrig haft, inte har och tämligen säkert aldrig någonsin kommer att ha!

alltså, allt är ju egentligen bara våra egna tolkningar, men det är en annan diskussion. jag kallar det för att analysera det jag läser.

jag var från början tydlig med att den analysen var generell, så att du känner dig så personligt träffad och sårad kan jag inte förklara.

 

[mandalaki]

https://www.scientificamerican.com/...r-metabolism-is-slower-and-weight-is-back-up/

Ja, så är det ju med alla dieter ... Men att jag tog upp Biggest loser som bättre var inte som viktminskning, utan för att jag fått intrycket att det inte exploaterar människor på samma sätt som 600 pund.

 

[tuaphua]

Att man efter att ha levt på svältkost får rubbad metabolism ett tag är väl ingen nyhet. Och det borde väl gå att applicera på Biggest Looser-konceptet iom den extrema träningen.

När jag började äta efter anorexi så lade jag på mig mer i början än jag sen gjorde. Det vet jag blev så för fler efter de börjat äta mer normalt igen. Det har vi pratat om på behandlingen med. Men för iaf mig och de flesta andra går det att återfå normal metabolism igen.

 

[supercalifragilistic]

Tänk om det säger precis vad det ser ut som bokstavligt:
många av oss har inga problem med andras övervikt, mer än hälsoaspekterna?

Visst förekommer det uppenbarligen (eftersom det finns skribenter som beskrivit att de råkat ut för det) elaka personer som skriker dumma kommentarer efter andra människor.

Men de flesta av oss tänker inte sådana saker om andra människor.
Utan en del av oss ser överviktsproblemet som medicinskt.

Tänk om det är så?
Tänk om vi inte försöker sopa saker under mattan, utan försöker påvisa ett annat sätt att resonera.
Som inte är värderande utan sakligt?

alltså, om den enda anledningen till att du förstått att det finns andra nyanser än bara hälsoaspekten i den här tråden "eftersom det finns skribenter som beskrivit att de råkat ut för det" måste du vara extremt verklighetsfrånvänd. det är det JAG försöker säga gång på gång: om en inte förstår att hälsans del i diskussionen är den absolut första nivån och en inte kan se bortom det så har man en väldigt, väldigt förenklad syn på hur världen ser ut. och antagligen dålig självinsikt och förståelse för sina egna tankemönster.

 

[Luff]

Jag som arbetar bland unga hör ofta hur smala tjejer säger saker som att -Hon är så fet så hon är äcklig. Hur kan hon ha på sig det där? Hur kan hon svulla Mcdonalds? (detta medans de smala påfallande ofta äter chips och dricker XLenergidryck) -Gu på gympan idag, hon rör sig ju inget för hon vill ju inte duscha - det fattar man ju för hon är ju såååå fet. Jag fattar inte hur den där fetknoppen tänker när hon är på stranden, jag skulle skämmas ihjäl mig.
Jag kan rada upp hur många exempel som helst. Dom "feta" dom snackar skit om är i kategorin mulliga.
Dom är så elaka så man baxnar - men det är helt ok idag att var tyken mot en fet. För det är ohälsosamt att vara överviktig - PUNKT.
Varje gång en vuxen argumenterar så till sitt barn så är det ett ok att fatshama.

Dom som är sjukligt överviktiga finns det en annan kategori skitsnack - där är det inte ok att vara elak, där är det tydligt att föräldrar sagt ifrån; -Du får inte säga så om xx, hon har problem osv.
Så då hör man; -Asså hon har ju problem med sin morsa, därför hon ser ut så. Men vikten SKA kommenteras.
Vikten finns alltid som en personlighetsbeskrivning.

 

[Ray]

Jag som arbetar bland unga hör ofta hur smala tjejer säger saker som att -Hon är så fet så hon är äcklig. Hur kan hon ha på sig det där? Hur kan hon svulla Mcdonalds? (detta medans de smala påfallande ofta äter chips och dricker XLenergidryck) -Gu på gympan idag, hon rör sig ju inget för hon vill ju inte duscha - det fattar man ju för hon är ju såååå fet. Jag fattar inte hur den där fetknoppen tänker när hon är på stranden, jag skulle skämmas ihjäl mig.
Jag kan rada upp hur många exempel som helst. Dom "feta" dom snackar skit om är i kategorin mulliga.
Dom är så elaka så man baxnar - men det är helt ok idag att var tyken mot en fet. För det är ohälsosamt att vara överviktig - PUNKT.
Varje gång en vuxen argumenterar så till sitt barn så är det ett ok att fatshama.

