Du blandar ju äpplen med päron? (Och huruvida det är lätt eller svårt att gå ner i vikt är verkligen inte samma fråga som hur rimligt det är att vi har ett samhälle där människor utanför utseendenormen förtrycks.)
Ett tränings- och kostupplägg för att få en inaktiv, överviktig person att gå ner i fettmassa och behålla en bra muskelmassa är definitivt inte rocket science. Det kräver inte heller några oändliga mängder träning eftersom det viktigaste i situationen är att följa kostupplägget. Ett exempelfall hade jag lagt 2-3 h styrketräning och 1-2 h kondition och ett kalorimål på 1500-1750 (för en medelkvinna). Det är inte ett upplägg som gör någon trådsmal, men normalviktig med grundläggande styrka och hygglig kondition. Det finns gott om publicerade studier för evidens.
Är man helt träningsovan tycker jag verkligen man ska ta hjälp, för att trappa upp rätt, ha rätt teknik och tillräckligt hög belastning är något som de flesta inte kan själva som nybörjare. Att ha sällskap är dessutom det som oftast får folk att kunna skapa nya vanor.
Den andra frågan är hur illa det har gått i samhället om vi anser att 3 h fysisk aktivitet per vecka är ouppnåeligt? Oavsett vikt och andra faktorer så är stillasittande en enorm hälsonackdel och att försvara en norm och kultur som bygger in oss i passivitet är för mig obegripligt? Problemet är ju att vi i västvärlden har skapat ett samhälle där normen på alla möjliga sätt är skadlig för vår hälsa. Vi stressar för mycket, vi rör oss för lite, vi äter för mycket (och fel). Då har man valet att antingen acceptera läget eller aktivt gå emot den normen. (Och nu pratar jag om beteendenormer, inte utseendedito. Två fel gör inte ett rätt.)
Jag tänker verkligen inte så när jag ser någon som är överviktig.