Dom som är sjukligt överviktiga finns det en annan kategori skitsnack - där är det inte ok att vara elak, där är det tydligt att föräldrar sagt ifrån; -Du får inte säga så om xx, hon har problem osv.
Så då hör man; -Asså hon har ju problem med sin morsa, därför hon ser ut så. Men vikten SKA kommenteras.
Vikten finns alltid som en personlighetsbeskrivning.

 

[tuaphua]

Jag tror att det kan vara lite svårt att inte reagera negativt på något som är osunt. Jag tror det är mänskligt att reagera så. Om man så ser en alkoholist, en anorektiker eller en gravt överviktig person så signalerar inget av det sundhet. Och vi har trots allt en del instinkter kvar trots att vi evolverat.
Sen betyder inte det att man inte ska arbeta med den reaktionen man får. Och att man absolut inte ska värdera folk efter vikt, ev alholproblem, andra missbruk etc. Man vet inte vad som format folk.
Men att man reagerar i ren hälsoaspekt tror jag inte är konstigt. De flesta av oss vill ju att andra ska må bra. Jag vill inte att någon ska lida bara för att jag inte personligen känner den. Så visst blir jag mer engagerad i mina nära och kära. Men de jag inte känner är ju någon annans nära och kära. Så jag tycker det är svårt att propagera allt för mycket för osundhet.
Jag tycker man ska propagera för att människor har lika värde oavsett vikt, psykiskt bagage, whatever men tala om hälsorisker med tex undervikt, övervikt, missbruk, psykisk ohälsa.

 

[tuaphua]

Jag som arbetar bland unga hör ofta hur smala tjejer säger saker som att -Hon är så fet så hon är äcklig. Hur kan hon ha på sig det där? Hur kan hon svulla Mcdonalds? (detta medans de smala påfallande ofta äter chips och dricker XLenergidryck) -Gu på gympan idag, hon rör sig ju inget för hon vill ju inte duscha - det fattar man ju för hon är ju såååå fet. Jag fattar inte hur den där fetknoppen tänker när hon är på stranden, jag skulle skämmas ihjäl mig.
Jag kan rada upp hur många exempel som helst. Dom "feta" dom snackar skit om är i kategorin mulliga.
Dom är så elaka så man baxnar - men det är helt ok idag att var tyken mot en fet. För det är ohälsosamt att vara överviktig - PUNKT.
Varje gång en vuxen argumenterar så till sitt barn så är det ett ok att fatshama.

Dom som är sjukligt överviktiga finns det en annan kategori skitsnack - där är det inte ok att vara elak, där är det tydligt att föräldrar sagt ifrån; -Du får inte säga så om xx, hon har problem osv.
Så då hör man; -Asså hon har ju problem med sin morsa, därför hon ser ut så. Men vikten SKA kommenteras.
Vikten finns alltid som en personlighetsbeskrivning.

Hur hanterar ni det när ni hör ungarna säga sånt?

 

[em-pirre]

För mig är 1250 kcl om inte ren svältkost, närapå, förstår att man kan välja snålkalorimat som vitkål, men vad äter du för att bli mätt och nöjd ?

Vanlig husmanskost. Dricker vatten till maten. Ägg, kvarg, knäckebröd. Helt vanlig mat men man måste ju inte äta så himla stora portioner.

Om jag äter 1500 så går jag ju upp i vikt. Det är alltså för mycket mat.

Jag är alltså inte alls mager utan väldigt normalviktig. Inte några magrutor eller enorm muskler utan jag rör på mig på ett vanligt och hälsosamt sätt

 

[Gnist]

att du känner dig så personligt träffad och sårad kan jag inte förklara.

Jag känner mig inte ett dugg sårad, men när du citerar användare så är det ju just personligt riktat till just den användaren, varför annars ens citera

Snackar man generellt, så antingen låter man bli att citera andra eller så skriver man att man menar generellt, vilket då som sagt iofs gör citeringen obegripligt meningslös om svaret enbart är generellt menat och inte ett svar till just den användaren.

 

[Ray]

Sammanfattar i mitt huvud:
Det är aldrig ok att nedvärdera andra människor
Det finns ett osunt smalideal som faktiskt orsakar lidande bland många unga som försöker nå det.
Det är inte hälsosamt att vara inaktiv och äta extremt fel
Det är lättare att bli inaktiv om man som ung är överviktig och blir hånad för detta.
Det är svårt att säga åt en annan människa att de hade mått bra av att gå ner i vikt utan att det kommer tas som ännu en negativ kommentar av vederbörande.

Det är liksom en...ond spiral som känns jättejobbig att helt komma ur.
Det kan absolut vara dåligt för källan att vara för överviktig och det inverkar ju på ork och livskvalitet i många fall. Om någon man bryr sig om är fast i detta vill man hjälpa såklart- utan att såra...
Usch vad svårt.

 

[em-pirre]

Fast det handlar ju om att hålla size 0 och vara "modesmal" .
Jag tycker inte det känns bra. Och det är min åsikt. Just att om en individ måste för evigt kontrollera sitt matintag så mycket bara för att hålla den där vikten i lägsta normalspannet så verkar det inte vara den vikt kroppen vill ha.

Va???
Sen när är 53.5kg på 160cm lägsta normalspann, size 0 och modesmal? Nä vet du vad! Det är en högst frisk och normal vikt.

Jag äter vanlig mat, rör på mig vanligt och håller mig mätt och nöjd. Det är inte hysteri eller att svälta sig.

 

[mandalaki]

@Luff Löst anknutet men ... När jag gick på mellanstadiet kom jag med i en amatörteatergrupp som skulle sätta upp en musikal för barn. Jag hamnade i baletten. Och i baletten delades vi in i två grupper: en grupp som skulle vara snöflingor, en som skulle vara stjärnor.

När jag ser foton därifrån inser jag det uppenbara:

Snöflingorna var de spädare flickorna som fick tajta linnen och balettkjol, de hade en svävande och trippande koreografi.

Och vi som blev stjärnor var vi som var mer storvuxna, vi hade löst sittande klänning med cape över och vår koreografi gick ut på att gå omkring och veva lite med armarna.

Detta gjort av en barnteaterpedagog! Det är ju så att man kan gråta.

(Jag var för övrigt ett storvuxet barn, men inte tjockt. Det gjorde att jag grundade en livslång uppfattning om mig själv som mycket större än jag faktiskt är.)

 

[supercalifragilistic]

Jag känner mig inte ett dugg sårad, men när du citerar användare så är det ju just personligt riktat till just den användaren, varför annars ens citera

Snackar man generellt, så antingen låter man bli att citera andra eller så skriver man att man menar generellt, vilket då som sagt iofs gör citeringen obegripligt meningslös om svaret enbart är generellt menat och inte ett svar till just den användaren.

den enda (första) gången jag kan se att jag citerade dig var för att meddela att jag ändat ett inlägg som inte ens från början var riktat mot dig?

 

[mandalaki]

Jag tror att det kan vara lite svårt att inte reagera negativt på något som är osunt. Jag tror det är mänskligt att reagera så. Om man så ser en alkoholist, en anorektiker eller en gravt överviktig person så signalerar inget av det sundhet.

Är det alltså viktigt att signalera sundhet? Det låter bara som ett annat sätt att uttrycka det jag kallade att signalera kontroll.

 

[tuaphua]

Jag har en vän som bodde utomlands ett tag. Hon är en högpresterare som haft en jobbig uppväxt som gett henne problem med självkänslan. När hon bodde själv i en så anonym stad och jobbade och presterade så hann hon inte riktigt hitta nätverk av sunda personer runt sig. Då fick hennes dåliga självkänsla härja mer fritt och hon fick anorexi. När hon var hemma på besök märkte jag att hon var extremt smal. Jag är själv sån som varit extremt smal ofrivilligt och genom anorexi. Så jag vet att det kan vara självvalt och ofrivilligt. Oavsett kan det vara jävligt känsligt.
Ju mer tid vi fick desto mer började jag inse att hon var sjuk. Det var dock ett helvete att få henne att söka vård. Och att sen acceptera det de gjorde på vården.
Den här tjejen jobbade inom mode och skönhet och lever i en del av Stockholm där de allra flesta är väldtränade eller smala. Hon levde också ett liv med mycket sociala medier och events med såna folk.

Nu har hon efter några år vård friskskrivits. Jag tycker dock hon fortfarande är sjuk. Och jag inser att det beror på influencers, press och den miljö hon lever i. Jag tror ärligt talat inte hon kommer bli helt frisk förrän hon lämnar det livet. Och det vet jag inte om hon någonsin gör.

Jag har förr varit väldigt modeintresserad. Nu hinner och orkar jag inte. Men jag tycker jag upplever att jag får mer press på att "tighta till mig" om jag kollar kläder och modetidningar. Jag dras med. Trots att jag är 37 år och inte är i en bransch där jag behöver vara size 0.